Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DTDA Läkartidningen 09/2016
Lakartidningen.se 2016-03-02

Fynd av okända journaler från Finska kriget 1808–1809

Läkare och fältskärer i Sveriges finska krig 1808–1809 hade fullt upp med vården av sårade och sjuka. De redovisade sina åtgärder mestadels på latin i tidens motsvarighet till patientjournaler. Nyligen har 93 av dessa bortglömda journaler, skrivna i Umeå, återupptäckts på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet. Kerstin Hulter Åsberg gräver i arkiven.

Kerstin Hulter Åsberg, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

kerstin.hulter.asberg@neuro.uu.se

Hösten 2014 kontaktades jag av Olle Rudolphi, som tidigare arbetat som överläkare i Umeå (se faktaruta). Han undrade om jag ville komma och titta på ett journalmaterial, som han fått tag på via Hagströmerbiblioteket i Stockholm. Han berättade om sitt stora historiska intresse som bl a lett till en artikel om krigssjukvården i Umeå under Finska kriget 1808–1809 [1]. Den byggde på journalmaterial från ett av stadens två s k nederlagssjukhus, det i Röbäck, som den ansvarige läkaren Wegelius hade fört med sig hem till Finland när han hemförlovades på våren 1809. Dessa journaler finns sparade i krigsarkivet i Helsingfors och ger en god bild av det kolossala lidande som de arma sjuka och blesserade soldaterna, finska, svenska och ryska, utsattes för. Man kan utgå från att situationen var likartad vid det andra sjukhuset i Umeå, Kyrkhamn. Det är idag svårt att föreställa sig hur en stadsbefolkning på ca 1 000 personer i Umeå på kort tid hösten 1808 kunde ta emot över 3 000 sjuka och sårade soldater från hamnstäderna längs den finska kusten och efter hand från krigssjukhuset i Torneå i norr.

Det finns många berättelser om det Finska kriget, som ledde till att Sverige och Finland separerades. Allt från ögonvittnesskildringar av fältprästen Holm som följde med Savolaks-brigaden [2] och av löjtnanten, sedermera översten och landshövdingen, Gustaf Montgomery [3], till Runebergs diktepos Fänrik Ståls sägner [4] och nutida historieskrivning av professorn i historia i Umeå, Martin Hårdstedt [5].

Johan Fredrik Fåhrée (1763–1829)

Vill man veta mer om sjukvården under kriget får man gå till K.E. Lindén och hans »Sjukvård och läkare under kriget 1808–1809« [6], utgiven i Helsingfors 1908 i samband med 100-årsminnet. Här finns ett innehållsrikt kapitel om den erfarne och frispråkige fältläkaren i Umeå, Johan Fredrik Fåhrée (1763–1829), och om Umeå nederlagssjukhus. Lindén beklagar att det saknas medicinska journaler, frånsett de av Wegelius till Finland hemförda, och förklarar det med den allmänna oreda och villervallan som uppstod när mängder av sjuka och sårade soldater anlände. Redan i september 1808 uppgick sjuktalet i Umeå till 2350. De fåtaliga läkarna var oerfarna och outbildade och hann inte med att skriva journaler. Därför är det extra spännande att Olle Rudolphis förfrågan till Hagströmerbiblioteket ledde till en ny journalupptäckt 200 år senare.

Ny journalupptäckt på Hagströmerbiblioteket

I Anders Hagströmers (1753–1830) eget arkiv på Hagströmerbiblioteket fann bibliotekarien Gertie Johansson 16 sidor, där 93 sjuka och blesserade officerare och andra befäl redovisas individuellt. På försättsbladet anges att det handlar om Umeås Nosocomium Castrense, dvs. ett sjukhus för sårade och sjuka militärer som transporterats över Bottniska viken från Wasa, Nykarleby, Gamla Karleby, Jacobstad, Brahestad och Uleåborg. Ett registerblad anger hur många från respektive regemente som vårdas. Övriga blad innehåller mer eller mindre detaljerade beskrivningar av enskilda personer och vad som hänt dessa. Alla har anlänt till Umeå mellan september 1808 och början av januari 1809.

