Stöd i diagnosarbetet.
Till alla oss kliniskt yrkesverksamma läkare som träffar människor med kognitiva skador eller funktionshinder, har Håkan Nyman och Aniko Bartfai givit en värdefull och synnerligen användbar källa till kunskap i sin bok om klinisk neuropsykologi.
Här i gränslandet mellan sjukdomar och tillstånd, neurologiska skador och kognitiva nedsättningar arbetar många av oss läkare nära psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m m. Begrepp från de kognitiva vetenskaperna som arbetsminne, uppmärksamhetsspann och kognitiv exekutivitet är helt centrala. De här aspekterna av vår kognition låter sig inte självklart fångas i medicinska termer, och ingår inte som en central del av specialistutbildning i exempelvis psykiatri eller neurologi. Dessutom är det vanligen leg psykologer och leg arbetsterapeuter (inte leg läkare!) som är utbildade och genomför tester som WAIS-IV och AMPS.
Det är precis här Håkan Nymans och Aniko Bartfais trevliga bok kommer in, som en upplysningens vän inför diagnosdiskussioner och kliniska värderingar om människor med synnerligen komplexa psykologiska och kognitiva tillstånd. Här täcks såväl traumatiska hjärnskador såväl som ADHD/autismspektrumtillstånd in, likväl som aspekter på utredning vid beroendetillstånd, demens eller annan neurodegenerativ sjukdom.
Boken är lättfattligt skriven, och kan läsas för att ge breda perspektiv på kliniskt utrednings- och behandlingsarbete. Dessutom hjälper den oss att förstå vilken plats enskilda viktiga neuropsykologiska test eller skattningar har, som exempelvis RCFT/Rey’s complex figure test eller D-KEFS/Delis-Kaplan executive function system.
Boken är i mycket stor omfattning uppdaterad och modern, t ex för att passa psykiatrins DSM-V. Den vetenskapliga kvaliteten är god, och författarna lyckas förmedla många nyanser och behovet av både psykometrisk stringens och klinisk fingertoppskänsla i utredningsarbetet. Här finns också talande kliniska, erfarenhetsmässiga exempel som tillför mycket, även om de är mer schematiska och mindre komplicerade än de tillstånd människor i vår kliniska vardag drabbats av.
När jag på nytt går igenom Nymans och Bartfais Klinisk neuropsykologi, slår det mig att den antagligen är en utmärkt bok att läsa parallellt med Eleonore och Göran Rydéns »Komplexa fall i psykiatrin« (Natur & Kultur 2012), en lärobok med just de många parallella perspektiv som behövs för oss i psykiatrin.
