Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CAT6 Läkartidningen 17–18/2013
Lakartidningen.se 2013-04-23

Sjukhusen som toppar vitesligan

Tre sjukhus har fått betala i särklass mest i viten för dålig arbetsmiljö: Sundsvalls sjukhus, Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett. Det visar en sammanställning som Läkartidningen gjort tillsammans med Kommunalarbetaren. Alla tre sjukhusen riskerar nya miljonsmällar efter att Arbetsmiljöverket på senare tid höjt vitesbeloppen.

Sammanställning och texter: Michael Lövtrup och Cecilia Alstermark/kommunalarbetaren
Illustration:Tomas Widlund/Typoform

Läkartidningen och Kommunalarbetaren har gått igenom det 80-tal domar där landsting sedan millennieskiftet dömts att betala viten för brister i arbetsmiljön. Sammanställningen visar att totalt drygt 10 miljoner kronor har dömts ut, var­av ca 8,7 miljoner hör ihop med risker som kopplas till överbeläggningar. Det handlar om fysisk belastning när patientsängar placeras olämpligt samt stress och annan psykosocial belastning när personalresurser inte matchar arbetsbördan.

Under perioden 2000–2012 har ett 20-tal sjukhus någon gång tvingats betala vite på grund av dålig arbetsmiljö. Men tre sjukhus stå­r i en klass för sig. Det är Skånes universitetssjukhus (före fusionen 2010 Universitetssjukhuset i Lund + UMAS i Malmö) som i 18 domar dömts att betala totalt 2,15 miljoner kronor, Helsingborgs lasarett, som i åtta domar fått böta 1,83 miljoner kronor samt Sundsvalls sjukhus med 19 domar och sammanlagt 1,72 miljoner kronor i vite.

En förklaring till att vissa sjukhus får betala viten för arbetsmiljöproblem år efter år medan andra klarar sig undan skulle kunna vara att Arbetsmiljöverket lägger ribban olika högt i olika delar av landet. Men det avvisar Berndt Jonsson, tillsynsdirektör vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Härnösand.

– Vi har ingen annan ambition i Sundsvall. Vi har tre sjukhus till i vårt distrikt och de har också haft förelägganden men dem har vi upphävt.

Det speciella med Sundsvalls sjukhus är enligt honom att det ständigt är samma avdelningar som har problem.

– Verksamheterna har hunnit byta namn under åren och man har ändrat organisationen, men i stort sett är det samma verksamheter som har problem, medicinblocket och akutsjukvården. Huvudproblemet är att man har ett uppdrag som är större än vad man har resurser till. 

Jacomina Beertema (M), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Landstinget i Västernorrland, tror att det kan finnas en annan förklaring till Sundsvalls sjukhus topp-3- plats.

– Vi har inte ifrågasatt vitena utan vi har betalat. Men nu har vi börjat överklaga vitena precis som andra landsting.

Samtidigt nekar hon inte till att det finns problem.

– Utlokaliseringarna har vi fått ned, men när det gäller överbeläggningar ligger vi inte bra till. Vi har vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, som att omfördela platser från opererande till medicinska specialiteter. Sedan är överbeläggningar inte bara ett ansvar för landstingen utan de beror också på hur bra kommunerna är på att ta hem sina färdigbehandlade patienter.

Men vitena handlar om arbetsmiljön, och den är ett arbetsgivaransvar. Det är väl inget ni kan skylla på kommunen?

– Nej, man kan inte skylla på kommunen, men man kan förklara situationen.

Jan Eriksson, sjukhuschef för Skånes universitetssjukhus, SUS, känner inte igen bilden av att hans sjukhus skulle vara ovanligt hårt drabbat av viten. När Läkartidningen och Kommunalarbetaren konfronterar honom med siffrorna säger han att han inte har någon information om de tidigare fallen. 

– Jag har inga kommentarer eftersom det inte inträffat under min chefsperiod.

Inte heller han förnekar emellertid att det finns problem med överbeläggningar och med utlokaliseringar, som enligt honom ofta är ett större problem för personalen. 

– Vi jobbar väldigt mycket med beläggningsproblematiken som stundtals är ansträngd. Det handlar om att hela tiden arbeta med att förbättra vårdprocessen för att möta den ökade tillströmningen av patienter, samtidigt som resurserna inte ökar.

Michael Sandin (M), regionråd i Skåne med ansvar för regionens sjukhus, tror att överbeläggningarna beror på att det är svårt att bedöma vårdplatsbehovet.

– Sjukvården är i ständig förändring. Behovet av vårdplatser minskar och det måste sjukvården anpassa sig till. Ibland gör man det för snabbt och då får det konsekvensen att det kan bli överbeläggningar.

Inte på något av de tre sjukhusen har arbetsmiljöproblemen upphört, trots raden av vitesdomar. Länge var standardvitet för felplacerade sängar 30 000 kronor. Sedermera höjdes det till 100 000 kronor, utan att problemen avtog. Från 2011 har alla tre sjukhusen förelägganden med hot om viten i miljonklassen om man inte åtgärdar de fysiska och psykosociala arbetsmiljöbristerna. 

– Anledningen till att vi höjt vitena är att vi inte har sett effekt, man har fortsatt att bryta mot förbuden och felplacera patientsängar, säger Lise-Lotte Hamfelt, inspektör vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Malmö och nationell samordnare för sjukvård.

Frågan som är svår att undkomma är om det helt enkelt är så att 30 000 kronor är en så liten summa för ett landsting att man bara köper sig fri.

– Då säger man mellan raderna att man inte bryr sig om patientsäkerhet och arbetsmiljö i landstinget. Men vi har en stor satsning sedan 1,5 år där patientsäkerhet är en stående punkt på den politiska dagordningen, säger Margareta Berglund Rödén, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västernorrland.

Kan ni säga att ni tagit ert ansvar för arbetsmiljön när ni år efter år tvingas betala vite för samma sak? 

– Den frågan handlar om historieskrivningen. Men jag vill inte diskutera varför det regnade mycket förra sommaren. Vi tittar på de problem som finns och vidtar åtgärder och sedan ser vi hur det blir framöver, säger Margareta Berglund Rödén.

Sedan vitesbeloppen höjdes har Helsingborgs lasarett redan en gång tvingats punga ut med en miljon på grund av arbetsmiljöbrister. Arbetsmiljöverket har nyligen begärt hos förvaltningsrätten att man ska döma ut en miljon till. Från Sundsvall vill man ha två miljoner utdömda för brott mot olika punkter i föreläggandet under sommaren 2012, och SUS riskerar att få betala hela 4,3 miljoner kronor om man inte senast den 15 april har kommit till rätta med den dåliga arbetsmiljön på akutmottagningen i Lund, som delvis kopplas till brist på vårdplatser.

Margareta Berglund Rödén säger att hon förstår att Arbetsmiljöverket tycker att det finns brister i svensk sjukvård. 

– Men jag tycker att det är kontraproduktivt att höja vitena nu när vi vidtagit åtgärder utifrån de påpekanden som kommit. Att betala viten leder ju inte till förändring.

Hon tycker också att Arbetsmiljöverket skulle kunna vara mer konstruktivt i sin tillsyn. 

– Man borde kunna komma med råd hur man ska komma vidare i stället för att hela tiden bara peka på 80 cm-regeln.

Just regeln att det ska finnas 80 cm fritt utrymme vid långsidorna på patientsängarna verkar ha blivit ett rött skynke för landstingen. Ett antal politiker med SKL:s ordförande Anders Knape (M) i spetsen klagade i fjol i en debattartikel i DN på Arbetsmiljöverkets »stelbenta« regler, däribland 80 cm-regeln.

Men Lise-Lotte Hamfelt menar att det oftast finns en koppling till mellan överbeläggningar och brott mot 80 cm-regeln.

– Vi får in signaler om överbeläggningar, och när vi kommer ut konstaterar vi att man bryter mot utrymmesförbudet. 

