Hälsobibliotek på nätet – en outsinlig kunskapskälla

Det måste bli lättare att hitta, sovra och använda vetenskaplig kunskap i vården. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har lämnat ett förslag till regeringen om hur en nationell kunskapsbank på internet – ett hälsobibliotek – skulle kunna utformas.

Kunskap är en grundbult i god vård. Men trots att allt fler av de kunskapsdokument som ska vägleda vården publiceras digitalt, är det ofta mycket svårt för både vårdpersonal och patienter att hitta dem. I vissa fall känner man inte ens till att underlaget finns och vet därför inte hur man ska söka efter det på ett effektivt sätt.

Kunskapen går ofta inte att nå när man behöver den, till exempel för att den döljs bakom brandväggar och lösenord, medför en kostnad för användaren, dränks i irrelevanta och kommersiella budskap eller är otydligt strukturerad och märkt.

Förslaget om att inrätta ett hälsobibliotek har diskuterats länge, och SBU har varit en av pådrivarna. I en inledande utredning av Inera AB år 2011 belystes möjligheten att inom ramen för Inera skapa ett gemensamt hälsobibliotek för landets vård- och omsorgspersonal. Frågan om finansiering kvarstod dock.

Den 24 maj 2012 beslutade regeringen att uppdra åt SBU att förbereda inrättandet av ett webbaserat nationellt hälsobibliotek, som i ett första steg riktar sig till hälso- och sjukvården. Förstudien finns på www.sbu.se/halsobibliotek. Här vill vi sammanfatta några av huvuddragen.

Syftet med att skapa ett nationellt hälsobibliotek på nätet är att samla, strukturera och förmedla praktiskt användbar, enkelt sökbar vetenskapligt grundad kunskap på ett ställe. Evidensbaserat och kliniskt kunskapsunderlag blir lättare att nå där det behövs. Materialet blir mer tillgängligt, överblickbart och samlat sökbart. Myndigheternas, vårdhuvudmännens, akademins och professionernas kunskapsdokument blir samsökbara tillsammans med evidens och riktlinjer från andra källor, som utvalda kliniska handböcker, databaser och tidskrifter.

Ett hälsobibliotek skulle vara en redaktionellt oberoende kanal för hela vården, för att förmedla aktuell fackkunskap från svenska och internationella expertmiljöer. Enligt förslaget skulle biblioteket i ett första steg inrättas för hälso- och sjukvårdens personal. Om nödvändiga resurser tillförs, skulle på sikt även omsorgens personal och brukare, patienter och närstående få tillgång.

Ett hälsobibliotek skulle också innebära fördelar för universitets- och högskolevärlden. Idag är många av vårdens kunskapskällor svåra att komma åt för exempelvis läkar- eller sjuksköterskestuderande som inte befinner sig fysiskt på sjukhuset. Fler studenter och lärare men även kliniska forskare inom universitet och högskolor skulle få tillgång till, och enkelt kunna söka i, viktiga resurser som idag bara är åtkomliga för en begränsad grupp inom olika intranät, exempelvis landstingens.

Ett hälsobibliotek kan vara tidsbesparande i vården, och kostnaden för att investera i ett hälsobibliotek måste jämföras med kostnaden för ineffektiv informationssökning. Att inte lyckas hitta relevanta kunskapsdokument, riktlinjer och andra styrdokument när de behövs kan kosta många vårdgivare dyrbara arbetstid.

Tillgång till viktig kunskap har ett betydande värde när det gäller att förbättra vården och göra den mer jämlik. Det ekonomiska värdet av bristfällig kunskap och i förlängningen mindre evidensbaserade vårdbeslut, med risk för dålig patientsäkerhet, är dock svårt att uppskatta. Det borde vara sannolikt att hälsobiblioteket genom bättre kunskapshantering förbättrar vårdens kvalitet och minskar ineffektiva eller rent av skadliga åtgärder och felaktiga beslut. Vidare skulle ett hälsobibliotek kunna bidra till effektivare utnyttjande av kliniska forskningsresurser, genom att det blir lättare att hitta översikter av befintliga arbeten och att identifiera vetenskapliga kunskapsluckor.

Om ett nationellt hälsobibliotek inrättas, följer Sverige en internationell utveckling mot jämlik och kostnadseffektiv tillgång till evidensbaserade beslutsunderlag för vård. Liknande initiativ har tagits till exempel i Norge med ­Helsebiblioteket.no via Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten, i Danmark med sundhed.dk, i Skottland med Knowledge Network via NHS Health Scotland och i hela Storbritannien med NICE Evidence Services via NICE. 

Vår förstudie med förslag har överlämnats till Socialdepartementet, där beslut fattas om fortsatt handläggning av frågan och diskussion om finansiering fortsätter.