Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DFZZ Läkartidningen 20-21/2015
Lakartidningen.se 2015-05-12

Innovationen som tog skruv Per-Ingvar Brånemarks metod används nu i hela världen

Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, projektledare för Grönovation

per.frankelius@liu.se

Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv. 

Per-Ingvar Brånemark föddes i Karlshamn den 3 maj 1929. Efter läkarutbildning vid Lunds universitet disputerade han 1959 på en metod att genom mikroskopi studera mikrocirkulationen av blodet i ben och benmärg. 1960 fick han en tjänst vid anatomiska institutionen på Göteborgs universitet. Det var där som Brånemark 1962, under mikroskopstudier av blodceller hos kanin, gjorde upptäckten att benvävnaden växte samman med ett monterat observationsinstrument av titan som han hade låtit tillverka. Det har sagts att upptäckten var en slump, men som Louis Pasteur uttryckte saken: »Dans les champs de l’observation le hasard ne favorise que les esprits préparés«.

Bara tre år därefter – för exakt 50 år sedan – blev Brånemark den förste att operera in tandimplantat av titan. Den djärve patienten var Gösta Larsson [1]. 1968 sökte Brånemark patent på »permanent-implantabelt fästorgan för proteser och liknande«.

Brånemarks koncept möttes emellertid med stor skepsis från såväl den akademiska världen som tandläkarprofessionen. Att Brånemarks metod dessutom beskrevs i den populärvetenskapliga tidskriften Reader’s Digest (i slutet av 1960-talet) gjorde att han betraktades som ovetenskaplig från akademiskt håll.  En öppen konflikt uppstod och dess magnitud drev Socialstyrelsen till att låta göra en granskning med hjälp av tre objektiva professorer. Dessa slog 1977 fast att Brånemarks metod fungerade, och samma år började Brånemark utbilda tandläkare [2].

Han trodde på idén om samverkan med näringslivet. 1978 fick Bofors rätten att industriellt tillverka hans implantat och året efter var man igång, men bara med en anställd. 1981 grundades dotterbolaget Nobelpharma med affärsidén att kommersialisera metoden [3]. Affärsprojektet gick dåligt första tiden och analytiker gav rådet att avveckla. Så gjordes. Men 40 friska miljoner från Sveriges investeringsbank möjliggjorde en rekonstruktion. Professor Gunnar Carlsson gjorde den ansedde protetikern George Zarb vid University of Toronto intresserad. 1982 ordnade Zarb en kongress och lockade ca 100 personer från universitetssjukhus i Nordamerika. Inledningsvis under kongressen var de flesta skeptiska mot implantatidén, men Brånemarks team sålde in konceptet väl och åhörarna blev omvända – och företaget fick i ett slag flera beställningar [4]. 

1996 bytte Nobelpharma namn till Nobel Biocare, och efter förvärvet 1998 av amerikanska Steri-Oss följde en dramatisk process. År 2000 sålde båda storägarna i Nobel Biocare, Bure och Brown Brothers, sina aktier till BB Medtech i Schweiz. 2001 avgick vd Jack Forsgren och två andra personer i ledningen som följd av konflikt med styrelsen. Ny vd blev Heliane Canepa, och fokus var att stärka marknadsföringen. 2002 bildades Nobel Biocare Holding med huvudkontor i Zürich, och därefter försköts verksamhet och inflytande till Schweiz.

Första kvartalet 2015 stod det klart att amerikans-ka Danaher förvärvade Nobel Biocare för ca 15,7 miljarder kronor. Det visar att värdet av Brånemarks uppfinning var betydande. Dessutom uppstod konkurrenter som imiterade konceptet.

För att förstå det medicinska värdet av tand-implantat kan man reflektera kring den betydelse som tänder alltid har haft. Männi-skans tänder utvecklades evolutionärt på ett sätt som passade hårdtuggad och sockerfattig mat. Dieten förändrades dock mot mer kolhydrater genom jordbrukets intåg för 13 000 år sedan. I spåren av den preussiska uppfinnaren Andreas Sigismund Margaffs metod att raffinera socker ur sockerbetor (1747) ökade sockertillgången medan tandhälsan försämrades kraftigt [5].

