Viktig bok att tala om.

Förlaget Studentlitteraturs nya lärobok »Praktisk sexualmedicin« är en viktig bok av flera olika skäl. En välfungerande sexualitet höjer människors livskvalitet, och det gäller alla åldrar. Sjukdomar och mediciner påverkar ofta sexualfunktionen. Vi läkare har inte alltid de kunskaper som behövs för att vilja ta upp frågor om sex med våra patienter.

Redaktören Elin Gahm är allmänläkare och hon har till sin hjälp tagit in specialister i neurologi, rehabiliteringsmedicin, gynekologi, psykiatri och endokrinologi – ett brett urval av kunniga kollegor. Boken riktar sig till »läkare med mottagningsverksamhet«.

Det nätta formatet och det kokbokslika upplägget hör till bokens styrkor. »Men vad ska vi säga? Och hur ska vi göra?« är ju vanliga frågor när en föreläsare fastnat i teorier om sexualfysiologi och sexuella dysfunktioner. Allt kan och ska inte vara med i en liten praktisk uppslagsbok, och antalet referenser bör begränsas. (Om barns sexualitet finns dock tyvärr endast referenser som handlar om övergrepp.) Att avsnittet om transsexualitet och könsdysfori fått stort utrymme tycker jag är bra, eftersom kunskapsområdet är nytt och transpersoner ofta i en svår situation.

Inledningen och avsnittet om anamnes ger mycket goda förslag till hur en doktor kan uttrycka sig för att få klargörande berättelser och svar på frågor om sex. Det sexologiska status som beskrivs är bra att använda vid manifest eller misstänkt neurologisk sjukdom eller skada.

Sexualmedicinsk behandling beskrivs ganska utförligt, farmakologisk och sexologisk behandling av kvinnors sexuella dysfunktioner mera ofullständigt (förutom det utmärkta avsnittet om samlagssmärta). Det finns mer kunskap att förmedla! Ett exempel är misstänkt testosteronbrist hos kvinnor som mist sina ovarier tidigt. Denna grupp bör remitteras till specialist för utredning och eventuell off-label-förskrivning samt kontroller.

Kapitlet om sjukdom och andra tillstånd ger många exempel på vilka människor vi bör fråga om deras sexualitet. Jag är undrande angående slutmeningen om förlossningsskador: »Om en kvinna kommer… enbart för att få en kosmetisk åtgärd av ett fult ärr får hon hänvisas till en erfaren opererande privat gynekologplastikkirurg för korrekt åtgärd.« Vi ska absolut ta kvinnor med besvär efter förlossning på allvar! Men ska vi inte avråda från rent kosmetisk kirurgi i underlivet? Enligt hemsidan för en klinik där en av författarna arbetar kostar »intimkirurgi« från 30 000 kronor.

Jag tror att boken kan få en strykande åtgång och att andra upplagan kan bli ännu bättre. Med »Praktisk sexualmedicin« i bokhyllan kan fler läkare våga tala om sex med patienten.