Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DTDA Läkartidningen 09/2016
Lakartidningen.se 2016-03-02

Fynd av okända journaler från Finska kriget 1808–1809

Läkare och fältskärer i Sveriges finska krig 1808–1809 hade fullt upp med vården av sårade och sjuka. De redovisade sina åtgärder mestadels på latin i tidens motsvarighet till patientjournaler. Nyligen har 93 av dessa bortglömda journaler, skrivna i Umeå, återupptäckts på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet. Kerstin Hulter Åsberg gräver i arkiven.

Kerstin Hulter Åsberg, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

kerstin.hulter.asberg@neuro.uu.se

Hösten 2014 kontaktades jag av Olle Rudolphi, som tidigare arbetat som överläkare i Umeå (se faktaruta). Han undrade om jag ville komma och titta på ett journalmaterial, som han fått tag på via Hagströmerbiblioteket i Stockholm. Han berättade om sitt stora historiska intresse som bl a lett till en artikel om krigssjukvården i Umeå under Finska kriget 1808–1809 [1]. Den byggde på journalmaterial från ett av stadens två s k nederlagssjukhus, det i Röbäck, som den ansvarige läkaren Wegelius hade fört med sig hem till Finland när han hemförlovades på våren 1809. Dessa journaler finns sparade i krigsarkivet i Helsingfors och ger en god bild av det kolossala lidande som de arma sjuka och blesserade soldaterna, finska, svenska och ryska, utsattes för. Man kan utgå från att situationen var likartad vid det andra sjukhuset i Umeå, Kyrkhamn. Det är idag svårt att föreställa sig hur en stadsbefolkning på ca 1 000 personer i Umeå på kort tid hösten 1808 kunde ta emot över 3 000 sjuka och sårade soldater från hamnstäderna längs den finska kusten och efter hand från krigssjukhuset i Torneå i norr.

Det finns många berättelser om det Finska kriget, som ledde till att Sverige och Finland separerades. Allt från ögonvittnesskildringar av fältprästen Holm som följde med Savolaks-brigaden [2] och av löjtnanten, sedermera översten och landshövdingen, Gustaf Montgomery [3], till Runebergs diktepos Fänrik Ståls sägner [4] och nutida historieskrivning av professorn i historia i Umeå, Martin Hårdstedt [5].

Johan Fredrik Fåhrée (1763–1829)

Vill man veta mer om sjukvården under kriget får man gå till K.E. Lindén och hans »Sjukvård och läkare under kriget 1808–1809« [6], utgiven i Helsingfors 1908 i samband med 100-årsminnet. Här finns ett innehållsrikt kapitel om den erfarne och frispråkige fältläkaren i Umeå, Johan Fredrik Fåhrée (1763–1829), och om Umeå nederlagssjukhus. Lindén beklagar att det saknas medicinska journaler, frånsett de av Wegelius till Finland hemförda, och förklarar det med den allmänna oreda och villervallan som uppstod när mängder av sjuka och sårade soldater anlände. Redan i september 1808 uppgick sjuktalet i Umeå till 2350. De fåtaliga läkarna var oerfarna och outbildade och hann inte med att skriva journaler. Därför är det extra spännande att Olle Rudolphis förfrågan till Hagströmerbiblioteket ledde till en ny journalupptäckt 200 år senare.

Ny journalupptäckt på Hagströmerbiblioteket

I Anders Hagströmers (1753–1830) eget arkiv på Hagströmerbiblioteket fann bibliotekarien Gertie Johansson 16 sidor, där 93 sjuka och blesserade officerare och andra befäl redovisas individuellt. På försättsbladet anges att det handlar om Umeås Nosocomium Castrense, dvs. ett sjukhus för sårade och sjuka militärer som transporterats över Bottniska viken från Wasa, Nykarleby, Gamla Karleby, Jacobstad, Brahestad och Uleåborg. Ett registerblad anger hur många från respektive regemente som vårdas. Övriga blad innehåller mer eller mindre detaljerade beskrivningar av enskilda personer och vad som hänt dessa. Alla har anlänt till Umeå mellan september 1808 och början av januari 1809.

