Förra året var det 150 år sedan barnläkaren Isak Jundell föddes i Neustadt (Władysławów), en liten shtetl [judisk by, mindre stad] i ryska Polen. Födelseorten ligger i dag i Litauen inte långt från Königsberg, nuvarande Kaliningrad. Men vem var Isak Jundell? Jo, en av de många framstående judiska läkare som har verkat i Sverige. Andra exempel är Rolf Luft, Jerzy och Nina Einhorn och Georg Klein.

Det råkar i år också vara exakt 75 år sedan en av de mest berömda judiska barnläkarna, Janusz Korczak, mördades i Treblinka tillsammans med sina barnhemsbarn i augusti 1942. Korczaks idéer om respekt för barnets rättigheter låg till grund för FN:s barnkonvention [1].

Att dessa två pionjärer i barnmedicin hade en judisk bakgrund var kanske inte så märkligt. Fram till år 1933 var hälften av alla de cirka 1 300 tyskspråkiga barnläkarna i Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien judar, varav 33 var professorer. Orsaken till att så många judiska läkare ägnade sig åt barnmedicin, och faktiskt fortfarande gör det, kan vara barnets betydelsefulla roll inom judendomen. En mer närliggande förklaring kan dock vara att judiska läkare inte var särskilt välkomna att bli kirurger eller invärtesmedicinare. Så kom det sig att de i första hand ägnade sig åt pediatrik, psykiatri och hud- och könssjukdomar.

Knappt 600 av de 715 judiska barnläkare som var verksamma i Tyskland, Wien och Prag före andra världskriget har kunnat följas upp avseende sina fortsatta öden. De flesta flydde till andra länder, 65 deporterades till förintelseläger och nästan 50 tog livet av sig.

Det tog över 50 år innan den tyska barnläkarkåren framförde en ursäkt till de judiska kollegor som fördrivits eller mördats. En särskild bilaga till den tyska barnläkar­tidskriften Monatsschrift Kinderheilkunde publicerades år 1999 där nästan alla de judiska barnläkarna i Tyskland och Öster­rike listades [2].

Flera av de judiska barnläkarna som flydde till Nordamerika, Storbritannien och Australien var framstående. Även efterkommande generationer av judiska barnläkare har haft och har fortfarande en framträdande ställning i dessa länder.

I Frankrike är det framför allt två judiska barnläkare som blivit kända, nämligen Robert Debré och Alexandre Minkowski.Båda deltog aktivt i motståndsrörelsen under kriget. Debré forskade om tuber­kulos och andra infektionssjukdomar. Ett av Paris tre största barnsjukhus är uppkallat efter honom: Hôpital Robert-Debré. Namnet är välbekant också genom att sonen Michel blev fransk premiärminister. Minkowski byggde upp den moderna nyföddhetsvården i Frankrike.

Men åter till Isak Jundell. Han flydde tillsammans med sina föräldrar Jacob Jundelsky och Sara Simon från de ryska pogromerna. Fadern kom att verka som antikhandlare i Växjö. Isak hade 17 syskon, varav nio dog innan de blev vuxna. [1].

De ekonomiska förhållandena i familjen var knappa, och Isak fick försörja sig som informator för att kunna studera medicin vid Karolinska institutet. Han blev medicine licentiat och legitimerad läkare år 1895 [3]. Han disputerade i bakteriologi och blev professor och klinikchef på Nya Allmänna Barnhuset, som sedermera blev Norrtulls sjukhus och akademiskt hörde till Karolinska institutet.

Isak Jundell engagerade sig mycket för barn som växte upp under fattiga förhållanden. Han visade att barn till ensamstående mödrar hade högre dödlighet och sjuklighet än barn födda inom äktenskapet, och han lyckades genomdriva mödrahjälp. Inspirerad av Ellen Key verkade han för inrättande av en klinik för barn med »själssjukdomar«. Så småningom etablerades barnpsykiatrin, som tack vare Jundell blev nära anknuten till pediatriken i stället för till vuxenpsykiatrin [4].

Jundells bestående insats var grundandet av den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica år 1921. Ambitionen var att möjliggöra för de nordiska pediatrikerna att mer samlat publicera på tyska, frans­ka och engelska och på det sättet kunna föra ut nordisk pediatrisk forskning på ett slagkraftigt sätt. Jundell var Acta Paedi­a­tricas chefredaktör fram till sin bortgång år 1945 [5]. Han tog också initiativ till den andra världskongressen i pediatrik i Stockholm år 1930 med sig själv som president. År 1938 fick han av Mosaiska församlingen i Stockholm i uppdrag att organisera mottagandet av 500 judiska barn, som kom hit tack vare den så kal­lade Kindertransport.

Jundell förblev ogift och barnlös. Det kanske bidrog till att han tog sig an en duktig skolpojke, som levde under mycket fattiga förhållanden, nämligen Rolf Luft. Jundell hade inspekterat barnens hälso­läge vid en skola på Södermalm och då fått sig berättat om den begåvade eleven Rolf Luft. Kanske tänkte Jundell också på det stöd som han själv hade fått från Stockholms mosaiska församling under läkarstudierna. Jundell och Luft upprätthöll sedan en livslång kontakt fram till Jundells död [6].

Jundell efterträddes som chefredaktör för Acta Paediatrica av Adolf Lichten­stein, som var professor på Kron­prinsessan Lovisas barnsjukhus, också han barnläkare av judisk börd.