Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DFZZ Läkartidningen 20-21/2015
Lakartidningen.se 2015-05-12

Innovationen som tog skruv Per-Ingvar Brånemarks metod används nu i hela världen

Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, projektledare för Grönovation

per.frankelius@liu.se

Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv. 

Per-Ingvar Brånemark föddes i Karlshamn den 3 maj 1929. Efter läkarutbildning vid Lunds universitet disputerade han 1959 på en metod att genom mikroskopi studera mikrocirkulationen av blodet i ben och benmärg. 1960 fick han en tjänst vid anatomiska institutionen på Göteborgs universitet. Det var där som Brånemark 1962, under mikroskopstudier av blodceller hos kanin, gjorde upptäckten att benvävnaden växte samman med ett monterat observationsinstrument av titan som han hade låtit tillverka. Det har sagts att upptäckten var en slump, men som Louis Pasteur uttryckte saken: »Dans les champs de l’observation le hasard ne favorise que les esprits préparés«.

Bara tre år därefter – för exakt 50 år sedan – blev Brånemark den förste att operera in tandimplantat av titan. Den djärve patienten var Gösta Larsson [1]. 1968 sökte Brånemark patent på »permanent-implantabelt fästorgan för proteser och liknande«.

Brånemarks koncept möttes emellertid med stor skepsis från såväl den akademiska världen som tandläkarprofessionen. Att Brånemarks metod dessutom beskrevs i den populärvetenskapliga tidskriften Reader’s Digest (i slutet av 1960-talet) gjorde att han betraktades som ovetenskaplig från akademiskt håll.  En öppen konflikt uppstod och dess magnitud drev Socialstyrelsen till att låta göra en granskning med hjälp av tre objektiva professorer. Dessa slog 1977 fast att Brånemarks metod fungerade, och samma år började Brånemark utbilda tandläkare [2].

Han trodde på idén om samverkan med näringslivet. 1978 fick Bofors rätten att industriellt tillverka hans implantat och året efter var man igång, men bara med en anställd. 1981 grundades dotterbolaget Nobelpharma med affärsidén att kommersialisera metoden [3]. Affärsprojektet gick dåligt första tiden och analytiker gav rådet att avveckla. Så gjordes. Men 40 friska miljoner från Sveriges investeringsbank möjliggjorde en rekonstruktion. Professor Gunnar Carlsson gjorde den ansedde protetikern George Zarb vid University of Toronto intresserad. 1982 ordnade Zarb en kongress och lockade ca 100 personer från universitetssjukhus i Nordamerika. Inledningsvis under kongressen var de flesta skeptiska mot implantatidén, men Brånemarks team sålde in konceptet väl och åhörarna blev omvända – och företaget fick i ett slag flera beställningar [4]. 

1996 bytte Nobelpharma namn till Nobel Biocare, och efter förvärvet 1998 av amerikanska Steri-Oss följde en dramatisk process. År 2000 sålde båda storägarna i Nobel Biocare, Bure och Brown Brothers, sina aktier till BB Medtech i Schweiz. 2001 avgick vd Jack Forsgren och två andra personer i ledningen som följd av konflikt med styrelsen. Ny vd blev Heliane Canepa, och fokus var att stärka marknadsföringen. 2002 bildades Nobel Biocare Holding med huvudkontor i Zürich, och därefter försköts verksamhet och inflytande till Schweiz.

Första kvartalet 2015 stod det klart att amerikans-ka Danaher förvärvade Nobel Biocare för ca 15,7 miljarder kronor. Det visar att värdet av Brånemarks uppfinning var betydande. Dessutom uppstod konkurrenter som imiterade konceptet.

För att förstå det medicinska värdet av tand-implantat kan man reflektera kring den betydelse som tänder alltid har haft. Männi-skans tänder utvecklades evolutionärt på ett sätt som passade hårdtuggad och sockerfattig mat. Dieten förändrades dock mot mer kolhydrater genom jordbrukets intåg för 13 000 år sedan. I spåren av den preussiska uppfinnaren Andreas Sigismund Margaffs metod att raffinera socker ur sockerbetor (1747) ökade sockertillgången medan tandhälsan försämrades kraftigt [5].