Det finns grundad anledning att tro att det är Fåhrée själv som hållit i pennan. Hans handstil är inte lätt att tyda och han skriver mycket på latin. På Hagströmerbiblioteket förvaras brev undertecknade av Fåhrée som uppvisar samma delvis svårtydda handstil som i journalerna. Det framkommer också stildrag, som redan Lindén påtalar: Fåhrées rapporter till förste fältläkaren Bjerkén karakteriseras av »en skoningslös öppenhet«, »ställvis något lätt och oengagerad« och »hans skrivelser, såväl ämbets- som privata, präglas av en säregen originalitet och förråda därjämte, att de dåvarande oblida förhållandena stundom blev honom övermäktiga«.

Förhållandena var verkligen eländiga för de meniga soldaterna. Det saknades utrustning och förnödenheter, saniteten och hygienen var ytterst bristfällig, många sjuka fick ligga trångt på golvet på rutten halm. Dödligheten var mycket hög framför allt i febrar av olika slag. Av detta framkommer inte mycket i de nyfunna befälsjournalerna. Det kan bero på att militärer av rang mestadels placerades hos borgarna i Umeå stad eller i offentliga byggnader med högre standard och där också kunde erbjudas en bättre vårdmiljö.

I översikten är diagnoserna uppdelade efter blesserade (sårade), olika febrar, invärtes sjukdomar och övriga sjukdomar. Men när enskilda personer beskrivs kan det bli endera mycket kortfattat: ankommit – avrest eller långa haranger om vederbörandes skador och sjukdomar, men också kommentarer om deras moraliska kvalifikationer, ibland interfolierade med korta filosofiska betraktelser.

Journalspråket

Journalerna är skrivna med bläck, omväxlande på svenska och latin, med frekventa förkortningar av diagnoser och läkemedel, men också ordförkortningar av stenografisk karaktär. Det har varit ett tidsödande arbete att renskriva och översätta till begriplighet.

Några journalexempel kan illustrera stilen i dessa vanligtvis kortfattade rapporter. Vissa namn är kända från krigshistorien och vissa återfinns också i Fänrik Ståls sägner. I dikten »Fältmarskalken« har ett antal höga militärer samlats i Generalen Herr Greven Cronstedts läger för att utbyta erfarenheter och lufta förtreten över den retirerande fältmarskalken Klingspor. Flera av de namngivna militärerna omnämns också i journalrapporten. Där återfinns förutom generalen själv överstelöjtnant Furumarck, major Aminoff, kapten Tigerstedt och överste Lode, som också blivit tillägnad en egen dikt, »Gamle Lode«.

Här nedan återges texten något anpassad för att underlätta förståelsen för nutida läkare och läsare. Översättning i kursiv stil inom parentes.

Generalen Herr Grefve Cronstedt från Wasa d. 11 hitkom d. 15 Sept. 1808. 

Efter injectiones af Infa: Salviae med mel Kafor läktes skadan medio Novemb: men bröt efter 8 dagar upp – Inject: af Solutio Caust: Lunar: ehuru svag gjorde feber och … stark bulning hvarefter den åter läktes – men uppbröt åter i slutet af December – nu har jag ej grälat med den – inga symptomer finnes som säger att den är djup, eller att lefvern kan vara sårad – månne denna fistelgång som är blott knappt 1 tum djup, kan vara mellan Musc: intercostales In et Externi ? (inre och yttre revbensmuskulaturen). Svallkjött som blöder, pöser alltid ut – Jag hade lust söka ett Setaceum (Ev. Pennisetum setaceum = fjäderborstgräs, först beskrivet av linnélärjungen Peter Forsskål) i närheten, under skadan? Säg mig –

Öfverste Lode från Wasa d. 11 hitkom d. 15 Sept. 1808.