Tandproblem uppstod inte bara som följd av karies och parodontit utan också genom agenesi och olyckshändelser. Oral ohälsa blev en markör för fattigdom och ett outvecklat samhälle. Företaget Eastman Kodak donerade stora belopp för att förbättra världens tandhälsa. Exempelvis etablerades 1916 Eastman Dental Dispensary i Rochester, New York, och liknande satsningar gjordes i andra länder, däribland Eastmaninstitutet i Sverige. Trots ökad välfärd och bättre tandvård var så sent som under 1960-talet en fjärdedel av den svenska befolkningen i vuxen ålder tandlös. Exempel på psykisk effekt är att en person som saknar tänder kan ha svårare att såväl skaffa sig en livspartner som att få gehör och respekt i arbetslivet.

Per-Ingvar Brånemark med samarbetspartner förmådde övervinna det motstånd som alltid uppstår när banbrytande koncept ska förvandlas från vision till verklighet. För att förstå vidden av prestationen kan följande resonemang vara till hjälp:

Ledstjärnor för de flesta sjukvårdssystem är kvalitet samt förankringen av det man gör i beprövad erfarenhet och omfattande empiriska studier. Erfarenhet liksom empiriska studier – evidens – är nära kopplade till tradition, eller smärre förbättringar av traditionella koncept. Skälet är att man svårligen kan bygga erfarenhet på något som ännu inte är prövat, lika lite som man kan presentera omfattande klinisk dokumentation av koncept som ännu inte vunnit insteg. Även stora delar av kvalitetsparadigmet bygger på att man standardiserar och dokumenterar rutiner som innebär cementering av tradition. Också forskning har en tendens att befästa tradition. Exempelvis medför »peer review«-systemet att betydande avvikelser från gängse paradigm riskerar att leda till att manuskripten ratas. Innovativa forskare som likt Brånemark vill samverka med omvärlden och tror på idén om ömsesidigt kunskapsutbyte behandlas heller inte alltid väl i akademiska miljöer. 

Tradition försvaras alltså av »systemet«, men tradition är inte alltid det optimala. Historiskt kan konstateras att innovation – motsatsen till tradition – spelat en avgörande roll. Redan läkaren Carl von Linné insåg detta och arbetade systematiskt med att stimulera medicinska innovationer [6]. Utan innovationer hade inte sjukvården varit vad det den är i dag. Fallet Ignaz Semmelweis är illustrativt. Via försök 1847 upptäckte han att smittämnen kunde spridas mellan patienter och även mellan läkare och patienter. Han visade också att bakteriedödande medel på huden kunde oskadliggöra smittämnet.

Personer som själva drivit innovativa processer vittnar om att det är riskfyllda aktiviteter som möter motstånd. Det är mindre riskfyllt att hålla sig till det som är rutin och som inte avviker från gängse strukturer. Att utarbeta innovativa idéer är en stor prestation. Att också förverkliga dem är ännu mer energi-krävande. Vad gäller Semmelweis blev han först mobbad av sina kolleger och fick sedan nervsammanbrott. Somliga tolkade honom som att han anklagade läkarkolleger för att vara bärare av dödens partiklar. Både fallstudier och enkätstudier visar att de drivande eldsjälarna också i dagens sjukvård blir utsatta för negativa angrepp [7]. 

Att generera innovation innebär komplicerade processer, och eldsjälarna hinner både göra misstag och skapa irritation under den mödosamma processen. Oförmåga att förstå, intolerans, avundsjuka, maktspel och pres-tige tillhör de innovativa processernas kontext. Delvis är det naturligt. Nyheter kräver ofta att något beprövat får ge vika. Så var fallet med implantat (fast protes i stället för en bro eller avtagbar protes). Så var fallet också med »strålkniven« från Elekta (gammastrålning i stället för skalpell), med Kabis Genotropin (DNA-teknik i stället för naturmaterialextraktion) och med Pharmacias UniCAP (allergitest genom blodprov i stället för nålstick) [8]. Vidare tar det tid innan nya koncept övervinner barnsjukdomar.

