Kejsarsnitt påverkar DNA

Förlossning med planerat kejsarsnitt ger epigenetiska förändringar av DNA, vilket kan vara en förklaring till rapporterade samband mellan förlossningssätt och ökad risk för sjukdomar senare i livet. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Exponeringar under foster- och spädbarnstiden påverkar hälsan senare i livet. Det mest kända exemplet är att låg födelsevikt på grund av dålig fostertillväxt eller för tidig födsel ökar risken för högt blodtryck i vuxen ålder. Nu kommer rapporter om att kejsarsnitt också är associerat med bl a astma, allergier och typ 1-diabetes. De biologiska mekanismerna bakom dessa samband är dock okända.

I den aktuella studien testades hypotesen att förlossningssättet påverkar DNA-metyleringen, en epigenetisk mekanism, i samband med födelsen. Studien omfattade 21 barn födda efter vanlig vaginal förlossning och 16 barn födda efter planerat kejsarsnitt. DNA-metylering i vita blodkroppar analyserades i navelsträngsblod och i blod taget vid den så kallade PKU-screeningen vid 3–5 dagars ålder. I navelsträngsblod var DNA-metyleringen högre hos barn födda efter planerat kejsarsnitt än hos barn födda efter vaginal förlossning. I proven tagna 3–5 dagar efter födelsen fanns inte längre någon statistisk skillnad mellan metyleringsnivåerna. DNA-metyleringen ha­de minskat hos barn förlösta med kejsarsnitt men var stabil hos vaginalförlösta barn.

Studien, som är den första i sitt slag, kan inte besvara frågor om huruvida de observerade förändringarna i epigenomet får några konsekvenser på lång sikt. Där­emot öppnas dörren för ett nytt forskningsfält om hur det epigenetiska uttrycket påverkas av den dramatiska förändring av livsbetingelserna som förlossningen innebär. Epigenetiska för­änd­ringar skulle kunna vara en förklaring till rapporterade samband mellan förlossningssätt och ökad risk för sjukdomar senare i livet.