Vuln: Sclop: abdom: later: sinistri (skottsår i vänstra sidan av buken) En benskjerfva är uttagen, jag gissar af crista iliaca (höftkammen) – Skadan är precis som förr – sonden går in 6 tum i direction ad vertebr: lumbor: (riktning mot ryggkotorna)  – Erectiones nocturne: nullae (nattliga erektioner: inga) Urina … Testes non dolent (testiklar ömmar ej) Paralysis extrem:inf: nunc devictus (förlamning i nedre extremitet: nu hävd) och Animus nunc temporis tranquillus (andningen för tillfället lugn).

Öfverste Lieutenant Furumark från Wasa 11, hitkom d. 15 Sept. 1808.

Vuln: Sclop: antebrach: dextr:cum fractura radii (Skottsår i höger underarm med strålbensfraktur, ett misstänkt hotande nytt utbrott i början av November, men i slutet av samma månad var han säkert och fullständigt botad. För övrigt ett ytligt skottsår i magen med samma slags kula, botat i början av november. – Nu finns en viss svaghet i hans högerhand och han saknar förmåga att med den göra rörelserna pronation och supination. Men han kan med vänster hand raka skägget. – Han uppbär lön som stridande soldat, eftersom han är svag i höger hand och oförmögen att göra pronation och supination. – Kanske skulle en sådan man vara nyttig här för ekonomi och god ordning på legionen? En sann man och soldat. En verklig Man med Character.)

Major Aminoff Uleåborg d. 11 Nov. hitkom d. 15 Dec. 1808

Venatori olim sylvarum/Veneris forsan etjam/ strenuo – liberorum decem patri, bona amissa uxorem et familiam deploranti … quid valet Officina Pharmacoplae Castrensis? Medicus quid valet Castrensis? (en modig jägare i skogarna [kanske också en jägare av Venus], en tiobarnsfar, som sörjer förlusten av sin egendom, sin hustru och sin familj, vad kan ett fältapotek göra för honom? Vad förmår en fältläkare?)

Capten Tigerstedt från Uleåborg d. 12 Nov. hitkom d. 19 Dec. 1808.

Sub febre Nervosa in Kallajoki (narratio propria) (Drabbad av nervfeber i Kallajoki (egen berättelse) så säger han (en energisk suput) att han angripits av en virulent gonorré och veneriska sår (verkligen elegant) Inkvarterad i Herr Berzelii hus ägnar han sig ständigt bland pokalerna åt kort och tärningar, hjälten från Savolax, dock blott Regementets qvartermästare. Han ståtade med allt tänkbart fint och i kvällsstunden nöjde han sig inte med två utan ville ha fem ljus. – Avvisad från huset tog han med sig en tjänsteflicka. ‑ Beundra hjälten!)

En annan känd person i journalrullorna är löjtnant Mörner från Upplands Regemente, som efter att ha blivit sårad i slaget vid Oravais, kom till Umeå den 25 september 1808 med »Vulnera puncta Abdominis sanata« (läkta sticksår efter bajonetthugg i buken). Han permitterades och avreste 14 november 1808. Han blev sedermera känd som »kungamakaren«, sedan han självsvåldigt hade åkt till Paris och föreslagit Napoleons marskalk Bernadotte att bli tronföljare i Sverige.

Fotnot: I april 2015 kom budet om Olle Rudolphis bortgång. Därmed blev det än mer angeläget att fullfölja hans önskemål om översättning av dessa nyupptäckta journaler med förhoppning om att de blir kända bland alla dem som av olika skäl intresserar sig för medicinhistoria, krigssjukvård och för det finska kriget 1808-1809, som bland annat ledde till att Sverige och Finland separerades. 