Det finns grundad anledning att tro att det är Fåhrée själv som hållit i pennan. Hans handstil är inte lätt att tyda och han skriver mycket på latin. På Hagströmerbiblioteket förvaras brev undertecknade av Fåhrée som uppvisar samma delvis svårtydda handstil som i journalerna. Det framkommer också stildrag, som redan Lindén påtalar: Fåhrées rapporter till förste fältläkaren Bjerkén karakteriseras av »en skoningslös öppenhet«, »ställvis något lätt och oengagerad« och »hans skrivelser, såväl ämbets- som privata, präglas av en säregen originalitet och förråda därjämte, att de dåvarande oblida förhållandena stundom blev honom övermäktiga«.

Förhållandena var verkligen eländiga för de meniga soldaterna. Det saknades utrustning och förnödenheter, saniteten och hygienen var ytterst bristfällig, många sjuka fick ligga trångt på golvet på rutten halm. Dödligheten var mycket hög framför allt i febrar av olika slag. Av detta framkommer inte mycket i de nyfunna befälsjournalerna. Det kan bero på att militärer av rang mestadels placerades hos borgarna i Umeå stad eller i offentliga byggnader med högre standard och där också kunde erbjudas en bättre vårdmiljö.

I översikten är diagnoserna uppdelade efter blesserade (sårade), olika febrar, invärtes sjukdomar och övriga sjukdomar. Men när enskilda personer beskrivs kan det bli endera mycket kortfattat: ankommit – avrest eller långa haranger om vederbörandes skador och sjukdomar, men också kommentarer om deras moraliska kvalifikationer, ibland interfolierade med korta filosofiska betraktelser.

Journalspråket

Journalerna är skrivna med bläck, omväxlande på svenska och latin, med frekventa förkortningar av diagnoser och läkemedel, men också ordförkortningar av stenografisk karaktär. Det har varit ett tidsödande arbete att renskriva och översätta till begriplighet.

Några journalexempel kan illustrera stilen i dessa vanligtvis kortfattade rapporter. Vissa namn är kända från krigshistorien och vissa återfinns också i Fänrik Ståls sägner. I dikten »Fältmarskalken« har ett antal höga militärer samlats i Generalen Herr Greven Cronstedts läger för att utbyta erfarenheter och lufta förtreten över den retirerande fältmarskalken Klingspor. Flera av de namngivna militärerna omnämns också i journalrapporten. Där återfinns förutom generalen själv överstelöjtnant Furumarck, major Aminoff, kapten Tigerstedt och överste Lode, som också blivit tillägnad en egen dikt, »Gamle Lode«.

Här nedan återges texten något anpassad för att underlätta förståelsen för nutida läkare och läsare. Översättning i kursiv stil inom parentes.

Generalen Herr Grefve Cronstedt från Wasa d. 11 hitkom d. 15 Sept. 1808. 

Efter injectiones af Infa: Salviae med mel Kafor läktes skadan medio Novemb: men bröt efter 8 dagar upp – Inject: af Solutio Caust: Lunar: ehuru svag gjorde feber och … stark bulning hvarefter den åter läktes – men uppbröt åter i slutet af December – nu har jag ej grälat med den – inga symptomer finnes som säger att den är djup, eller att lefvern kan vara sårad – månne denna fistelgång som är blott knappt 1 tum djup, kan vara mellan Musc: intercostales In et Externi ? (inre och yttre revbensmuskulaturen). Svallkjött som blöder, pöser alltid ut – Jag hade lust söka ett Setaceum (Ev. Pennisetum setaceum = fjäderborstgräs, först beskrivet av linnélärjungen Peter Forsskål) i närheten, under skadan? Säg mig –

Öfverste Lode från Wasa d. 11 hitkom d. 15 Sept. 1808.

