Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DX99 Läkartidningen 10/2016
Lakartidningen.se 2016-03-07

Hennes forskning kan leda till nytt sätt att behandla Azheimer

Gabor Hont

Du och din forskargrupp publicerade nyligen en internationellt uppmärksammad rapport. Vilka är rönen?

    – Vi undersökte friska personer som har ärftlig risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Vissa har amyloida plack – proteinstrukturer i hjärnan som kopplas till utvecklingen av Alzheimer – redan 15-20 år innan sjukdomen ger symtom. Kring placken finns astrocyter, stödceller till neuron. Som första forskargrupp i världen introducerade vi en metod att visualisera astrocyterna med PET-kamera, och fann att mängden astrocyter i hjärnan hos dessa personer är störst just när de tidiga placken dyker upp. Sedan sjunker antalet under de år som går innan sjukdomen ger symtom. Att studera även astrocyterna kan ge oss ytterligare förståelse av den tidiga sjukdomsprocessen.

Hur tolkar ni era fynd?

    – Astrocyterna ser jag gärna som ett slags brandsoldater som kommer i början av en brand och försöker släcka den. Sen tar andra mekanismer över. Det anses att astrocyterna kan äta beta-amyloidet, och det är mycket möjligt att de attackerar även mindre strukturer än de synliga placken. Det som fascinerar mig är att man nu kan undersöka det här i levande patienter, redan innan sjukdomen bryter ut.

Kommer det att finnas effektiva läkemedel mot Alzheimer?

    – Dagens preparat är bromsmediciner inriktade på signalsubstansreceptorer. Det har gjorts försök att komma åt orsaken till Alzheimer, genom vaccination, men vaccinationsstudierna har lärt oss att de patologiska förändringar som leder till Alzheimers sjukdom sätter i gång mycket tidigt – kanske finns de redan hos patienterna när man försöker vaccinera. Därför tror jag att vi behöver hitta en helt ny infallsvinkel på Alzheimerterapi, och där tror jag att tankar på en möjlig inflammationsprocess kan vara ett uppslag.

Du har hållit på länge med Alzheimerforskning. Varför valde du just det här området?

    – Jag började utbilda mig till apotekare, valde sen att forska på signalsubstansen acetylkolin, just det ämne som dagens Alzheimermediciner inriktar sig på. När jag skulle doktorera, kände jag att jag måste lära mig mer om hjärnan, så jag läste in läkarutbildningen parallellt med doktorerandet. Efter disputationen tog Alzheimer-forskningen fart med studier på humanhjärna, och det var faktiskt Arvid Carlsson, sedermera nobelpristagare, som ledde de undersökningarna i Sverige då. Jag ingick i en av de grupper som jobbade med dessa analyser i Umeå, och det var på så sätt kom jag in i Alzheimerforskningen. När jag sen gjorde klart läkarutbildningen på riktigt och blev legitimerad, föll det sig naturligt att ägna mig åt geriatrik. I dag jobbar jag med såväl patienter som forskning. 

Har du ett gott råd till någon som ska börja forska och har hela resan framför sig?

    – Man måste vara nyfiken och energisk. Inte ge upp av motgångar, som ju är fler än framgångar i samband med forskning. Och man måste verkligen tro på det man gör och hålla fast vid en forskningslinje, även om man kanske får höra att det där är för tidigt, eller inte aktuellt.

Namn: Agneta Nordberg

Yrke: Professor i klinisk neurovetenskap, överläkare.

Ålder: 67 år

Familj: Ja.

Bor: Uppsala.

Aktuell: Hennes forskargrupp har publicerat en internationellt uppmärksammad studie om inflammatoriska förändringar i hjärnan hos blivande Alzheimerpatienter, tjugo år innan de första symtomen på sjukdom uppträder. 

Referenser

Rodriguez-Vieitez E, et al. Brain. Epub 27 Januari 2016. doi: http://dx.doi:awv404.

Kommentera

Kommentera

Läkarförening oroas av vårdköer på Karolinska

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. () 29 JUN 2016

bild

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (5 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Tipsa redaktören!

Har du bytt jobb eller fått en utmärkelse? Har du annat meddelande att bidra med?

Jobb i fokus

145 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons