Global folkhälsa – mer än bara en medicinsk angelägenhet.

Andreas Vilhelmsson och Per-Anders Tengland från Malmö högskola har tillsammans skrivit »Global folkhälsa«, en aktuell och välkommen bok i ett ämne som väcker allt större intresse både från studenter och yrkesverksamma. Boken är uppdelad i tre större delar.

Den första delen beskriver globala folkhälsoproblem och sex globala folkhälsoutmaningar: fattigdom, befolkningstillväxt, klimatförändringar, tillgång till vatten och sanitet, antibiotikaresistens och globala finanskriser.

Den andra delen av boken beskriver hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga risk- och friskfaktorer och diskuterar exempel på redan existerande policyåtgärder samt förslag på vad som kan göras. Risk- och friskfaktorerna är kategoriserade under rubrikerna livsstil, fysisk miljö och sociala bestämningsfaktorer. I ett särskilt kapitel behandlas globaliseringen och dess påverkan på hälsan.

Den tredje och sista delen behandlar millenniemålen och global etik och rättvisa. Millenniemålen, de mål för globalt arbete som var aktuella åren 2000–2015 beskrivs väl. Agenda 2030 de nya hållbarhetsmålen, det nya ramverket för globalt arbete tas dock endast upp mycket kortfattat. Redogörelsen och diskussionen kring global etik och rättvisa är mer filosofisk och lyfter viktiga perspektiv som inte alltid lyfts upp i liknande böcker.

Som titeln utlovar har boken ett tydligt folkhälsoperspektiv på global hälsa. Många av dagens globala folkhälsofrågor såsom t ex klimatförändringar, föroreningar, resursslöseri, och fattigdom och ojämlikhet är betydligt mer komplexa än de problem som tidigare folkhälsoarbete hade att hantera. På flera håll i boken betonas samhällsvetenskap och politik, och att samhällsvetenskaplig kunskap, t ex inom områden som statsvetenskap, sociologi och antropologi behövs för förståelse av hälsans och ohälsans spridning, eller som författarna skriver: »folkhälsoarbete handlar i hög grad om politik«. Ett viktigt perspektiv att lyfta och författarna försöker vända och vrida på problem och nöjer sig inte med enkla deskriptiva beskrivningar.

Författarna riktar sig till både den nyfikna allmänheten och studenter på kandidat- och magisternivå i t ex folkhälsovetenskap, epidemiologi, medicin och vårdvetenskap och studenter inom samhällsvetenskapliga ämnen med inriktning mot hälsa och global frågor.

Boken har tacknämligt rikligt med referenser och har med många av nyckelreferenserna inom global hälsa. Detta ger en möjlighet för läsaren att följa upp och läsa mer om de områden som hen finner intressant.

Det är ett enormt område som boken försöker täcka och det har smugit sig in en del faktafel, framför allt i den första halvan av boken. Kanske kan faktakoll av olika specialister inom den bredd av områden som boken täcker avhjälpa detta inför nästa upplaga?

Författarna avslutar boken med en uppmaning: »Slutsatsen blir därför att globala folkhälsoproblem och globala utmaningar är någonting som berör oss alla och som vi har ett gemensamt ansvar att komma till rätta med.« En uppmaning som jag hoppas och tror att boken kan bidra till.