Kända idrottsskador – nya infallsvinklar.

Utan tvekan en intressant bok. Huvudförfattarna är två välkända och välmeriterade fysioterapeuter, Eva Rasmussen Barr och Annette Heijne, som tillsammans med sina 32 medförfattare behandlar idrottsskador ur annorlunda perspektiv. Frågan är bara »annorlunda jämfört med vad?«. Egentligen handlar denna bok om att se på skador som sker inom idrott ur andra perspektiv än de traumatologiska.

Tidigare böcker inom detta område har till stor del handlat om vävnadsskada, uppkomstmekanism, epidemiologi, diagnostik (ofta sofistikerad diagnostik, med magnetkamera och datortomografi), operativ behandling och rehabilitering efter operation. Detta är det traditionella sättet att se på idrottsskador – det vill säga idrottens baksida. Det är därför mycket intressant att särskåda idrottsskada ur helt andra perspektiv, vilket denna bok gör på ett föredömligt sätt.

Boken indelas i 6 teman:

  1. Inledning – inklusive »Det medicinska teamet« – är ett föredömligt välskrivet kapitel med mycket praktisk information. Här finns också ett kapitel om återgång till idrott. Just återgång till idrott är något som har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Ökad kunskap bland både aktiva, idrottsledare och sjukvårdspersonal är mycket viktig. Att minska risken för att skadan återuppstår är sannolikt lika viktigt som den primära behandlingen, om inte viktigare.
  2. Ett medicinskt perspektiv. Här beskrivs olika medicinska tillstånd, såsom idrottshjärta, hjärtscreening och plötslig död (i samband med träning och tävling), samt ett mycket aktuellt tema om hjärnskakning.
  3. Ett fysiologiskt perspektiv. Här beskrivs i relativt stor detalj läkning av ben, brosk, sena och muskel efter en skada på dessa strukturer. Här ingår även styrketräning och kardiovaskulär träning.
  4. Ett psykologiskt perspektiv. Ett mycket intressant kapitel om bland annat psykologiska faktorer i samband med en idrottsskada. Hur en idrottare mår efter en skada är högst relevant, och uppmärksamheten är oftast alltför låg och förståelse bland ledare begränsad. Här följer också ett intressant men kort kapitel om rörelserädsla.
  5. Ett funktionsperspektiv. Här beskrivs exempelvis olika fysiologiska test samt styrketester.
  6. Rehabilitering. Detta är den största delen av bokens innehåll, sammanlagt 8 kapitel. Uppdelningen är mer traditionell enligt kroppsregioner. Skada på hamstringssenorna ges ett stort utrymme, med ett eget kapitel.

Denna uppdelning är intressant och konsekvent. Många av kapitlen är mycket välskrivna och ökar intresset för vidare läsning. Detta gäller framför allt de första fem temana, medan det sista temat som handlar om idrottsskadorna ur ett mer traditionellt perspektiv blir relativt kortfattat. Det är ovanligt att diskutera allvarliga knäskador utan att mer än ytterst begränsat nämna operativ behandling.

Frågan är vilken målgruppen är. Vem skall använda boken? Jag tror att den passar bäst in i de generella och breda utbildningar som ges till exempel i allmän idrottsvetenskap. Som sådan fyller boken absolut sin plats. Den är välskriven, uppdaterad och det finns relevanta referenser till varje kapitel. Dessa skulle dock ha kunnat förläggas till en webbsida för att spara plats i boken.

Illustrationerna är alla i svartvitt och något sparsamma, men korrekta och fullt adekvata.

Jag tycker att boken är aktuell och håller en god vetenskaplig kvalitet. Dess sätt att se på idrottsskador från andra infallsvinklar än tidigare är bra och tillför därmed ett nytt perspektiv inom området.

Jag rekommenderar definitivt »Idrottsskada – från prevention till säker återgång till idrott«, speciellt i samband med grundutbildning och även i viss mån vidareutbildning inom området.