Aktuellt om patientskadelagen.

Sverige var först i världen med en särskild försäkring för att ersätta patienter för skador i samband med behandling inom hälso- och sjukvård och tandvård. I år är det 20 år sedan Patientskadelagen blev obligatorisk för alla vårdgivare. Den ses som exempel på Den svenska modellen och väcker stort intresse i andra länder, inte minst i USA och Japan.

I Sverige kan patienten alltså anmäla en vårdskada utan att riskera att själv få betala rättegångskostnaderna. Vårdgivarna kan bedriva sin verksamhet utan att riskera konkurs till följd av stora skadestånd. Dessutom kan alla parter lära sig mer om patientsäkerhet av händelserna som lett till en ersättningsbar patientskada.

I försäkringsbolagets utredningar medverkar ojäviga medicinska rådgivare med sina specialistkompetenser. I Patientskadenämnden sitter andra medicinskt sakkunniga, som oberoende granskar hela ärendet igen efter patientens överklagande.

Tjugo års erfarenheter av Patientskadelagen har nu samlats i en innehållsrik bok av Carl Espersson och Ulf Hellbacher, båda med lång och gedigen erfarenhet av patientförsäkringen och alla frågor som hänger samman med denna. Tanken är att boken ska fungera som en praktisk handbok för alla som sysslar med patientskador, inte bara skadereglerare och jurister, utan också läkare, patientnämnder och patienter. Man har vinnlagt sig om ett klart och begripligt språk för att öka användbarheten för icke-jurister.

Inledningsvis finns en intressant historik över den svenska patientförsäkringen från ett frivilligt till ett obligatoriskt åtagande. Förutom lagtext och utförliga kommentarer ges också saklig information om ärendegången. Intressant för läkarkåren är referaten av ett stort antal patientärenden som behandlats i Patientskadenämnden. Bland annat återges ett fall med ett barn som avled på grund av streptokocksepsis då man avstått från att ge penicillin med hänvisning till nationella riktlinjer. Detta fall presenterades i Läkartidningen och väckte då en nödvändig debatt om vad som är läkarens primära uppgift, nämligen att se till patientens bästa framför att slaviskt följa nationella riktlinjer.

Boken avslutas med en lista över rättsfallen, en litteraturlista och ett bra sakregister, som gör det lätt att hitta vad man söker.

Patientskadelagen fungerar bra, men behöver förbättras. Redan 2004 föreslog Patientskadeutredningen i sitt betänkande (SOU 2004:12) tre områden som borde förändras:

1. Bestämmelsen om infektionsskador borde ändras så att en infektion skall anses ha uppkommit i samband med vårdåtgärd oavsett om det varit fråga om ett rent eller orent område och oavsett om bakterierna överförts utifrån eller inte.

2. Så kallade katastrofskador borde kunna ersättas då en vårdåtgärd leder till så svår skada att skadan inte står i rimligt förhållande till den sjukdom eller skada som föranlett vårdåtgärden.

3. Lagens tillämpningsområde borde utvidgas till att omfatta även vård som ges utomlands efter hänvisning från landsting som åtagit sig kostnadsansvaret.

Sjukvården och omvärlden förändras. Det är hög tid att dessa förslag förverkligas.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Ledamot av Patientskadenämnden.