Ett varmt tack riktas till Anne-Marie Billing-Ottosson, docent i latin, Uppsala universitet, som uttytt handskriften och översatt från latin till svenska, liksom till Gertie Johansson, bibliotekarie på Hagströmerbiblioteket, KI, som fann de bortglömda journalerna.

Olle Rudolphi (1927–2015)

Olle Rudolphi föddes i Delsbo som ättling till en fältskär, som kom från Svenska Pommern till Hälsingland på 1700-talet. Olle arbetade som överläkare vid det kliniskt kemiska laboratoriet vid Norrlands Universitetssjukhus fram till sin pension. Därefter ägnade han sig åt lokalhistorisk forskning i Umeåtrakten och skrev ett antal artiklar. Bokkommittén i Grubbe-Västerhiskes byalag förbereder nu utgivningen av den bok som Olle Rudolphi medverkade i med sin artikel om Kyrkhamns nederlagssjukhus.

Referenser

  1. Rudolphi O. Krigssjukhuset vid Umeå Landsförsamlings kyrka 1808–1809 [manuskript]. 2010.
  2. Holm CJ. Anteckningar öfver fälttågen mot Ryssland åren 1808 och 1809. Stockholm: P A Norstedt & Söner; 1836.
  3. Montgomery GA. Historia öfver kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. Örebro: N M Lindhs Boktryckeri; 1842.
  4. Runeberg JL. Fänrik Ståls sägner, I/II. 1848/1860.
  5. Hårdstedt M. Finska kriget 1808–1809. Stockholm: Prisma; 2006.
  6. Hagströmerbiblioteket. MS 76:16 (Fåhrée).
  7. Hagströmerbiblioteket. MS 76:12 (Memorial från Fåhrée). Umeå. 23 jan 1809.

Kommentarer (2)

  • Kommentar

    2016-04-08 16:33 | I Läkartidningen nr 9/2016, 430-432 nämner Kerstin Hulter Åsberg i sin intressanta och välskrivna artikel: Fynd av okända journaler från finska kriget 1808-1809, att journalerna skulle förvaras i Krigsarkivet i Helsingfors. Journalerna befinner sig dock i Finska Läkaresällskapets (antika) Bibliotek i Helsingfors.
    Min företrädare som bibliotekarie hade erbjudit dem åt Krigsarkivet men fick beskedet att Krigsarkivets mandat bara sträcker sig från 1918 framåt. Enligt vad en sentida ättling till i artikeln nämnda militärläkare Wegelius, professor Otto Wegelius, har meddelat mig, rör det sig om samma läkare som beskrives i dikten Döbeln vid Jutas, vilken ingår i Fänrik Ståls Sägner.
    Ingenting lånas ut från det antika biblioteket, men seriösa forskare är välkomna att studera relevanta verk i biblioteket efter att i förväg ha kommit överens med Läkaresällskapets kansliskreterare Gerd Haglund (kansliet@fls.fi) om lämplig tid.

    Olof Lindfors, pensionerad kirurg och bibliotekarie,

    Jäv:

  • Är det verkligen samma journaler vi talar om?

    2016-04-08 18:16 | Wegelius journaler beskrev, vad jag har förstått, de vanliga soldaternas bedrövliga situation vid Röbäcks fältsjukhus. Därifrån har man antagit att situationen måste ha varit lika eländig vid Kyrkhamns fältsjukhus, men därifrån finns inga kända journaler. Olle Rudolphi, som har en opublicerad artikel om detta, frågade då Hagströmerbiblioteket om de kunde tänkas ha några journaler från 1808-1809. Bibliotekarien Gertie Johansson lyckades då i Hagströmers eget arkiv återfinna 93 officersjournaler. Det som kännetecknar dessa är snarast att de levde ett tämligen gott liv inkvarterade i betydligt bättre bostäder än de meniga soldaterna. Bäst att kolla upp detta vidare!

    Kerstin Hulter Åsberg, Docent, Medicin centrum, Lasarettet Enköping

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Annons Annons
bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016