Vuln: Sclop: abdom: later: sinistri (skottsår i vänstra sidan av buken) En benskjerfva är uttagen, jag gissar af crista iliaca (höftkammen) – Skadan är precis som förr – sonden går in 6 tum i direction ad vertebr: lumbor: (riktning mot ryggkotorna)  – Erectiones nocturne: nullae (nattliga erektioner: inga) Urina … Testes non dolent (testiklar ömmar ej) Paralysis extrem:inf: nunc devictus (förlamning i nedre extremitet: nu hävd) och Animus nunc temporis tranquillus (andningen för tillfället lugn).

Öfverste Lieutenant Furumark från Wasa 11, hitkom d. 15 Sept. 1808.

Vuln: Sclop: antebrach: dextr:cum fractura radii (Skottsår i höger underarm med strålbensfraktur, ett misstänkt hotande nytt utbrott i början av November, men i slutet av samma månad var han säkert och fullständigt botad. För övrigt ett ytligt skottsår i magen med samma slags kula, botat i början av november. – Nu finns en viss svaghet i hans högerhand och han saknar förmåga att med den göra rörelserna pronation och supination. Men han kan med vänster hand raka skägget. – Han uppbär lön som stridande soldat, eftersom han är svag i höger hand och oförmögen att göra pronation och supination. – Kanske skulle en sådan man vara nyttig här för ekonomi och god ordning på legionen? En sann man och soldat. En verklig Man med Character.)

Major Aminoff Uleåborg d. 11 Nov. hitkom d. 15 Dec. 1808

Venatori olim sylvarum/Veneris forsan etjam/ strenuo – liberorum decem patri, bona amissa uxorem et familiam deploranti … quid valet Officina Pharmacoplae Castrensis? Medicus quid valet Castrensis? (en modig jägare i skogarna [kanske också en jägare av Venus], en tiobarnsfar, som sörjer förlusten av sin egendom, sin hustru och sin familj, vad kan ett fältapotek göra för honom? Vad förmår en fältläkare?)

Capten Tigerstedt från Uleåborg d. 12 Nov. hitkom d. 19 Dec. 1808.

Sub febre Nervosa in Kallajoki (narratio propria) (Drabbad av nervfeber i Kallajoki (egen berättelse) så säger han (en energisk suput) att han angripits av en virulent gonorré och veneriska sår (verkligen elegant) Inkvarterad i Herr Berzelii hus ägnar han sig ständigt bland pokalerna åt kort och tärningar, hjälten från Savolax, dock blott Regementets qvartermästare. Han ståtade med allt tänkbart fint och i kvällsstunden nöjde han sig inte med två utan ville ha fem ljus. – Avvisad från huset tog han med sig en tjänsteflicka. ‑ Beundra hjälten!)

En annan känd person i journalrullorna är löjtnant Mörner från Upplands Regemente, som efter att ha blivit sårad i slaget vid Oravais, kom till Umeå den 25 september 1808 med »Vulnera puncta Abdominis sanata« (läkta sticksår efter bajonetthugg i buken). Han permitterades och avreste 14 november 1808. Han blev sedermera känd som »kungamakaren«, sedan han självsvåldigt hade åkt till Paris och föreslagit Napoleons marskalk Bernadotte att bli tronföljare i Sverige.

Fotnot: I april 2015 kom budet om Olle Rudolphis bortgång. Därmed blev det än mer angeläget att fullfölja hans önskemål om översättning av dessa nyupptäckta journaler med förhoppning om att de blir kända bland alla dem som av olika skäl intresserar sig för medicinhistoria, krigssjukvård och för det finska kriget 1808-1809, som bland annat ledde till att Sverige och Finland separerades. 

Ett varmt tack riktas till Anne-Marie Billing-Ottosson, docent i latin, Uppsala universitet, som uttytt handskriften och översatt från latin till svenska, liksom till Gertie Johansson, bibliotekarie på Hagströmerbiblioteket, KI, som fann de bortglömda journalerna.

Olle Rudolphi (1927–2015)

Olle Rudolphi föddes i Delsbo som ättling till en fältskär, som kom från Svenska Pommern till Hälsingland på 1700-talet. Olle arbetade som överläkare vid det kliniskt kemiska laboratoriet vid Norrlands Universitetssjukhus fram till sin pension. Därefter ägnade han sig åt lokalhistorisk forskning i Umeåtrakten och skrev ett antal artiklar. Bokkommittén i Grubbe-Västerhiskes byalag förbereder nu utgivningen av den bok som Olle Rudolphi medverkade i med sin artikel om Kyrkhamns nederlagssjukhus.

Referenser

  1. Rudolphi O. Krigssjukhuset vid Umeå Landsförsamlings kyrka 1808–1809 [manuskript]. 2010.
  2. Holm CJ. Anteckningar öfver fälttågen mot Ryssland åren 1808 och 1809. Stockholm: P A Norstedt & Söner; 1836.
  3. Montgomery GA. Historia öfver kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. Örebro: N M Lindhs Boktryckeri; 1842.
  4. Runeberg JL. Fänrik Ståls sägner, I/II. 1848/1860.
  5. Hårdstedt M. Finska kriget 1808–1809. Stockholm: Prisma; 2006.
  6. Hagströmerbiblioteket. MS 76:16 (Fåhrée).
  7. Hagströmerbiblioteket. MS 76:12 (Memorial från Fåhrée). Umeå. 23 jan 1809.

Kommentarer (2)

  • Kommentar

    2016-04-08 16:33 | I Läkartidningen nr 9/2016, 430-432 nämner Kerstin Hulter Åsberg i sin intressanta och välskrivna artikel: Fynd av okända journaler från finska kriget 1808-1809, att journalerna skulle förvaras i Krigsarkivet i Helsingfors. Journalerna befinner sig dock i Finska Läkaresällskapets (antika) Bibliotek i Helsingfors.
    Min företrädare som bibliotekarie hade erbjudit dem åt Krigsarkivet men fick beskedet att Krigsarkivets mandat bara sträcker sig från 1918 framåt. Enligt vad en sentida ättling till i artikeln nämnda militärläkare Wegelius, professor Otto Wegelius, har meddelat mig, rör det sig om samma läkare som beskrives i dikten Döbeln vid Jutas, vilken ingår i Fänrik Ståls Sägner.
    Ingenting lånas ut från det antika biblioteket, men seriösa forskare är välkomna att studera relevanta verk i biblioteket efter att i förväg ha kommit överens med Läkaresällskapets kansliskreterare Gerd Haglund (kansliet@fls.fi) om lämplig tid.

    Olof Lindfors, pensionerad kirurg och bibliotekarie,

    Jäv:

  • Är det verkligen samma journaler vi talar om?

    2016-04-08 18:16 | Wegelius journaler beskrev, vad jag har förstått, de vanliga soldaternas bedrövliga situation vid Röbäcks fältsjukhus. Därifrån har man antagit att situationen måste ha varit lika eländig vid Kyrkhamns fältsjukhus, men därifrån finns inga kända journaler. Olle Rudolphi, som har en opublicerad artikel om detta, frågade då Hagströmerbiblioteket om de kunde tänkas ha några journaler från 1808-1809. Bibliotekarien Gertie Johansson lyckades då i Hagströmers eget arkiv återfinna 93 officersjournaler. Det som kännetecknar dessa är snarast att de levde ett tämligen gott liv inkvarterade i betydligt bättre bostäder än de meniga soldaterna. Bäst att kolla upp detta vidare!

    Kerstin Hulter Åsberg, Docent, Medicin centrum, Lasarettet Enköping

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Psykiatriska kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (8 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons