Anders Johansson, docent i infektionssjukdomar och överläkare, är vald till årets Lennanderföreläsare på Svenska läkaresällskapet. Han varnar för den höga dödligheten i vårdrelaterade infektioner i svensk sjukvård.   

Du håller din föreläsning den 26 mars?

– Det känns hedersamt att få Lennanderföreläsa. Då får jag berätta om någonting viktigt, som jag brinner för. Begreppet patientsäkerhet har blivit mycket uppmärksammat i Sverige, men också internationellt. Och eftersom vårdrelaterade infektioner är den vanligaste patientskadan så tror jag att vårdhygien är ett viktigt koncept att lyfta fram. Tyvärr är den svenska termen »vårdhygien« lite svår att få grepp om och veta vad det egentligen står för. Det är mycket enklare med engelskans »infection prevention and control«. Då förstår man att det handlar om patientsäkerhet som kan uppnås genom bland annat hygien.  

Dina data är alarmerande … 

– Min presentation baseras delvis på de patientsäkerhetsundersökningar som SKL och vårdgivare har gjort i Sverige genom så kallad markörbaserad journalgranskning. Systematisk genomgång av 58 000 vårdtillfällen på 60 sjukhus finns i en rapport från 2017 med orsaker till olika slags morbiditet och mortalitet. Vårdrelaterade infektioner föll ut som den viktigaste vårdskadan och bidrar till 1 500 dödsfall per år. Den siffran ger oss i genomsnitt 4 dödsfall per dag och år – att jämföra med trafikdödligheten, som kräver mindre än ett dödsoffer per dag och år. Den jämförelsen är uppseendeväckande.

Hur blev du intresserad av det här området?

– Som infektionsspecialist på Norrlands universitetssjukhus i Umeå hade jag inte så mycket med vårdhygien att göra. Då gällde det främst att hjälpa enskilda patienter. Jag var fascinerad av att kunna koppla ihop teori om smittämnen med kunskap om immunsystemets funktion, och använda det för att hjälpa livshotande sjuka människor – och faktiskt bota dem. Efter 12–13 års arbete med detta blev jag erbjuden att komma till den vårdhygieniska enheten här i Västerbotten och jobba med frågor kring vårdhygien. Det var då jag insåg att man i den rollen kan hjälpa många fler patienter genom att påverka arbetssättet i en hel organisation.

Hur arbetar du i dag? 

– Jag har en kombinationstjänst där jag dels undervisar, dels leder några forskningsprojekt varav ett par handlar om det vårdhygieniska området. I rollen som överläkare på Vårdhygien ägnar jag mycket tid åt förändringsarbete, vilket jag gillar. Jag var tidigare vetenskaplig sekreterare i Svenska infektionsläkar­föreningen, nu är jag ordförande i Svenska hygienläkarnas förening. Har i många år genom Strama varit engagerad i antibiotikaresi­stensfrågan och har medverkat i utvecklingen av den vårdhygieniska specialiteten – en ganska ny specialitet för läkare. Den tillkom 2015. Jag vill verka för att hygienläkare
samarbetar mer med andra specialiteter och därigenom påverkar sjukvården i rätt riktning. 

Vilka åtgärder krävs mot vårdrelaterade infektioner?  

– Vi kan göra mer än vi gör. Det finns evidens för att åtgärder som koordineras inom hela vårdsystemet på flera nivåer minskar vårdrelaterade infektioner. Ett väl känt exempel är att systematiskt avveckla katetrar, ett annat är att koordinerat förbättra flera delar av en hel vårdprocess, exempelvis inom kirurgi. WHO har sammanställt tillgänglig evidens om åtgärder som bör tillämpas, och jag påstår att vi i Sverige inte riktigt har ordning på de komponenter som enligt evidensen bör finnas för att minska dödligheten i vårdrelaterade infektioner. 

Namn: Anders Johansson.

Yrke: Docent i infektionssjukdomar, Umeå universitet, överläkare vid Vårdhygien Västerbotten, ordförande i Svenska hygienläkarnas förening.  

Ålder: 52 år.

Familj: Stina och tre barn, 19, 22 och 23 år.

Bor: I Umeå.

Aktuell: Nominerad av Föreningen för klinisk mikrobiologi till 2019 års Lennanderföreläsare på Svenska läkaresällskapet i Stockholm den 26 mars.