Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DU6W Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-20

»Jag vet fortfarande inte hur man bäst hanterar sin egen sjuklighet när man är van att hjälpa andra«

Ulrika Nettelblad, läkarkandidat termin 11, Umeå

fingeradfiness@gmail.com

»Vi är vana vid anhöriga som är läkare«, säger barnläkaren som är ansvarig för min son. 

»Det är bara läkare som inte är vana vid att vara anhöriga.«

Min son har en morotsbit långt ned i luftvägarna och i dag ska de bronkoskopera ut den. Alla frågar hela tiden hur jag mår, fast det inte är jag som är sjuk. Jag har just försökt förklara att de inte behöver fråga mig. Så länge jag förstår allting kommer jag att känna mig trygg. Så länge det här kan vara ett patientfall jag kan lära mig någonting av kan jag falla tillbaka på det. Begrava mig i nyfikenheten som dämpar all oro.

»Just nu behöver du bara vara en mamma«, säger barnläkaren. 

»Resten sköter vi.«

I smyg fortsätter jag att studera allt som händer som om jag vore en kandidat och inte en mamma. Det är jag som hittade biljudet i den här gossens andningsljud, för att jag kom på tanken att lyssna när han hostade så mycket efter att ha gnagt på sin morot. Det är jag som har följt honom genom midnattsröntgen och narkosbedömning. Det är min patient. Det är bara det att jag råkar älska honom, också.

För det är såhär: självklart är jag min sons mamma. Det är jag alla dygnets timmar. Men jag förstår inte hur jag ska klara av att bara vara hans mamma och inte också få vara läkare. Om jag ska vara utlämnad åt alla de andra är jag maktlös. Har jag kunskap har jag makt – eller åtminstone känslan av den.

Oro gör ont. Nyfikenhet lindrar den smärtan.

Bara någon månad senare blir det min tur att vara patient. En synnerligen okomplicerad graviditet har plötsligt blivit komplicerad och det blir en igångsättning som slutar med ett akut kejsarsnitt. Det händer ju mig, det är ju min kropp, men allra mest känns det som att det är min patient. Det är jag som har diagnostiserat mig själv, jag som bett om rätt prov, föreslagit igångsättningsmetod, konstaterat att CTG-kurvan är patologisk. Det fanns förstås en massa läkare runtomkring men hade det varit min patient på riktigt hade jag inte gjort fel.

Under vårdtiden efteråt får jag gång på gång frågan hur det känns. Med tanke på hur långt från en okomplicerad förlossning det blev. Varje gång svarar jag, utan tvekan, att jag är nöjd.

Trots allt var det ett perfekt handlagt fall!

Det är märkligt att vara läkare och att vara sjuk. Jag tror inte att det är möjligt att känna sig som en vanlig patient. Man har redan stått på den andra sidan så många gånger – det är svårt att släppa känslan av att det är där man egentligen hör hemma. Jag vet fortfarande inte hur man bäst hanterar sin egen sjuklighet när man är van att hjälpa andra. Men jag tror inte att man måste släppa hela sin yrkesroll. Jag vet inte ens om det går.

Det jag vet är att även den som brukar bota kommer att drabbas av sjukdom förr eller senare, det är ett ovedersägligt faktum.

Och när det händer mig vill jag åtminstone få lära mig något av det.

Kommentarer (7)

  • Hög igenkänningsfaktor

    2016-01-20 11:34 | Fin krönika! Varför känner jag skuld när jag idag ligger hemma med feber och halsont, det drabbar ju alla ibland? Men när det händer får jag ångest över alla patienter som måste bokas om vilket innebär merjobb för kollegor och orsakar missnöje hos en del patienter. Ju högre feber desto bättre för då är jag ju verkligen sjuk och ska inte vara på jobbet. Men ändå är det lika svårt varje gång...

    Titti Borin Thörnblom, ST-läkare, Kvarterskliniken

    Jäv:

  • Läkare de mest besvärliga patienterna?

    2016-01-20 18:08 | Jag trodde att läkare ansågs vara de mest besvärliga patienterna. Är det inte så?

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Sjuksköterskan känner igen sig

    2016-01-21 01:47 | Känner igen mig helt och fullständigt i det du beskriver - jag kan inte stänga av yrkesrollen då jag själv, mitt barn eller en närstående blir sjuk, helt omöjligt. Febrilt läser jag på om tillstånd, diagnostisering och behandlingsrekommendationer, jag blir den krävande sortens anhörig som vill förstå all vård - och kontrollera att den stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att reduceras till en dotter, mamma eller syster känns fruktansvärt och otryggt. Själv ser jag på mina egna patienters anhöriga som värdefulla medhjälpare - de fungerar som lugnande stöd, minnesstöd, praktiskt stöd etc. Jag skulle önska att all vårdpersonal antar det perspektivet - så jag slipper bli bemött som ett besvär (inte alltid). Tack för en fint formulerad krönika.

    Linda Ziegner, leg sjuksköterska, Ortopedklinik

    Jäv:

  • Kan vi lämna över ansvaret?