Tandproblem uppstod inte bara som följd av karies och parodontit utan också genom agenesi och olyckshändelser. Oral ohälsa blev en markör för fattigdom och ett outvecklat samhälle. Företaget Eastman Kodak donerade stora belopp för att förbättra världens tandhälsa. Exempelvis etablerades 1916 Eastman Dental Dispensary i Rochester, New York, och liknande satsningar gjordes i andra länder, däribland Eastmaninstitutet i Sverige. Trots ökad välfärd och bättre tandvård var så sent som under 1960-talet en fjärdedel av den svenska befolkningen i vuxen ålder tandlös. Exempel på psykisk effekt är att en person som saknar tänder kan ha svårare att såväl skaffa sig en livspartner som att få gehör och respekt i arbetslivet.

Per-Ingvar Brånemark med samarbetspartner förmådde övervinna det motstånd som alltid uppstår när banbrytande koncept ska förvandlas från vision till verklighet. För att förstå vidden av prestationen kan följande resonemang vara till hjälp:

Ledstjärnor för de flesta sjukvårdssystem är kvalitet samt förankringen av det man gör i beprövad erfarenhet och omfattande empiriska studier. Erfarenhet liksom empiriska studier – evidens – är nära kopplade till tradition, eller smärre förbättringar av traditionella koncept. Skälet är att man svårligen kan bygga erfarenhet på något som ännu inte är prövat, lika lite som man kan presentera omfattande klinisk dokumentation av koncept som ännu inte vunnit insteg. Även stora delar av kvalitetsparadigmet bygger på att man standardiserar och dokumenterar rutiner som innebär cementering av tradition. Också forskning har en tendens att befästa tradition. Exempelvis medför »peer review«-systemet att betydande avvikelser från gängse paradigm riskerar att leda till att manuskripten ratas. Innovativa forskare som likt Brånemark vill samverka med omvärlden och tror på idén om ömsesidigt kunskapsutbyte behandlas heller inte alltid väl i akademiska miljöer. 

Tradition försvaras alltså av »systemet«, men tradition är inte alltid det optimala. Historiskt kan konstateras att innovation – motsatsen till tradition – spelat en avgörande roll. Redan läkaren Carl von Linné insåg detta och arbetade systematiskt med att stimulera medicinska innovationer [6]. Utan innovationer hade inte sjukvården varit vad det den är i dag. Fallet Ignaz Semmelweis är illustrativt. Via försök 1847 upptäckte han att smittämnen kunde spridas mellan patienter och även mellan läkare och patienter. Han visade också att bakteriedödande medel på huden kunde oskadliggöra smittämnet.

Personer som själva drivit innovativa processer vittnar om att det är riskfyllda aktiviteter som möter motstånd. Det är mindre riskfyllt att hålla sig till det som är rutin och som inte avviker från gängse strukturer. Att utarbeta innovativa idéer är en stor prestation. Att också förverkliga dem är ännu mer energi-krävande. Vad gäller Semmelweis blev han först mobbad av sina kolleger och fick sedan nervsammanbrott. Somliga tolkade honom som att han anklagade läkarkolleger för att vara bärare av dödens partiklar. Både fallstudier och enkätstudier visar att de drivande eldsjälarna också i dagens sjukvård blir utsatta för negativa angrepp [7]. 

Att generera innovation innebär komplicerade processer, och eldsjälarna hinner både göra misstag och skapa irritation under den mödosamma processen. Oförmåga att förstå, intolerans, avundsjuka, maktspel och pres-tige tillhör de innovativa processernas kontext. Delvis är det naturligt. Nyheter kräver ofta att något beprövat får ge vika. Så var fallet med implantat (fast protes i stället för en bro eller avtagbar protes). Så var fallet också med »strålkniven« från Elekta (gammastrålning i stället för skalpell), med Kabis Genotropin (DNA-teknik i stället för naturmaterialextraktion) och med Pharmacias UniCAP (allergitest genom blodprov i stället för nålstick) [8]. Vidare tar det tid innan nya koncept övervinner barnsjukdomar.

Endast ett fåtal individer – även bland dem som är innovativt lagda – har förmågan att bryta igenom barriärer och övervinna det motstånd som innovativa processer möter. Exempel på personer, vid sidan om Brånemark, som varit bärare av sådan förmåga är Sten Lennquist (katastrofmedicin), Bertil Åberg (DNA-teknik/tillväxthormon), Ivan Östholm (Losec m m) och Rune Elmqvist (pacemakern). Historien visar att innovationer inte sällan växer fram i samspel mellan en utomstående aktör, exempelvis ett företag, en »insider« inom sjukvården och en användare eller brukare, vanligtvis patienter. Världssensationen pacemaker växte sålunda fram i samspel mellan Rune Elmqvist (uppfinnare), Åke Senning (kirurg) och Arne Larsson (patient). Samma sak gällde fallet Brånemark.

