Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DTMR Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2016-01-07

Evig ungdom – ett urgammalt koncept

Sten Niklasson, f d generaldirektör, författare

I alla tider har människor sökt tillförsäkra sig ett vitalt, långt och, om möjligt, evigt liv. Inte minst maktfullkomliga jordiska härskare har plågats av vissheten om en annalkande död och den åtrådda maktens förgänglighet. Marknaden för receptmakare, medicinmän och magiker, som lovat evig ungdom och obegränsat liv, har därför alltid blomstrat. Men gamla tiders kolportörer av odödlighetens budskap har en sak gemensamt. De är alla döda.

En vid tolkning av begreppet odödlighet innefattar osårbarhet, det vill säga skydd mot risken att dö i förtid till följd av sådant som svärdshugg, pest, bilolyckor eller nedfallande takpannor. I det följande ges begreppet en snävare innebörd, nämligen uppskjutande av det naturliga åldrandet.

Antikens historia, liksom flertalet senare epoker, är befolkad av alkemister, läkekunniga och filosofer som påstått sig ha funnit »ungdomens källa« eller livsuppehållande »elixir«. 

1889 publicerade den franske läkaren Séquard en rapport, enligt vilken han lyckats föryngra sig själv genom injektioner av en vätska extraherad från te-stiklarna hos marsvin och hundar. Några decennier senare transplanterade hans kollega Voronoff in skivor av aptestiklar i tusentals män som lockats av löften om bättre minnesfunktion, ökad sexlust och längre liv. Den österrikiske läkaren Stein-ach nominerades på 1920- och 30-talen sex gånger till Nobelpriset i medicin för sin forskning kring hormoner. En orsak till att han aldrig fick priset kan ha varit hans märkliga hypotes att senilitet var resultatet av uttjänta könskörtlar, vilka skulle kunna vitaliseras genom avklippandet av sädesledarna hos män (vasektomi), och förstöring av cellerna i kvinnors äggstockar genom röntgenstrålning. Flera berömda personer underkastade sig behandling enligt Steinachmetoden och vittnade om återupplivad skaparkraft, ökat sexuellt begär, till och med om en »andra pubertet«.

År 1996 publicerade cancerläkaren William Regelson boken »The super-hormone promise«, som handlade om DHEAS (dehydroepiandrosteronsulfat), ett steroidhormon som huvudsakligen bildas i binjurebarken i en omfattning som kraftigt avtar med åldern. Mängden DHEAS i kroppen är enligt Regelson ett bra mått på hur gammal man är. Studier visar att en person i 80-årsåldern endast producerar 10–15 procent av vad en individ i tjugoårsåldern gör. Mängden minskar särskilt dramatiskt i fyrtioårsåldern, oavsett individens kön.

Regelson redovisar forskningsresultat som tyder på att DHEAS kan stärka immunförsvaret och försvaga oönskade autoimmuna reaktioner. Det sägs ha effekt på stressrelaterade sjukdomar, fördröja tillväxten av tumörer och motverka livshotande chock till följd av blodförgiftning. Den kanske viktigaste slutsatsen av hittills gjorda studier är att DHEAS skyddar de energiproducerande mitokondrierna i cellerna. Eftersom åldrande inträffar när cellens energi inte räcker för att bibehålla dess funktion och reparationsförmåga, kan just denna egenskap hos hormonet öppna en lovande väg mot metoder att förlänga livet.

Till skillnad från många odödlighetsapostlar utlovar inte Regelson evigt liv. Han menar att ett förlängt liv utan kvalitet är en mardröm, medan ett liv med kvalitet ända in i det sista är det enda riktigt eftersträvansvärda. Att ersätta den naturliga minskningen av livsviktiga hormoner med tillskott av samma hormoner för att undvika åldersrelaterade hälsoproblem, är därför ett logiskt sätt att tillförsäkra oss en aktiv och produktiv ålderdom.

Aubrey de Grey, född 1963, är en omstridd forskare vid Cambridge, Storbritannien. Med sitt halvmeterlånga skägg, sina brinnande ögon och sin orubbliga trosvisshet har han uppenbara likheter med Ra-sputin. Utöver det har han ett profetiskt budskap. Han hävdar nämligen att människan redan har tillgång till de verktyg som behövs för att uppnå evigt liv. Hur och på vad sätt dessa verktyg ska användas har han beskrivit i boken »Ending aging«, som gavs ut 2007 och medförde omedelbar kändisstatus för sin upphovsman.

de Greys mål är att stimulera läkarvetenskapen att genom ingripande i de cellprocesser som orsakar åldrande förlänga livet på människor som nu är i sjuttioårsåldern ytterligare cirka fyrtio år. Det skulle nämligen, menar han, ge åldersforskarna tillräcklig tid att lösa de problem som förhindrar oss att leva ännu längre. Hans förmåga att klä sina idéer i slagkraftiga formuleringar gör honom till ett idealiskt intervjuobjekt. I november 2008 meddelade han till exempel i den europeiska tv-kanalen Arte, att den första människa som kommer att leva i tusen år med all sannolikhet redan lever i dag och förmodligen är mellan 50 och 60 år gammal.

de Grey är inte ensam om övertygelsen att tusenårsliv ligger inom räckhåll för människan. Han får stöd av Cambridgeprofessorn John Archer som är en auktoritet inom området biologisk reparation av miljöskador. Också läkaren Terry Grossman och teknikgurun Ray Kurzwell me-nade i sin bok »Fantastic voyage« (2004) att allt vi behöver göra är att »leva tillräckligt länge för att kunna leva i evighet«.

2009 års Nobelpris i medicin gick till tre forskare, Carol Greider, Elizabeth Blackburn och Jack Szostak, för upptäckten av enzymet telomeras. Varje gång en cell delar sig, kopieras kromosomerna med sina meterlånga trådar av DNA-molekyler. Problemet är att denna replikering inte förmår att kopiera de yttersta ändarna på kromosomerna. Det innebär att en liten bit DNA förloras vid varje celldelning. Men varje kromosoms ändar är försedda med en kort sekvens speciellt DNA som kallas telomer, och som attraherar proteiner som bildar en skyddande hätta runt DNA-strängens ömtåliga ändar. Genom att bara telomererna förkortas vid celldelningen, skyddas resten av kromosomen från nedbrytning. Det märkvärdiga är att enzymet telomeras kan förlänga telomererna igen. Om telomerasaktiviteten är låg åldras cellen och om den är hög skjuts åldrandet upp.

Eftersom äldre människor har visat sig ha kortare telomerer än yngre, vilket kan bero på lägre produktion av telomeras, har studier inletts av effekterna av tillförsel av sådant enzym. Förhoppningar har väckts om att åldersdegeneration (senescens) hos människor ska kunna förhindras, eller i varje fall fördröjas, genom enzyminjektioner. Men riktigt så enkelt är det inte. Också elaka cancerceller får till följd av förhöjd telomerasaktivitet ökad förmåga att dela sig. Forskningen inriktas därför på metoder att deaktivera telomeras i cancerceller och aktivera det i andra typer av celler, vilkas kromosomer skadats.

Det är en vanlig föreställning att människan är programmerad att dö, och att kroppen innehåller en förstöringsmekanism som evolutionen skapat för att bereda väg för nästa generation. Många celler dör ju när de passerat den så kal-lade Hayflickgränsen efter 50–70 delningar. Andra forskare hävdar att människan är programmerad för överlevnad, och att nyckeln till ett längre liv ligger i att ta reda på varför detta program fungerar dåligt i högre åldrar. Som stöd för det mera optimistiska synsättet åberopas bland annat att det i djurvärlden finns celler som är praktiskt taget »biologiskt odödliga«. Varför är dock oklart.

Andra påpekar att människokroppen visserligen är försedd med en mängd sofistikerade system som har till uppgift att skydda oss från sjukdomar. Den energi som krävs för att underhålla dessa system finns emellertid inte i obegränsad mängd under obegränsad tid. Den naturliga döden beror på en ackumulering av fel i kroppens celler, som till följd av brister i deras energiproduktion inte kunnat repareras. Den nutida människans jämförelsevis ombonade tillvaro gör emellertid följderna av dessa fel mindre kännbara. Därför blir vi äldre än våra förfäder.

Livet hänger på en tråd, eller, mera specifikt, en spiralformad molekyl – DNA. Frågan är om också döden hänger på den tråden, det vill säga om det finns särskilda gener som bestämmer åldrande och livslängd. En vanlig uppfattning är att bara en fjärdedel av det som bestämmer vår livslängd beror på våra gener. Resten beror på de val vi gör i fråga om behandlingen av vår kropp genom livet.

Genom att välja bort vanor och miljöer som är skadliga för kroppen, tycks vi ha en god chans att både förlänga livet och ge det högre kvalitet. Med modern genteknik kan dessutom de skador, som trots våra egna bemödanden uppstår, komma att avhjälpas. Men om möjligheterna att infria de klassiska förväntningarna om ett längre och rikare liv finns det tills vidare bara ett rimligt säkert konstaterande: »Den som lever får se!« Prognosen är emellertid positiv och kan sammanfattas så här: »Längre liv – ja. Bättre livskvalitet – sannolikt. Evigt liv – knappast.«

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016