Endast ett fåtal individer – även bland dem som är innovativt lagda – har förmågan att bryta igenom barriärer och övervinna det motstånd som innovativa processer möter. Exempel på personer, vid sidan om Brånemark, som varit bärare av sådan förmåga är Sten Lennquist (katastrofmedicin), Bertil Åberg (DNA-teknik/tillväxthormon), Ivan Östholm (Losec m m) och Rune Elmqvist (pacemakern). Historien visar att innovationer inte sällan växer fram i samspel mellan en utomstående aktör, exempelvis ett företag, en »insider« inom sjukvården och en användare eller brukare, vanligtvis patienter. Världssensationen pacemaker växte sålunda fram i samspel mellan Rune Elmqvist (uppfinnare), Åke Senning (kirurg) och Arne Larsson (patient). Samma sak gällde fallet Brånemark.

All tradition har någon gång sin början. Före Brånemarks operation 1965 var implantat inte en del av »beprövad erfarenhet«. I dag kan vi konstatera att hans idé blev till innovation som sedan övergick till att bli tradition.

Innovation är viktigt. Men sjukvården har en tendens att snarare fokusera på förbättringar av existerande koncept. Det gäller även inom forskningen. Den amerikanske professorn och vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn konstaterade att normalvetenskap utgör huvudparten av all forskning [9]. Men då och då, visade Kuhn, sker paradigmskiften. Hur sådana paradigmskiften uppstår är fortfarande ett mysterium. Men genom studier av innovativa processer och entreprenörskap kan vi öka kunskapen om hur principiellt nya idéer växer fram och vinner insteg i sjukvården.

Man ska ha i minnet att de flesta nya idéer till skillnad från Brånemarks troligen inte är bra idéer, så det torde vara viktigt att drivkraften för det nya balanseras mot kritisk granskning. Men hur ska balansen mellan det varande och det framväxande hanteras? Hur ska sjukvården förhålla sig till förnyelsens vindar? En sak är säker: Flertalet människor tenderar att vara oförstående, rädda eller skeptiska inför det som bryter mot vedertagna sanningar och vanor.

Referenser

1. Brånemark PI, Zarb GA, Albrektsson T. Tissue-integrated prostheses: osseointegration in clinical dentistry. Chicago: Quintessence; 1985.

2. Brånemark PI, Hansson BO, Adell R, et al. Osseointegrated implants in the treatment of the edentulous jaw. Experience from a 10-year period. Scand J Plast Reconstr Surg Suppl. 1977;16:1-132.

3. The story about an invention that makes people smile. Sweden: Nobel Biocare; 2005.

4. Albrektsson T. Orala implantat – från djurexperiemnt till klinisk rutinmetod, Tandläkartidningen. 2010;102(1):56-62.

5. Burt BA. Influences for change in the dental health status of populations: an historical perspective. J Public Health Dent. 1978;38(4):282-8.

6. Frankelius P. Linné i nytt ljus. Malmö: Liber; 2007.

7. SOU 2003:90. Innovativa processer. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2003.

8. Frankelius P. Questioning two myths in innovation literature. Journal of High Technology Management Research. 2009;20(1):40-51.

9. Kuhn T. The structure of scientific revolutions. Chicago: University of Chicago Press; 1962.

Kommentarer (1)

  • Fantastisk artikel

    2015-05-17 19:18 | Tack för en fantastik artikel!

    Jag heter Charles Walther och arbetar sedan 13 år som läkare i Lund med tumördiagnostik.

    Jag har de senaste 5 åren arbetat med en ny metod för att ta prov på tumörer (biopsier) för att förbättra provkvalitén samt minimera riskerna för patienterna.

    2012 vann jag TV4.as "Uppfinnarna" med ett av instrumenten.

    Efter mycket hårt arbete är nu den första kliniska studien genomförd.


    Det har varit en spännande men bitvis tuff resa.
    Jag har försökt hitta andra som gjort denna resa men inte hittat någon beskrivning som jag känt igen mig i.

    Förrän nu.

    Du har skrivit en fantastisk artikel.
    Du slår huvudet på spiken och beskriver väldigt insiktsfullt hur det är att försöka bryta ny mark.

    Du formulerar det väldigt väl och bara vetskapen om att det finns någon som insett "helheten" är motiverande och gör det roligt att fortsätta. Oavsett hur det går i slutänden.

    Tack!

    Med vänlig hälsning,

    Charles Walther, Specialistläkare, Avd för Klinisk Patologi och Cytologi, Lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons