Illustration: Jakob Robertsson/Typoform

Det är höst år 2034 och jag har precis gått i pension. Inget fel på det. Nu finns det tid att pyssla om huset och umgås med barnbarnen. Men jag saknar ändå det sociala sammanhanget i jobbet och tycker inte att det är helt lätt med en nystart så sent i livet. Och så dessa konstiga hjärtklappningar som jag kan få nuförtiden. Är jag deprimerad? Eller hjärtsjuk? Det är nog bättre att rådfråga sjukvården.

Jag tar på mig mina »headmounted smartglasses« och ringer min personliga »augmented reality«-sjuksköterska Linda, en bra tjej. Nåbar dygnet runt från alla håll i världen, utan väntetider. Vårdcentralen på min ort har ju lagts ner för några år sedan. Nu anger jag mina besvär, som hon rangordnar efter en övergripande algoritm. Sedan ställer hon 11 frågor till mig, och jag får svara ja eller nej. Resultatet blir 17 poäng, vilket uppfyller kriteriet för en måttlig nedstämdhet. Inget att oroa sig för, säger hon och rekommenderar ett nytt läkemedel som har hjälpt många andra i situationer som min. Linda printar ut pillren direkt i min uppkopplade 3D-skrivare, för det blir ju smidigast så.

Sedan föreslår hon att jag ska komplettera med 10 interventioner av en datorgenererad samtalsbehandling i verklighetstrogen miljö. Nästa gång jag startar mitt »VR-home«-system kommer en terapeut som heter Max att fråga mig om jag vill börja med behandlingen nu direkt. Max talar 37 språk och är programmerad efter Vetenskapsrådets senaste terapirekommendationer. Det låter bra, och Linda tackar så mycket för i dag.

För mina sannolikt funktionella hjärtklappningar, som algoritmen inte prioriterar högt, ringer jag en gång till, men Linda är lika vänlig den här gången också. Hon ber mig starta min »Xiaomi-smartphone« och hålla den i händerna, med båda tummarna på var sin »touchpad«, tills den piper. Det visar sig att mina viktigaste vitalparametrar, såsom kroppstemperatur, puls och syresättning, ligger inom referensområdet och att min hjärtfunktion har helt normal aktivitet. Inget att oroa sig för – det är många i min ålder som upplever sådana ofarliga besvär, och det kan behandlas effektivt med lagom motion. Linda kollar mina senaste aktiviteter i min träningsdagbok, och när nivån visar sig ligga lite i underkant lägger hon in kompletterande motionspass anpassade efter min Googleprofil.

Det känns bra att kunna prata öppet med Linda, men en liten osäkerhet finns ärligt talat ändå kvar: min far hade för många år sedan liknande besvär med hjärtat och träffade då en läkare. Kan jag kanske också bli läkarundersökt för mina problem? Helt enkelt? Nja … Linda menar att läkarbristen i landet har lett till en viss effektivisering av sjukvården, med implementering av mer processorienterade arbetssätt. Ett exempel är avancerad sjukvård i hemmet. För att öka min personliga trygghet kopplar hon upp sig mot mitt iCam-hemmalarmsystem så att hon snabbt kan värdera alla typer av nödlägen, 24 timmar om dygnet, och vid behov omedelbart tillkalla den självstyrande Apple-ambulansen.

Det är klart att jag vill det – men en läkarundersökning eller ett kort samtal skulle ändå kännas bra, tycker jag. Linda förstår mina tankar, som många i min ålder har nuförtiden. Däremot har sjukvårdens ersättnings- och styrmodell anpassats efter ett mer modernt samhälle. Och nu kommer jag på att mina vuxna barn vid flera tillfällen har påpekat att jag inte i onödan bör utsätta mig för ett så pass styrt ingripande som ett subjektivt läkarbesök. Lindas utvärdering av mina nätaktiviteter under de senaste 6 åren visar tydligt att risken för att just jag skulle drabbas av en allvarlig sjukdom inom de närmaste 6 månaderna är låg (enda undantaget är att jag köpte snus på Amazon i julas). Om mina bekymmer skulle kvarstå om 4 veckor vill Linda för min skull ändå boka en tid för en läkarundersökning i Göteborg. I så fall behöver jag dock stå för kostnaderna själv, då mina pensionsavtal från 2010-talet inte inkluderar den typen av tillval.

Ja, så illa är det alltså tydligen inte. Jag får väl lugna mig, det kommer nog att gå bra ett tag till. Viktigast är nog att få hjälp i alla fall. Eller?