Du började arbeta i din nya funktion i början av september. Blev du erbjuden jobbet eller sökte du?

– Jag var inte ute efter att byta jobb, utan blev ombedd av Sylf att söka tjänsten. Jag var distriktsläkare på Bagaregatans vårdcentral i Nyköping, och där jobbar jag kvar deltid.

Vad har du hunnit med att göra hittills i rollen som AT-chef?

– Förutom arbetet med uppstart av en ny organsation har det viktigaste varit den nulägesanlys jag har arbetat med.  Jag har genomfört individuella och gruppintervjuer med AT-läkarana i Nyköping och Katrineholm samt gått igenom material från Sylfs rankning. Vi har också genomfört en omfattande enkät bland AT-läkarna i Nyköping, både de som jobbar nu och de som var där de senaste åren.

Vad har enkäten visat?

– Generellt kan man säga att det finns ett stort engagemang hos underläkarna för att vara med och skapa en bra AT. Det framkommer många styrkor hos AT, man är ganska nöjd och känner sig väl förberedd för yrkeslivet när man kommer ut på andra sidan. Men det finns viktiga förbättingsområden att arbeta med inom alla kliniker, till exempel schemaläggningen inom kirurgi, som nog har varit alltför tuff. Och så har det funnits en del organisatoriska problem inom psykiatriplaceringen som man nu arbetar med.

Vilka åtgärder till förändring kommer du att föreslå?

– Vi ska se till att ge våra 40-tal AT-läkare en jättebra klinisk utbildning. Det finns vilja och ett engagemang för att arbeta för en bra lärandemiljö inom alla AT-klinikerna. Det kan handla om att pedagogisera och utnyttja lärandemomenten i den kliniska vardagen, till exempel genom att specialisterna tänker högt under ronder och arbetar mer med strukturerad återföring till AT-läkarna.  Jag ämnar också knyta an till AT-klinikstudierektorerna tydligare och förhoppningsvis ge dem en större möjlighet att arbeta med AT frågorna, till exempel genom att »köpa loss dem« från sina tjänster ibland.

Du har själv gjort din AT i Nyköping (2004), och även din ST. Om du jämför den erfarenheten med det som framkommer i enkäten, vad tänker du?

– Det som verkar ha förändrats – vilket nog gäller generellt i hela Sverige – är att trycket på akuten är större i dag, och kanske även patienternas, medias och IVOs krav. Sörmland har haft stora problem på bemanningssidan bland sjuksköterskorna, särskilt i somras var det tufft. Det har naturligtvis drabbat AT-läkarna också. När jag var AT-läkare på akuten, hade jag en stabil sköterskebemanning. Men det var även då en ganska utmanande AT-tjänst med krav på stort eget ansvarstagande och ensamt nattarbete – något som också ger en brant inlärningskurva.

Har du någon förebild som inspirerar dig i ditt arbete?

– En person som jag beundrar mycket är Iona Heath, allmänläkare, författare och samhällsdebattör, tidigare president för den brittiska allmänläkarorganisationen, Royal College of General Practitioners. Hon är typen som står upp för dem som behöver det och har väldigt mycket att säga om vården över huvud taget. Samtidigt ifrågasätter hon på djupet medikaliseringen av samhället, och det där som man kallar för »disease-mongering«, alltså fenomenet med en hel industri som skapar diagnoser och definitioner på sjuklighet.

Går det att tillämpa hennes tankar inom den svenska sjukvården?

– Alla doktorer kan tillämpa dem. Det handlar om att fortsätta tänka och agera för både patienten och samhället även när man arbetar inom ett stort system.

STINA SCHELL

Yrke: Distriktsläkare, specialist i allmänmedicin, fortbildningssamordnare, AT-chef.

Ålder: 40 år.

Familj: Make och fyra barn.

Bor: Nyköping.

Aktuell: Har nyligen tillträtt tjänsten som den första AT-chefen i Nyköping.