»Läkemedels miljöeffekter redovisas numera i Fass«, berättar Sven Blomqvist, ordförande i Läkare för miljön.

Foto: Privat 

Sven Blomqvist, pensionerad specialist i infektionsmedicin, är för tredje gången i rad omvald till ordförande i Läkare för miljön.

Vad gör Läkare för miljön?

– Enligt vår officiella programförklaring verkar vi för en god livsmiljö och folkhälsa för nuvarande och kommande generationer. Eftersom vi är oroade över tillståndet i miljön och de effekter som det har på människors hälsa så vill vi sprida information om det – och engagera läkarkåren i det arbetet.

Hur jobbar ni för att uppnå målen?

– Vi har seminarier och symposier, håller föredrag om olika miljöaspekter. När Riksstämman fanns hade vi ett symposium där nästan varje år. På senare tid har vi varit aktiva i Almedalen, skrivit debattartiklar och haft temanummer i Läkartidningen.  Dessutom är vi drivande i Läkarförbundets arbetsgrupp för klimat och hälsa.

Vilka miljöfrågor har ni jobbat med?

– Som läkare intresserar vi ju oss framför allt för de effekter på människors hälsa som miljöförändringar orsakar. Nyligen skrev vi en serie artiklar på temat nanoteknologi och dess påverkan på hälsa och säkerhet.  Vi har också informerat om livsstil, mat och matframställning ur miljöperspektiv, och så klimatförändringens hälsoeffekter, till exempel genom värmeböljor och ökade luftföroreningar.

Vilka konkreta resultat har ni uppnått?

– Genom samarbete med Apotekarsocieteten och Stockholms läns landsting lyckades vi införa ett avsnitt om miljö­effekter för varje läkemedel i Fass. Via vår internationella paraplyorganisation ISDE fick vi FN:s kemikalieorgan SAICM att ta upp läkemedels miljöeffekter som en »issue of concern«, alltså en viktig fråga. Och så var det vi som föreslog Läkarförbundet att inrätta en arbetsgrupp för klimat och hälsa.

Hur finansierar ni er verksamhet?

– Vi får inga ekonomiska
bidrag, utan lever på våra medlemsavgifter. Det kostar 300 kronor per år för läkare att vara med – billigare för studenter förstås. Tidigare ordnade vi ett par större symposier och konferenser som gick med ett visst överskott. Vi har lite kapital kvar från den tiden.

När började du engagera dig i Läkare för miljön?

– Föreningen bildades 1991 som Svenska läkare för miljön, grundad av läkaren och cancerforskaren Karl-Henrik Robèrt som också var föreningens första ordförande. I dag kallar vi oss bara för Läkare för miljön och har cirka 200 medlemmar, vilket är väldigt få i jämförelse med hela läkarkåren. Jag blev medlem för cirka 10 år sedan. För en fem år sedan blev jag övertalad av en kollega att vara med i styrelsen – och ett år senare blev jag vald till ordförande.

Har ni någon aktivitet in­planerad?

– Nu i juni ska vi på en studieresa i Göteborgstrakten tillsammans med föreningen Ingenjörer för miljön. Vi ska åka runt och titta på nya tekniker på miljöområdet – klimat­smarta lösningar när det gäller husuppvärmning, livsmedelsproduktion och transporter.

Känner många kolleger till Läkare för miljön?

– Nej, vi behöver sprida information om föreningens aktiviteter och existens. Många kolleger som man pratar med är fortfarande förvånade över att det finns en sådan här förening. Men som sagt: just Läkartidningen är en av våra viktigare informationskanaler.

Arbetar du kliniskt i dag?

– Jag är pensionerad infektionsläkare, men jag arbetar som timanställd på en vårdcentral på Gotland.

Namn: Sven Blomqvist.

Yrke: Specialist i infektionsmedicin, pensionär.

Ålder: 74 år.

Familj: Hustru och tre vuxna barn.

Bor: I Strängnäs och på Gotland.

Aktuell: Omvald till ordförande i Läkare för miljön för tredje gången i rad.