Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DT3S Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2016-01-07

Om sprätt-tuppar och människor

Jakob Ratz Endler

narkosläkare, Södersjukhuset, Stockholm @JakobEndler

Vi börjar återigen året med lite ornitologi. Denna gång har turen kommit till sprätt-tuppen. Deras revir är områden som oftast har prefix eller ändelse av hjärt- eller -kirurgi, gärna innehållande ord som akut, trauma eller något annat som man kan göra en tv-serie av. Inom fälten geriatrik och dermatologi är de inte synliga. De häckar året runt men trivs bäst då det råder brist på större fåglar, kring de stora högtiderna och framförallt under juli månad. Då trivs tupparna som allra, allra bäst.

De var högljudda i skolan, satt bakåtlutade, talade först och sist; berättade gärna för de andra fåglarna hur saker och ting verkligen låg till. De andra fåglarnas uråldriga sång, om att »se en, göra en och lära en« ersattes med kacklet: »jag har aldrig sett någon, men vill gärna försöka mig på en«. De knuffar sig fram och tar för sig och lagret av erfarenheter växer på sig. Självbilden växer dock ännu snabbare än så och precis som för de skriande måsarna belönas, tyvärr, de dumdristigaste av tuppar. Förnuftigare fåglar får stå tillbaka för tupparna som har pressat sig fram till de efterlängtade operationsborden.

Så snart de blir för många tuppar på en och samma plats börjar de ofta med ett våldsamt revirmanifesterande. Den som tycker sig ha den hårdaste näbben eller den längsta kammen pockar på uppmärksamhet och vill sätta sig i respekt hos de andra fåglarna. Deras åsikter är alltid starkast i efterhand, när facit redan finns. Då är sprätt-tupparna helt övertygade om hur det hela borde handlagts om bara de fått bestämma från början.

De tycker inte om regler, i alla fall inte nedskrivna sådana. Tupparna kacklar som de vill och fäster liten vikt vid begränsningar. De, det vill säga, begränsningarna, gäller de andra djuren. Tuppen vill gå dit näbben styr den.

Om det seglar in någon majestätisk rovfågel anammar sprätt-tuppen en av två möjliga strategier. Antingen låtsas den vara en liten kyckling och gör sig söt, inställsam och vädjande till faddersinstinkten. Eller så blåser den upp sig, reser kam och spatserar med bestämda steg i korridoren med den vita fjäderdräkten fladdrande runt omkring sig. Den andra strategin är sällan framgångsrik om inte rovfågeln råkar vara en gammal trött kråka som är redo för pensionering och inte orkar bråka med dagens ungtuppar.

Själv stördes jag inte så mycket av tupparna, brydde mig sällan om dem faktiskt. Jag tillhörde kanske till och med en av dem som tyckte att en färggrann fjäderdräkt var lite charmigt.  Då min son blev sjuk och hamnade i klorna på en, ändrade jag dock fort uppfattning. Det är märkligt hur fort en åsikt kan förändras när det är ens eget kött som blöder.

Djuren är ju också människor och även om de säkert har blivit färre tuppar än tidigare på våra sjukhusområden, så är det ändå fortfarande på tok för många. För sprätt-tuppar är ett besvär, ja det är just vad de är, i sjukhusets värld.

Kommentarer (4)

  • Sprätt-tuppar!

    2016-01-10 22:26 | Tack för en roande krönika om sprätt-tuppar!
    Själv är jag en gammal seg höna som har sett många märkliga typer i vita fjädrar och jag är inte imponerad av dem. Ju okunnigare de är, desto okunnigare blir dom om sin egen okunnighet ..........
    Kraxande besserwissrande kråkor och skator som samlar på glänsande mynt
    på patienternas bekostnad är alltför vanliga fåglar i vår värld.

    Helena Rooth Svensson, spec allmänmedicin, Avonovahälsan

    Jäv:

  • Sår split i kollegiet

    2016-01-18 10:00 | Bäste Jacob. Din krönika (LT 2016; 113: 23) gör mig beklämd. Dels för att Din son tycks ha drabbats av något allvarligt, dels för att Du underblåser en lika gammal som korkad antagonism mellan kirurger och anestesiologer.

    Jag tycker att det är ovärdigt och kontraproduktivt att i en artikel om sprätt-tuppar peka ut hjärtläkare och kirurger. Jag har i större delen av mitt yrkesliv jobbat med hjärtkirurger (borde ju då vara värsta sorten?), och kan konstatera att de ytterst sällan har hakat på den larviga jargongen om »narkosen« som källan till alla motgångar. Tvärt om: de inser att vårt arbete bygger på ömsesidig tillit, och jag har haft betydligt fler kontroverser med anestesikollegor utanför thoraxanestesin än med hjärtkirurger – eller kardiologer, för den delen.

    Jag tycker att både Du – som disponerar en exponerad massmedial scen – och vår förbundstidnings redaktion – som låter Dig göra det – borde tänka sig för innan ni sår split i kollegiet. Det vinner vi ingenting på.

    Gunnar Malmkvist, tidigare överläkare i thoraxanestesi, SUS, Lund

    Jäv:

  • Re: Sår split i kollegiet

    2016-01-21 15:40 | Tack för din kommentar och framförallt tack för din omtanke om min son. Jag försäkrar att han mår utmärkt och det ärr som han fått är inget som han inte kommer att klara av att bära. Gällande hans fars ifrågasatta värdighet så tror jag att även den, i alla fall i detta fall, kommer att klara sig.
    Jag har alltså skrivit en saga, eller en fabel, om tuppande doktorer och som sig bör så har jag försökt att få med en gnutta sanning i den. Den är inte på något sett avsedd att illustrera en imaginär konflikt mellan operatörer och anestesiologer.
    Det är avundsvärt att samtliga av de läkare som du har träffat har varit väna som duvor, men jag tror inte att isen kommer att brista under mig ifall jag påstår att många har haft en annan upplevelse. Att vissa specialiteter har varit mer drabbade än andra, är nog inte heller att gå för långt.
    Vad som däremot, så här i efterhand, hade varit både korrekt och klädsamt vore om jag inkluderat vår gemensamma specialitet i något av exemplen.

    Jakob Endler, Narkosläkare, Södersjukhuset

    Jäv:

  • Kollegial ton efterlyses.

    2016-01-22 15:10 | Det var glädjande att allt gått väl med kollegans son.

    Ornitologi, från grekiskans "ornis", tätt besläktat med svenskans "örn", eventuellt via äldre högtyska "arn/aro" och anglosaxiskans "earn".Avsåg i sin ursprungsbetydelse stora rovfåglar av höktyp. Vissa kollegor uppfattas som roviga av andra, det må vara hänt.

    Jag reagerar på språket i krönikan, som kanske är tänkt att läsas med "glimten i ögat", men att animalifiera personer, grupper eller kollegor är inte trevligt. Låt oss hålla det på avstånd. Det har i historien visat sig kunna ge osympatiska resultat. Speciellt i tider med humanitära kriser och turbulens.

    Undertecknad är en av flera i förbundet som via förstahandskällor/släktingar hört om hur människans primitiva sidor kan se ut.
    Paideia, det klassiskgrekiska begreppet för bred bildning, kan vara ett förhållningssätt. Vi måste besinna att det krävs balans mellan ethos, logos och pathos. För mycket av de sistnämnda kan ställa till det. Att fortsätta att hålla oss bildbara och se till att inte "glimten i ögat", blir till "ett öga för ett öga".
    Ornitologi i all ära, men låt oss vårda språket, så örnen förblir det vi kan beundra från marken och inte den som gnager sönder oss, som örnen som gnagde på Prometheus till frukost. Och hoppas att (an)estesio-logerna, och alla för den delen, behåller språklig "esthesis" så långt det går.

    Robert Garefalakis, Läkare, Feelgood

    Jäv: Son till författaren av boken "Paideia"

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016