All tradition har någon gång sin början. Före Brånemarks operation 1965 var implantat inte en del av »beprövad erfarenhet«. I dag kan vi konstatera att hans idé blev till innovation som sedan övergick till att bli tradition.

Innovation är viktigt. Men sjukvården har en tendens att snarare fokusera på förbättringar av existerande koncept. Det gäller även inom forskningen. Den amerikanske professorn och vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn konstaterade att normalvetenskap utgör huvudparten av all forskning [9]. Men då och då, visade Kuhn, sker paradigmskiften. Hur sådana paradigmskiften uppstår är fortfarande ett mysterium. Men genom studier av innovativa processer och entreprenörskap kan vi öka kunskapen om hur principiellt nya idéer växer fram och vinner insteg i sjukvården.

Man ska ha i minnet att de flesta nya idéer till skillnad från Brånemarks troligen inte är bra idéer, så det torde vara viktigt att drivkraften för det nya balanseras mot kritisk granskning. Men hur ska balansen mellan det varande och det framväxande hanteras? Hur ska sjukvården förhålla sig till förnyelsens vindar? En sak är säker: Flertalet människor tenderar att vara oförstående, rädda eller skeptiska inför det som bryter mot vedertagna sanningar och vanor.

Referenser

1. Brånemark PI, Zarb GA, Albrektsson T. Tissue-integrated prostheses: osseointegration in clinical dentistry. Chicago: Quintessence; 1985.

2. Brånemark PI, Hansson BO, Adell R, et al. Osseointegrated implants in the treatment of the edentulous jaw. Experience from a 10-year period. Scand J Plast Reconstr Surg Suppl. 1977;16:1-132.

3. The story about an invention that makes people smile. Sweden: Nobel Biocare; 2005.

4. Albrektsson T. Orala implantat – från djurexperiemnt till klinisk rutinmetod, Tandläkartidningen. 2010;102(1):56-62.

5. Burt BA. Influences for change in the dental health status of populations: an historical perspective. J Public Health Dent. 1978;38(4):282-8.

6. Frankelius P. Linné i nytt ljus. Malmö: Liber; 2007.

7. SOU 2003:90. Innovativa processer. Stockholm: Utbildningsdepartementet; 2003.

8. Frankelius P. Questioning two myths in innovation literature. Journal of High Technology Management Research. 2009;20(1):40-51.

9. Kuhn T. The structure of scientific revolutions. Chicago: University of Chicago Press; 1962.

Kommentarer (1)

  • Fantastisk artikel

    2015-05-17 19:18 | Tack för en fantastik artikel!

    Jag heter Charles Walther och arbetar sedan 13 år som läkare i Lund med tumördiagnostik.

    Jag har de senaste 5 åren arbetat med en ny metod för att ta prov på tumörer (biopsier) för att förbättra provkvalitén samt minimera riskerna för patienterna.

    2012 vann jag TV4.as "Uppfinnarna" med ett av instrumenten.

    Efter mycket hårt arbete är nu den första kliniska studien genomförd.


    Det har varit en spännande men bitvis tuff resa.
    Jag har försökt hitta andra som gjort denna resa men inte hittat någon beskrivning som jag känt igen mig i.

    Förrän nu.

    Du har skrivit en fantastisk artikel.
    Du slår huvudet på spiken och beskriver väldigt insiktsfullt hur det är att försöka bryta ny mark.

    Du formulerar det väldigt väl och bara vetskapen om att det finns någon som insett "helheten" är motiverande och gör det roligt att fortsätta. Oavsett hur det går i slutänden.

    Tack!

    Med vänlig hälsning,

    Charles Walther, Specialistläkare, Avd för Klinisk Patologi och Cytologi, Lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Operationspersonal på NÄL insjuknade akut

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem i tisdags. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. () 27 MAJ 2016

Annons Annons

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

bild

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning Nya rekommendationer ska förhindra leverskador

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

bild

Hjärnskadade missgynnas
– se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. (1 kommentar) 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons