Medline – en skattkammare för läkare och forskare

Medline är en enastående resurs;  alltid tillgängligt – dag och natt, helt gratis och utan registrering, lösenord eller andra hinder. Medline är en bred medicinsk databas som täcker både de kliniska ämnena och de medicinska grundvetenskaperna. Medline ger också referenser till artiklar om hälsovård, dentalvård, veterinärmedicin och vårdvetenskap (nursing). Även humanistiska vetenskaper är representerade såsom medicinsk hi-storia, psykologi och sociologi.

Man söker Medline via webbplatsen ‹www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed>[1]. PubMed är den sökbara databasen, medan Medline utgör den största och viktigaste subsektorn inom PubMed. Således innehåller PubMed fler referenser (ca 22 miljoner) än Medline (ca 20 miljoner). En del av referenserna i PubMed befinner sig ännu under bearbetning för att bli indexerade i Medline. Annat som finns i PubMed, men inte i Medline, är artiklar från tidskrifter som ännu inte är accepterade för indexering i Medline [2], och artiklar ur allmänvetenskapliga tidskrifter, t ex Science, som inte gäller ämnesområdet medicin. I PubMed finns också många äldre artiklar, som inte är indexerade i Medline. Man kan t ex finna referenser till mer än 40 000 artiklar från 1800-talet. Det tidigaste året som i sin helhet är indexerat i Medline är 1946. Arbete pågår med att successivt indexera tidigare år.

Hur uppkom Medline?

Ett militärmedicinskt bibliotek började samlas av Surgeon General i USA i mitten av 1800-talet. År 1865, redan vid 27 års ålder, blev den legendariske John Shaw Billings chef för biblioteket, och under hans långa tjänstgöringstid växte biblioteket successivt från några tusen volymer till 116 000 böcker år 1895.

Billings levde under åren 1838–1913 och har beskrivits som »ett mångsidigt geni«. Som ung verkade han som militärläkare under det amerikanska inbördeskriget, bl a vid det blodiga slaget vid Gettysburg 1863. Billings hade god organisatorisk förmåga och avancerade snabbt. Som äldre var han huvudansvarig för planeringen av Johns Hopkins Hospital och skapandet av New York Public Library [3].

Det militärmedicinska biblioteket omfattade en stor samling medicinska tidskrifter. För att registrera innehållet skapade Billings ett rubriksystem kallat MeSH, som beskrivs nedan. De medicinska artiklarna katalogiserades i »Index Medicus« med start år 1879. Index Medicus kom ut i tryckta versioner under en lång följd av år. Medline kan beskrivas som den digitala versionen av Index Medicus. År 1956 omvandlades det militära biblioteket till National Library of Medicine (NLM), som beskriver sig som »världens största biomedicinska bibliotek«. Ett viktigt steg togs år 1997, då USA under president Clinton beslöt att Medline skulle vara fritt tillgängligt för sökning, för alla människor, från alla länder.

NLM är nu beläget inom NIH (National Institutes of Health) i Bethesda utanför Washington DC. NLM är en del av NCBI (National Center for Biomedical Information), som innehåller många stora databaser med information bl a om gener och proteiner. NLM:s byggnad är blygsam, eftersom samlingarna av böcker och tidskrifter ligger i flera våningsplan under jord. I närheten av NLM ligger Lister Hill-byggnaden, den byggnad som rymmer NCBI.

På 1960-talet tillkom MEDLARS (Medical Literature Analysis and Retrieval System) [4]. Parallellt härmed utvecklades de tekniska hjälpmedlen för datahanteringen, till en början med hjälp av hålkort. Vid NLM började man tidigt att använda den tidens datorer med data på magnetband. Ett stort framsteg var då man kunde överföra innehållet i magnetbanden till en enhet för tryckning av Index Medicus. Efter hand blev det möjligt att besvara önskemål om litteratursökning från enskilda forskare, men det kunde ta ett par veckor innan en begäran blev besvarad. Databaser med kopior av MEDLARS inrättades på många ställen i USA och i andra länder – även i Sverige vid Karolinska institutet, KI. Eftersom man kunde få kontakt med dessa centra via telefonlinjer skapades namnet Medline, dvs MEDLARS on line.

Den snabba utvecklingen av datorer och internet under 1980- och 1990-talet innebar en revolution, då det gäller att söka fram information via Medline. Nu kan den enskilde forskaren ha direktkontakt med PubMeds sökmotor. Resultatet av en sökoperation kommer blixtsnabbt. Man behöver sällan hjälp av en bibliotekarie, eftersom en serie sökningar enligt »trial-and-error«-principen kan ge tillfredsställande resultat. Det vanligaste är att man får fram referenserna från sökningen på skärmen, men ett alternativ är att man begär att sökningen adderas till sökhistorien, då erhålls endast en siffra med antalet träffar från sökningen. Från sökhistorien kan man sedan ta fram resultatet från dagens sökningar. Användarmanualen »PubMed Help« och den bredare »NCBI Handbook« ger tillsammans med »Tutorials« och »Help Desk« god hjälp att lösa de problem man möter. Ett bekymmer för nybörjaren är att man lätt känner sig överväldigad av den stora mängden information. Mer information om hur man kan söka efter information i PubMed/Medline ges i artikeln här intill.

Medlines uppbyggnad

En expertkommitté granskar tidskrifter som bedöms aktuella för Medline. Det innebär att hög vetenskaplig standard är det viktigaste kravet för att en tidskrift ska bli accepterad [5]. För närvarande är ca 5 600 vetenskapliga tidskrifter accepterade. Innan en ny artikel adderas till Medline blir den föremål för en procedur som kallas indexering. Artikeln studeras av ämnesexperter och förses med ett antal MeSH-termer, som anger artikelns huvudsakliga innehåll [6]. MeSH betyder »medical subject headings«. Dessa termer bildar ett logiskt system som alltså ursprungligen skapades av Billings redan på 1870-talet. Varje enskild MeSH-term ingår i ett eller flera hierarkiskt uppbyggda »träd«, som utgör grunden för PubMeds snabba och effektiva söksy-stem. Vid sökning av PubMed kan man använda en »tag« efter sökordet för att begränsa och precisera söktermen. En sådan tag skrivs inom en vinkelparentes. Exempel: [dp] betyder datum (år) för publiceringen; [sb] betyder en subsektion under PubMed, t ex Medline[sb]; [mh] betyder MeSH-term; [tw] betyder textord; [ta] betyder tidskriftens namn och [au] författare. En referens innehåller ofta anvisning om hur man kan få tag i artikeln i fulltext, t ex att tidskriften ingår i PubMed Central (PMC), där alla artiklar är fritt tillgängliga i sin helhet. Många tidskriftsförlag erbjuder tillgång till artikeln i fulltext, ibland mot en viss avgift. Universitetsbibliotek och sjukhusbibliotek kan prenumerera på tidskrifter i elektronisk form. Anställda och studerande kan då ladda ner artiklar utan kostnad.

De flesta termerna inom MeSH är s k deskriptorer. Sådana termer kan gälla symtom eller sjukdomar, men också t ex fysiologiska begrepp eller läkemedel. Vid indexeringen kan en viss deskriptor, t ex namnet på en sjukdom, förses med en eller flera underrubriker, »subheadings«, t ex »etiology«, »genetics« och »treatment«, vilka skrivs efter ett snedstreck. Genom att använda en underrubrik begränsas antalet träffar. Medan en sökning efter <influenza [mh]> (sökningen begränsad till artiklar med influensa som MeSH-term) ger mer än 33 000 träffar, medför <influenza/prevention>, en reduktion till 12 000.

Engelskspråkigt abstrakt, om sådant finns i artikeln, finns med i referenserna från och med år 1975. En sökning efter ord i texten ger då ett större antal träffar.

Nyttan och glädjen av Medline

PubMed/Medline används mest i samband med medi-cinsk forskning, men alla som är verksamma inom hälsovård och sjukvård kan ha nytta av Medline för att söka efter information. Den som t ex önskar mer kunskap om mässling (»measles«) har tillgång till mer än 23 000 referenser. Man kan enkelt välja att begränsa sökningen (se nästa artikel), t ex med följande kriterier: a) artiklar om hur sjukdomen kan förebyggas, b) översikter, c) från de senaste fem åren, d) tillgängliga gratis i full text. Denna sökning resulterar i 18 artiklar. Med hjälp av titel och abstrakt kan man sedan välja ut några artiklar av intresse, ladda ner texten till den egna datorn och skriva ut de artiklar som verkar mest givande. Möjligheterna är stora då det gäller att finna den information man är ute efter: man kan söka litteratur om en viss sjukdom, en viss behandling, av en viss forskare, från en viss tidskrift eller från ett visst land. Man kan söka efter historiska artiklar eller artiklar som har publicerats i år. Medline erbjuder inte bara referenser till artiklar i medicinska tidskrifter. Via »Bookshelf« får man tillgång till många böcker, där man kan slå upp och skriva ut ett visst kapitel. Söker man efter »measles« i »Books« kan man få kunskap ur 136 böcker varav 67 från Institute of Medicine. (Då det gäller stora handböcker brukar man inte kunna finna den senast utgivna upplagan.)  En annan värdefull källa till information är »PubMed Health« som redovisar effektiviteten av olika behandlingar. Man kan välja mellan information för allmänheten (consumers) och information till läkare (clinical guides). 

Läs även:
Att söka i Medline – en kurs för nybörjare
Medlines tillväxt speglar utvecklingen av medicinskt vetande