Ingen inflammation vid kronisk muskelsmärta

Epidemiologisk forskning visar på samband mellan lågintensivt, repetitivt arbete och kronisk muskelsmärta, tex hos industri- och datorarbetare. Det är dock oklart vilka mekanismer som utlöser smärtan. Det har föreslagits att olika substanser ansamlas i muskeln under arbete och som genom aktivering av smärtreceptorer startar en ond cirkel, med smärta och störd motorisk kontroll som följd. Det finns också stöd för att mental stress kan förvärra arbetets negativa påverkan.

Med mikrodialys kan förändringar i den kemiska miljön lokalt i en muskel studeras över tid. Metoden innebär att ett tunt, halvgenomsläppligt membran förs in i muskeln. Membranet, som härmar funktionen av en kapillär, genomspolas mycket långsamt med en vätska. Genom porerna i membranet kan de ämnen som produceras och/eller frisläpps i muskeln passera för uppsamling och analys.

Vi har med mikrodialys studerat effekterna av lågintensivt repetitivt arbete och mental belastning på koncentrationen av olika substanser i trapeziusmuskeln hos både besvärsdrabbade och symtomfria kvinnor.

Resultaten visade inga tecken på förhöjd koncentration av den inflammatoriska substansen prostaglandin E2 i smärtande skuldermuskulatur, inte heller av nervsignalsubstansen glutamat, som misstänks ligga bakom ökad perifer smärtsignalering vid kronisk muskelsmärta. Däremot framkom skillnader i hur repetitivt arbete påverkar muskelmetabolismen hos besvärsdrabbade och symtomfria kvinnor samt indikationer på att mental stress under arbetet kan göra återhämtningen efter arbete mera långsam.

Det föreligger således inga tecken på prostaglandin E2-medierad inflammation i den kroniska fasen av arbetsrelaterad muskelsmärta, vilket kan förklara varför antiinflammatoriska läkemedel kan ha en begränsad effekt vid sådana tillstånd. Mer forskning behövs för att undersöka mekanismerna bakom kronisk muskelsmärta.