Jacomina Beertema skulle också vilja se mer tips från Arbetsmiljöverket om hur man kan bli bättre.

Men de skriver ju att det beror på att uppdrag och resurser inte är i balans.

– Fanns det någonstans att ta pengarna ifrån vore det inte så svårt. Men vi har ett underskott på 123 miljoner bara inom specialistvården.

Är det personalen som ska betala underskottet med sin arbetsmiljö?

– Naturligtvis ska inte personalen betala och inte heller patienterna. Men vi är bundna till händer och fötter av hälso- och sjukvårdslagen som vi verkar under, det finns inget vi kan prioritera bort och säga »det här sysslar vi inte med«. Det enda vi kan göra är att hantera våra pengar så klokt som möjligt. 

Något som både Lise-Lotte Hamfelt och Berndt Jonsson märkt efter att vitesbeloppen höjdes är att frågorna hamnat längre upp i vårdgivarnas beslutshierarki.

– Man jobbar med frågan betydligt mer. I Malmö har vi inte konstaterat att man brutit mot förbudet.

Berndt Jonsson menar att det är för tidigt att säga om de höjda vitena fått någon effekt.

– Vi har fått signaler på vissa framsteg, men problemen har inte lösts, annars skulle vi inte stå där vi står. 

Att vitena höjdes från 30 000 till 1–2 miljoner, var det vad som krävdes för att ta frågan på allvar?

– Det tror jag inte, jag tror man tar signalerna på allvar oavsett storleken på vitet. Men ibland tar det tid att få det att fungera och det är inte bra, säger Michael Sandin.

I Västernorrland inväntar Jacomina Beertema och den övriga ledningen nu förvaltningsrättens dom.

Vad tänker du om ni måste betala två miljoner som hade kunnat gå till vården?

– Det vore sorgligt, vi behöver de pengarna i högsta grad.

 

Läs även:
»Viten borde ses som ett skamstraff«

Läs även artiklarna på Kommunalarbetarens webbplats:
Miljonböter för dålig arbetsmiljö

 

Kommentarer (1)

  • Dax att ta ställning politiskt?

    2013-04-27 15:34 | Sjukhusen som toppar vitesligan har samtliga borgerligt styre. Uttalanden från företrädare för dessa vårdgivare tyder på ganska dålig "sjukdomsinsikt", dvs de kommer inte att göra något för att rätta till missförhållanden om inte de är så illa tvungna. Därför undrar jag nu om inte vi, läkarkåren, och kanske även Läkarförbundet, måste ta ställning politiskt? Eller tycker vi inte att det är ett problem om dessa vårdgivare fortsätter med borgerligt styre efter nästa val?

    Sven Ternov, leg läk, tekn dr, ternova lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Annons Annons

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. () 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016

Alla valdes enhälligt om

Nyheter | Ordförande Heidi Stensmyren, andre vice ordförande Ove Andersson och övriga ledamöter i förbundsstyrelsen vars poster var uppe till val – alla valdes om. Allt enligt valberedningens förslag. () 25 MAJ 2016

Kontinuitet bör bli kvalitetsmått

Nyheter | Malmö läkareförening hade inga problem att få stöd för en motion om att Läkarförbundet ska verka för att kontinuitet i vården ska få status som kvalitetsindikator. () 26 MAJ 2016

Nej till förslag om momsfrihet

Nyheter | Malmö läkareförening fick inte gehör för sin motion att Läkarförbundet ska verka för momsbefrielse för frukt och grönt. () 26 MAJ 2016

Forskarutbildning ska kunna börja under grundutbildning

Nyheter | Fullmäktige beslutade att Läkarförbundet ska verka för att formaliserade program som möjliggör påbörjande av forskarutbildning under grundutbildningen införs vid samtliga lärosäten. () 26 MAJ 2016

Hearing: »Ersättningssystemen motverkar kontinuitet«

Nyheter | Bättre ersättningssystem var en av nyckelfaktorerna som lyftes upp när den bristande kontinuiteten i vården diskuterades under en hearing som inledde årets förbundsfullmäktige. () 25 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons