Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CAT6 Läkartidningen 17–18/2013
Lakartidningen.se 2013-04-23

Sjukhusen som toppar vitesligan

Tre sjukhus har fått betala i särklass mest i viten för dålig arbetsmiljö: Sundsvalls sjukhus, Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett. Det visar en sammanställning som Läkartidningen gjort tillsammans med Kommunalarbetaren. Alla tre sjukhusen riskerar nya miljonsmällar efter att Arbetsmiljöverket på senare tid höjt vitesbeloppen.

Sammanställning och texter: Michael Lövtrup och Cecilia Alstermark/kommunalarbetaren
Illustration:Tomas Widlund/Typoform

Läkartidningen och Kommunalarbetaren har gått igenom det 80-tal domar där landsting sedan millennieskiftet dömts att betala viten för brister i arbetsmiljön. Sammanställningen visar att totalt drygt 10 miljoner kronor har dömts ut, var­av ca 8,7 miljoner hör ihop med risker som kopplas till överbeläggningar. Det handlar om fysisk belastning när patientsängar placeras olämpligt samt stress och annan psykosocial belastning när personalresurser inte matchar arbetsbördan.

Under perioden 2000–2012 har ett 20-tal sjukhus någon gång tvingats betala vite på grund av dålig arbetsmiljö. Men tre sjukhus stå­r i en klass för sig. Det är Skånes universitetssjukhus (före fusionen 2010 Universitetssjukhuset i Lund + UMAS i Malmö) som i 18 domar dömts att betala totalt 2,15 miljoner kronor, Helsingborgs lasarett, som i åtta domar fått böta 1,83 miljoner kronor samt Sundsvalls sjukhus med 19 domar och sammanlagt 1,72 miljoner kronor i vite.

En förklaring till att vissa sjukhus får betala viten för arbetsmiljöproblem år efter år medan andra klarar sig undan skulle kunna vara att Arbetsmiljöverket lägger ribban olika högt i olika delar av landet. Men det avvisar Berndt Jonsson, tillsynsdirektör vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Härnösand.

– Vi har ingen annan ambition i Sundsvall. Vi har tre sjukhus till i vårt distrikt och de har också haft förelägganden men dem har vi upphävt.

Det speciella med Sundsvalls sjukhus är enligt honom att det ständigt är samma avdelningar som har problem.

– Verksamheterna har hunnit byta namn under åren och man har ändrat organisationen, men i stort sett är det samma verksamheter som har problem, medicinblocket och akutsjukvården. Huvudproblemet är att man har ett uppdrag som är större än vad man har resurser till. 

Jacomina Beertema (M), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Landstinget i Västernorrland, tror att det kan finnas en annan förklaring till Sundsvalls sjukhus topp-3- plats.

– Vi har inte ifrågasatt vitena utan vi har betalat. Men nu har vi börjat överklaga vitena precis som andra landsting.

Samtidigt nekar hon inte till att det finns problem.

– Utlokaliseringarna har vi fått ned, men när det gäller överbeläggningar ligger vi inte bra till. Vi har vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, som att omfördela platser från opererande till medicinska specialiteter. Sedan är överbeläggningar inte bara ett ansvar för landstingen utan de beror också på hur bra kommunerna är på att ta hem sina färdigbehandlade patienter.

Men vitena handlar om arbetsmiljön, och den är ett arbetsgivaransvar. Det är väl inget ni kan skylla på kommunen?

– Nej, man kan inte skylla på kommunen, men man kan förklara situationen.

Jan Eriksson, sjukhuschef för Skånes universitetssjukhus, SUS, känner inte igen bilden av att hans sjukhus skulle vara ovanligt hårt drabbat av viten. När Läkartidningen och Kommunalarbetaren konfronterar honom med siffrorna säger han att han inte har någon information om de tidigare fallen. 

– Jag har inga kommentarer eftersom det inte inträffat under min chefsperiod.

Inte heller han förnekar emellertid att det finns problem med överbeläggningar och med utlokaliseringar, som enligt honom ofta är ett större problem för personalen. 

– Vi jobbar väldigt mycket med beläggningsproblematiken som stundtals är ansträngd. Det handlar om att hela tiden arbeta med att förbättra vårdprocessen för att möta den ökade tillströmningen av patienter, samtidigt som resurserna inte ökar.

Michael Sandin (M), regionråd i Skåne med ansvar för regionens sjukhus, tror att överbeläggningarna beror på att det är svårt att bedöma vårdplatsbehovet.

– Sjukvården är i ständig förändring. Behovet av vårdplatser minskar och det måste sjukvården anpassa sig till. Ibland gör man det för snabbt och då får det konsekvensen att det kan bli överbeläggningar.

Inte på något av de tre sjukhusen har arbetsmiljöproblemen upphört, trots raden av vitesdomar. Länge var standardvitet för felplacerade sängar 30 000 kronor. Sedermera höjdes det till 100 000 kronor, utan att problemen avtog. Från 2011 har alla tre sjukhusen förelägganden med hot om viten i miljonklassen om man inte åtgärdar de fysiska och psykosociala arbetsmiljöbristerna. 

– Anledningen till att vi höjt vitena är att vi inte har sett effekt, man har fortsatt att bryta mot förbuden och felplacera patientsängar, säger Lise-Lotte Hamfelt, inspektör vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Malmö och nationell samordnare för sjukvård.

Frågan som är svår att undkomma är om det helt enkelt är så att 30 000 kronor är en så liten summa för ett landsting att man bara köper sig fri.

– Då säger man mellan raderna att man inte bryr sig om patientsäkerhet och arbetsmiljö i landstinget. Men vi har en stor satsning sedan 1,5 år där patientsäkerhet är en stående punkt på den politiska dagordningen, säger Margareta Berglund Rödén, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västernorrland.

Kan ni säga att ni tagit ert ansvar för arbetsmiljön när ni år efter år tvingas betala vite för samma sak? 

– Den frågan handlar om historieskrivningen. Men jag vill inte diskutera varför det regnade mycket förra sommaren. Vi tittar på de problem som finns och vidtar åtgärder och sedan ser vi hur det blir framöver, säger Margareta Berglund Rödén.

Sedan vitesbeloppen höjdes har Helsingborgs lasarett redan en gång tvingats punga ut med en miljon på grund av arbetsmiljöbrister. Arbetsmiljöverket har nyligen begärt hos förvaltningsrätten att man ska döma ut en miljon till. Från Sundsvall vill man ha två miljoner utdömda för brott mot olika punkter i föreläggandet under sommaren 2012, och SUS riskerar att få betala hela 4,3 miljoner kronor om man inte senast den 15 april har kommit till rätta med den dåliga arbetsmiljön på akutmottagningen i Lund, som delvis kopplas till brist på vårdplatser.

Margareta Berglund Rödén säger att hon förstår att Arbetsmiljöverket tycker att det finns brister i svensk sjukvård. 

– Men jag tycker att det är kontraproduktivt att höja vitena nu när vi vidtagit åtgärder utifrån de påpekanden som kommit. Att betala viten leder ju inte till förändring.

Hon tycker också att Arbetsmiljöverket skulle kunna vara mer konstruktivt i sin tillsyn. 

– Man borde kunna komma med råd hur man ska komma vidare i stället för att hela tiden bara peka på 80 cm-regeln.

Just regeln att det ska finnas 80 cm fritt utrymme vid långsidorna på patientsängarna verkar ha blivit ett rött skynke för landstingen. Ett antal politiker med SKL:s ordförande Anders Knape (M) i spetsen klagade i fjol i en debattartikel i DN på Arbetsmiljöverkets »stelbenta« regler, däribland 80 cm-regeln.

Men Lise-Lotte Hamfelt menar att det oftast finns en koppling till mellan överbeläggningar och brott mot 80 cm-regeln.

– Vi får in signaler om överbeläggningar, och när vi kommer ut konstaterar vi att man bryter mot utrymmesförbudet. 

Jacomina Beertema skulle också vilja se mer tips från Arbetsmiljöverket om hur man kan bli bättre.

Men de skriver ju att det beror på att uppdrag och resurser inte är i balans.

– Fanns det någonstans att ta pengarna ifrån vore det inte så svårt. Men vi har ett underskott på 123 miljoner bara inom specialistvården.

Är det personalen som ska betala underskottet med sin arbetsmiljö?

– Naturligtvis ska inte personalen betala och inte heller patienterna. Men vi är bundna till händer och fötter av hälso- och sjukvårdslagen som vi verkar under, det finns inget vi kan prioritera bort och säga »det här sysslar vi inte med«. Det enda vi kan göra är att hantera våra pengar så klokt som möjligt. 

Något som både Lise-Lotte Hamfelt och Berndt Jonsson märkt efter att vitesbeloppen höjdes är att frågorna hamnat längre upp i vårdgivarnas beslutshierarki.

– Man jobbar med frågan betydligt mer. I Malmö har vi inte konstaterat att man brutit mot förbudet.

Berndt Jonsson menar att det är för tidigt att säga om de höjda vitena fått någon effekt.

– Vi har fått signaler på vissa framsteg, men problemen har inte lösts, annars skulle vi inte stå där vi står. 

Att vitena höjdes från 30 000 till 1–2 miljoner, var det vad som krävdes för att ta frågan på allvar?

– Det tror jag inte, jag tror man tar signalerna på allvar oavsett storleken på vitet. Men ibland tar det tid att få det att fungera och det är inte bra, säger Michael Sandin.

I Västernorrland inväntar Jacomina Beertema och den övriga ledningen nu förvaltningsrättens dom.

Vad tänker du om ni måste betala två miljoner som hade kunnat gå till vården?

– Det vore sorgligt, vi behöver de pengarna i högsta grad.

 

Läs även:
»Viten borde ses som ett skamstraff«

Läs även artiklarna på Kommunalarbetarens webbplats:
Miljonböter för dålig arbetsmiljö

 

Kommentarer (1)

  • Dax att ta ställning politiskt?

    2013-04-27 15:34 | Sjukhusen som toppar vitesligan har samtliga borgerligt styre. Uttalanden från företrädare för dessa vårdgivare tyder på ganska dålig "sjukdomsinsikt", dvs de kommer inte att göra något för att rätta till missförhållanden om inte de är så illa tvungna. Därför undrar jag nu om inte vi, läkarkåren, och kanske även Läkarförbundet, måste ta ställning politiskt? Eller tycker vi inte att det är ett problem om dessa vårdgivare fortsätter med borgerligt styre efter nästa val?

    Sven Ternov, leg läk, tekn dr, ternova lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016