Guide i mötet med utsatta.

Jag fick i min hand en liten bok om att utsättas för tortyr. Eftersom jag själv är psykiater och under många år i mitt arbete mötte människor som flytt hit till Sverige undan tortyr och förföljelse så har jag också hört många berättelser om utsatthet och grymhet men jag har framförallt mött människor som mött mig med värme och tillit och som kämpat för att hitta tillbaka till sin egen stolthet och värdighet och försökt bygga ett nytt hyfsat liv här i landet med arbete och ibland med sin familj. Jag har gripits av dessa berättelser och känt mig ödmjuk inför alla dessa öden och känt mig arg och ledsen över det som vi människor utsätter varandra för.

Utifrån denna min begränsade erfarenhet närmade jag mig boken.

Den här lilla tunna boken är skriven av Tuire Toivanen och Susanna Toivanen. Tuire är leg. läkare och specialist i bl a psykiatri och arbetar sedan många år som läkare på Stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm. Susanna är fil.dr. och arbetslivsforskare och docent i sociologi samt verksam vid Centrum för Forskning om Ojämlikhet i Hälsa (CHESS).

Tillsammans har de författat en välmatad vårdetisk guidebok där det finns kunskap att hämta om tortyr och dess skadeverkan samt konsekvenser över tid. Det är en bok för alla som möter dessa människor inom vården och inom olika myndigheter som Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Vi har i Sverige säkert uppemot 200 000 människor som utsatts för olika former av tortyr. Alltifrån fysiskt och sexualiserat våld till psykiskt våld.

Boken är pedagogisk och lättläst och ger information och råd om bemötande, symtombilder och rehabilitering av de som utsatts för tortyr. Människor som bär på dessa upplevelser berättar oftast inte självmant om vad de utsatts för. Som behandlare eller tjänsteman måste man fråga. Många gånger har personerna i fråga inga synliga fysiska skador utan skadan sitter i kroppen och i hjärnan som fysiska och psykiska minnesbilder.

Därför behövs det kunskap. Boken varvar fakta med människors egna berättelser om vad de utsatts för. Författarna lyfter också fram asylprocessen som ibland blir en upprepning av traumat i detta att mötas med misstro och fångas in i en svårgripbar byråkratisk process där man dessutom oftast inte kan språket.

Tortyren är ofta olik för män och kvinnor – kvinnorna utsätts oftare för sexualiserat våld och avrättas t ex med skott mot livmodern medan männen avrättas med skott mot huvud eller hjärta.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt har många gånger inga direkta fysiska skador utan bär på fysiska minnen som kan yttra sig i en total omöjlighet till ett fungerande sexualliv.

Tortyren utförs ofta av landets polis, militär eller myndighet och övervakas ibland av sjukvårdspersonal och psykologer, vilket medför att individen har svårt att känna tillit till den svenska vården respektive förtroende för de svenska myndigheterna. En kunskap om detta är oerhört viktigt för alla inblandade att ha. Författarna går igenom hela rehabiliteringskedjan dvs såväl den sociala, medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringen lyfts fram.

Det är en till formatet liten bok som man nästan kan stoppa i fickan och ha med sig som ett stöd i sitt arbete. Texten är illustrerad med teckningar, och här kommer nog min enda invändning – bilderna känns inte relevanta utifrån det tema som boken hanterar. Alla människor på bilderna är vita välmående individer och sysslar med aktiviteter som för mig känns främmande. Det är män med ryggsäck som bestiger berg eller sitter framför dator, det är kvinnor med blommor – nej, bilderna skaver.

Men boken är trots sitt lilla omfång en viktig kunskapskälla för den som då och då möter människor med denna bakgrund. Här finns den information jag behöver och boken är överskådlig, och också försedd med en referenslista för den som vill ha eller behöver mer kunskap.