För en emeriterad fetmolog är alla aspekter på vikt av intresse. Att hög vikt är riskabelt vet nu alla, eller nästan alla. Den bungyjump-entusiast, som till varje pris ville hoppa via en lina från en hög mast bluffade och uppgav sin vikt som den högsta tillåtna, i detta fall 100 kg, trots att han vägde över 110 kg. Det blev en onödig smäll i backen!
På alla hissar anges max antal tillåtna resenärer samt en total maxvikt. Hissförbundets (ett sådant finns) norm är 75 kg per person. Dessutom tar man hänsyn till hissens golvyta – man ska ju få plats också. Det ska relateras till SCB:s siffror från 2011 för svensk medelvikt: 83 kg för män och 67 kg för kvinnor (siffrorna har gått upp med 5 kg för män och 4 kg för kvinnor jämfört med SCB:s statistik från 1988). Om man antar att jämlikhet råder även i hissen blir medelvärdet av 83 och 67 kg 75 kg och allt är frid och fröjd.
Men avläser man texten på hissdörrar runt i världen är spridningen betydande. Tabellen återger antalet tillåtna resenärer och kommer från klart osystematiska personliga noteringar i Sverige och utomlands. Av tabellen här bredvid framgår att holländare och värmlänningar får vara mycket tyngre för att få åka med hiss. Teaterbesökare förväntas hålla medelvikt. Karolinska och S:t Görans sjukhus håller sig med skilda viktnormer, och i Näsby Parks galleria utanför Stockholm får man väga 6 kg mer i den ena hissen än i den andra. På övre Östermalm i Stockholm får resenären vara rejält tung för att få åka med. Det är paradoxalt, eftersom alla epidemiologiska data talar för att övervikt är ovanligare i välutbildade högre sociala skikt.
Spelar då detta någon roll, utöver inkonsekvensen i budskapet? Sannolikt inte, eftersom varje hiss har ett inbyggt överbelastningsskydd. Hissförbundet berättar att elektroniska sensorer i bärande enheter känner av överbelastningen. Hissen stannar inte ens för nya medresenärer förrän någon klivit av. Sedan vet vi ju inte ens om hissen är full.
På kliniker där man sköter gravt överviktiga individer är stolar, toalettsitsar, operationsbord med mera anpassade för höga vikter. När blir det dags att anpassa hissarnas viktnorm efter den allt fetare populationen, som dessutom med betydande säkerhet får antas ta hissen i stället för trapporna?
