»Vätskefällan« kan printas i vilket material som helst

Randy Boya, läkarstudent i Örebro, arbetar med att utveckla »vätskefällan«, en uppfinning med potential att användas på flera sätt inom sjukvården.      

Hur blev du inblandad i projektet?

– Idén till vätskefällan härstammar från Conny Norman, en uppfinnare här i Örebro som äger patentet. Jag kom i kontakt med uppfinningen genom Mikael Ivarsson, forskare inom medicinsk biokemi på Örebro universitet där jag läser på läkarutbildningens termin 6. Min kandidatuppsats handlar om vätskefällan med målsättningen att med rätta instrument bevisa vetenskapligt att den fungerar.

Vad kan vätskefällan göra?

– Det är en konstruktion som separerar partiklar i fraktioner efter partikelstorlek ur en suspensionsvätska. Mikael och jag har redan testat fällan på kalkpartiklar och fått den att sortera, filtrera och separera dem efter storlek. Nästa fas blir att justera apparaturen så att den kan rensa bort slaggprodukter ur blod. Om vi kan validera med säkerhet att det fungerar så skulle vätskefällan kunna hjälpa patienter med njursvikt genom att bli inkopplad i kroppen som ett slags passiv njure. Vätskefällan skulle dessutom i framtiden kunna ta ut specifika bakterier med en viss storlek ur blodet och därigenom förenkla behandlingen av en patient med sepsis. En annan applikation av vätskefällan skulle kunna vara att få den att separera proteiner och andra molekyler ur exempelvis cerebrospinalvätska.

När kan de medicinska tillämpningarna bli verklighet?

– Det ligger fortfarande flera år framåt i tiden, men om vi lyckas med våra valideringar så är det ett stort steg. Ett hinder hittills har varit att projektet är ofinansierat. Vi har inte kunnat göra alla test vi vill. Att konceptet fungerar har vi redan visat, men om vätskefällan ska kunna användas i medicinsk praxis kommer vi att behöva skapa nya vätskefällor i mindre skala. Vi behöver ny utrustning och nytt material för att åstadkomma det och för analyserna av fällans operationsduglighet och effektivitet.

Behövs det mycket pengar?

– En fördel med vätskefällan är att den är både energisnål och produktsnål i och med att den är 3D-printad. Man kan använda datorn, skapa en design för den vätskefälla man vill ha, simulera funktionen i ett datorprogram och när man har allt i ordning kan man 3D-printa vätskefällan i vilket material som helst. Den vätskefälla som vi använder just nu är i plast, och dessutom är den ganska stor.

Siktade du på att hålla på med medicinteknik när du började läsa till läkare?

– Nej, men när det här dök upp insåg jag självklart den medicinska potentialen och ville vara med och utveckla. Annars har jag väl alltid – även i dag, tror jag – varit böjd åt att jobba som allmänläkare. Jag har alltid haft ett brett intresse, för alla sjukdomar och i alla åldrar. Redan i högstadiet kände jag att jag var intresserad av läkaryrket, eller över huvud taget att jobba inom vården för att hjälpa andra. Jag hade redan tidigare jobbat som vårdbiträde inom hemtjänsten, och jobbar i dag som undersköterska vid sidan om mina läkarstudier. När jag nu har gått halva utbildningen inser jag att det här är någonting jag vill jobba med resten av mitt liv.

Om vätskefällan blir en hit – vilka perspektiv öppnar sig?

– Jag har alltid haft ett intresse för att forska vidare. Det skulle vara väldigt kul att fortsätta i den här forskargruppen och kanske vara med ända fram till att vi implementerar vätskefällan i praktiken, så att patienter kan ha nytta av den.