    2016-01-23 23:51 | Underbart skrivet, kan känna igen mig i texten men det är ju ännu svårare att lämna över ansvaret till någon annan! Vi är inga datorer som stängs av när man inte förväntar sig från oss att fatta beslut! Sigvard undrar om läkare är de jobbigaste patienterna ? - Möjligt då innan vi tar oss till en kollega så har vi satt rätt diagnos, kanske hoppas man att man har fel och därför söker ngn att lugna oss! Om det visar sig vara rätt så fortsätter läkarrollen, man kan vara samtidigt patient och doktor ( om vi delar med oss vara funderingar) , man kan vara mamma och doktor ( om man tillåter oss titta på eller dela med)! Min son opererades i DK och jag fick vara med , hade jag önskat gripa in tror jag inte att min kollega hade haft ngt emot! Min dotter fick vara sövd för att röntgas och göra LP i Sverige! Man behandlade mig som en idiot! Jag som kan sticka även mitt eget barn, fick inte sticka henne men ngn annan fick prova på 4 ggr ! Det tog 4 h att utföra allt detta, ett ingrepp som en erfaren mamma vet hur lång tid det tar! Man lyssnade inte på min varning på allergi , då man säkert haft fördomar läkare - mamma- föräldrar. Det är oftast fel att lyssna på vara fördomar. Vi är annorlunda punkt slut, vi kan inte hoppa ur en hud i en annan när omvärlden förväntar sig det! Jag kan inte tänka mig att någon av läkarna inte skulle rädda ett barn om man skulle råka vara på semester och plötslig ser ngn som behöver hjälp??? Minst dem som läser det , hoppas jag kommer i framtiden tänka på det - alla kan vi hamna i ombytta roller och därför agera kollegial!

    Denisa Talic, St läkare, Skåne

    Jäv:

  • Pappa är läkare, nej jag är pappa med läkarutbildning.

    2016-01-24 21:43 | I somras hamnade jag och vår 5-åriga dotter på akuten i Annecy, Frankrike. Diabetesketoacidos. Tre dygn på IVA. 6,9 i pH och totalt tömda bikarbonatbuffrar med 45-60 andetag per minut. Livet är en hård och märklig skola. Vid 17-års ålder satt jag ungefär likadant med min mor på hennes dödsbädd efter att en pancreascancer tog henne från oss vid en ålder jag själv har idag. I efterspelet när vi kom hem så undvek jag helt att vara närvarande i kontakten med sjukvården, istället la jag all tid på att stötta min fru "i kulisserna" för att skapa förutsättningar för gemensam vård där jag lät henne hitta vägen - hon är inte utbildad i sjukvård - och fick lära mig av henne. Hade jag kommit till sjukhuset på dessa föräldrautbildningar så hade det skapat en situation där jag indirekt blivit överläkare i familjen och en helt osund situation för alla inblandade. Personlig mognad, personlighet, famijeomständigheter och annat kanske är olika för oss som arbetar i sjukvården. Efter att ha konsumerat en del baslitteratur och tuggat av variabilitet avseende precision i allt från glukosstickor, insulinpennor och insulinpumpar till variabilitet i insulinets effekt hos vår dotter och diabetesdebutens effekt på mig som person och vår familj och vår dotter så har man växt (det gör alltid ont) och fått lite ytterligare insikter om hur våra patienter har det när de kommer till oss på "jobbet". Min fru gör ett fantastiskt arbete dag och natt, jag har varit livrädd att hålla mig i bakgrunden, ungefär som om underläkaren på akuten som inte ringer till bakjouren. Men det har gått bra. Bra att vi som arbetar i vården talar om detta. Jag tror nyckeln - oavsett vad patienten har för bakgrund - är att man bjuder in till dialog, talar gemensamt om farhågor, förväntningar, behov och resurser så matchar man det och då blir det bäst för alla. Sen om det försvinner 15 min i fikarummet för att bra saker tar tid så må det vara hänt. Vi jobbar med människor. Då får liksom tiden var en del av det.

    Michel Tagliati, leg.läk, primär- och akutsjukvård

    Jäv:

  • Amygdala vinner alltid

    2016-02-02 22:46 | Själv känner jag mig alltid som en riktigt usel läkare när det gäller mig själv och min familj, amygdala trumfar alltid över frontalloberna liksom. Sedan vi har fördelat ansvaret i familjen liknande dr Tagliatis har diagnostiken och behandling av t.ex svullna halsar (kan ju vara epiglottit) och sommarben som blivit svullna av myggbett (nekrotiserande fasciit) blivit betydligt mer korrekt och adekvat.

    Karin Wanegårdh , Specialistläkare, Minneskliniken Lund

    Jäv:

  • Givande kommentarsfält

    2016-02-03 10:38 | Jag vill tacka för alla kommentarer till denna krönika. Det roligaste skrivandet är det som blir en tvåvägskommunikation, där läsningen av kommentarsfältet blir minst lika intressant och viktig som texten i sig. Att få så många kloka tankar som respons är ett privilegium. Tackar!

    Ulrika Nettelblad, Läkarkandidat, Norrlands universitetssjukhus

    Jäv: Författare till krönikan

Kommentera

Kommentera

Läkare åtalas efter intrång i 392 journaler

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (1 kommentar) 27 JUN 2016

bild

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. (1 kommentar) 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Senaste nummer
Senaste nummer

Nr 24-25/2016

Packat och klart för hembesök

Tidigare nummer
Annons
Annons Annons Annons