Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CAT6 Läkartidningen 17–18/2013
Lakartidningen.se 2013-04-23

Sjukhusen som toppar vitesligan

Tre sjukhus har fått betala i särklass mest i viten för dålig arbetsmiljö: Sundsvalls sjukhus, Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett. Det visar en sammanställning som Läkartidningen gjort tillsammans med Kommunalarbetaren. Alla tre sjukhusen riskerar nya miljonsmällar efter att Arbetsmiljöverket på senare tid höjt vitesbeloppen.

Sammanställning och texter: Michael Lövtrup och Cecilia Alstermark/kommunalarbetaren
Illustration:Tomas Widlund/Typoform

Läkartidningen och Kommunalarbetaren har gått igenom det 80-tal domar där landsting sedan millennieskiftet dömts att betala viten för brister i arbetsmiljön. Sammanställningen visar att totalt drygt 10 miljoner kronor har dömts ut, var­av ca 8,7 miljoner hör ihop med risker som kopplas till överbeläggningar. Det handlar om fysisk belastning när patientsängar placeras olämpligt samt stress och annan psykosocial belastning när personalresurser inte matchar arbetsbördan.

Under perioden 2000–2012 har ett 20-tal sjukhus någon gång tvingats betala vite på grund av dålig arbetsmiljö. Men tre sjukhus stå­r i en klass för sig. Det är Skånes universitetssjukhus (före fusionen 2010 Universitetssjukhuset i Lund + UMAS i Malmö) som i 18 domar dömts att betala totalt 2,15 miljoner kronor, Helsingborgs lasarett, som i åtta domar fått böta 1,83 miljoner kronor samt Sundsvalls sjukhus med 19 domar och sammanlagt 1,72 miljoner kronor i vite.

En förklaring till att vissa sjukhus får betala viten för arbetsmiljöproblem år efter år medan andra klarar sig undan skulle kunna vara att Arbetsmiljöverket lägger ribban olika högt i olika delar av landet. Men det avvisar Berndt Jonsson, tillsynsdirektör vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Härnösand.

– Vi har ingen annan ambition i Sundsvall. Vi har tre sjukhus till i vårt distrikt och de har också haft förelägganden men dem har vi upphävt.

Det speciella med Sundsvalls sjukhus är enligt honom att det ständigt är samma avdelningar som har problem.

– Verksamheterna har hunnit byta namn under åren och man har ändrat organisationen, men i stort sett är det samma verksamheter som har problem, medicinblocket och akutsjukvården. Huvudproblemet är att man har ett uppdrag som är större än vad man har resurser till. 

Jacomina Beertema (M), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Landstinget i Västernorrland, tror att det kan finnas en annan förklaring till Sundsvalls sjukhus topp-3- plats.

– Vi har inte ifrågasatt vitena utan vi har betalat. Men nu har vi börjat överklaga vitena precis som andra landsting.

Samtidigt nekar hon inte till att det finns problem.

– Utlokaliseringarna har vi fått ned, men när det gäller överbeläggningar ligger vi inte bra till. Vi har vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, som att omfördela platser från opererande till medicinska specialiteter. Sedan är överbeläggningar inte bara ett ansvar för landstingen utan de beror också på hur bra kommunerna är på att ta hem sina färdigbehandlade patienter.

Men vitena handlar om arbetsmiljön, och den är ett arbetsgivaransvar. Det är väl inget ni kan skylla på kommunen?

– Nej, man kan inte skylla på kommunen, men man kan förklara situationen.

Jan Eriksson, sjukhuschef för Skånes universitetssjukhus, SUS, känner inte igen bilden av att hans sjukhus skulle vara ovanligt hårt drabbat av viten. När Läkartidningen och Kommunalarbetaren konfronterar honom med siffrorna säger han att han inte har någon information om de tidigare fallen. 

– Jag har inga kommentarer eftersom det inte inträffat under min chefsperiod.

Inte heller han förnekar emellertid att det finns problem med överbeläggningar och med utlokaliseringar, som enligt honom ofta är ett större problem för personalen. 

– Vi jobbar väldigt mycket med beläggningsproblematiken som stundtals är ansträngd. Det handlar om att hela tiden arbeta med att förbättra vårdprocessen för att möta den ökade tillströmningen av patienter, samtidigt som resurserna inte ökar.

Michael Sandin (M), regionråd i Skåne med ansvar för regionens sjukhus, tror att överbeläggningarna beror på att det är svårt att bedöma vårdplatsbehovet.

– Sjukvården är i ständig förändring. Behovet av vårdplatser minskar och det måste sjukvården anpassa sig till. Ibland gör man det för snabbt och då får det konsekvensen att det kan bli överbeläggningar.

Inte på något av de tre sjukhusen har arbetsmiljöproblemen upphört, trots raden av vitesdomar. Länge var standardvitet för felplacerade sängar 30 000 kronor. Sedermera höjdes det till 100 000 kronor, utan att problemen avtog. Från 2011 har alla tre sjukhusen förelägganden med hot om viten i miljonklassen om man inte åtgärdar de fysiska och psykosociala arbetsmiljöbristerna. 

– Anledningen till att vi höjt vitena är att vi inte har sett effekt, man har fortsatt att bryta mot förbuden och felplacera patientsängar, säger Lise-Lotte Hamfelt, inspektör vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Malmö och nationell samordnare för sjukvård.

Frågan som är svår att undkomma är om det helt enkelt är så att 30 000 kronor är en så liten summa för ett landsting att man bara köper sig fri.

– Då säger man mellan raderna att man inte bryr sig om patientsäkerhet och arbetsmiljö i landstinget. Men vi har en stor satsning sedan 1,5 år där patientsäkerhet är en stående punkt på den politiska dagordningen, säger Margareta Berglund Rödén, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västernorrland.

Kan ni säga att ni tagit ert ansvar för arbetsmiljön när ni år efter år tvingas betala vite för samma sak? 

– Den frågan handlar om historieskrivningen. Men jag vill inte diskutera varför det regnade mycket förra sommaren. Vi tittar på de problem som finns och vidtar åtgärder och sedan ser vi hur det blir framöver, säger Margareta Berglund Rödén.

Sedan vitesbeloppen höjdes har Helsingborgs lasarett redan en gång tvingats punga ut med en miljon på grund av arbetsmiljöbrister. Arbetsmiljöverket har nyligen begärt hos förvaltningsrätten att man ska döma ut en miljon till. Från Sundsvall vill man ha två miljoner utdömda för brott mot olika punkter i föreläggandet under sommaren 2012, och SUS riskerar att få betala hela 4,3 miljoner kronor om man inte senast den 15 april har kommit till rätta med den dåliga arbetsmiljön på akutmottagningen i Lund, som delvis kopplas till brist på vårdplatser.

Margareta Berglund Rödén säger att hon förstår att Arbetsmiljöverket tycker att det finns brister i svensk sjukvård. 

– Men jag tycker att det är kontraproduktivt att höja vitena nu när vi vidtagit åtgärder utifrån de påpekanden som kommit. Att betala viten leder ju inte till förändring.

Hon tycker också att Arbetsmiljöverket skulle kunna vara mer konstruktivt i sin tillsyn. 

– Man borde kunna komma med råd hur man ska komma vidare i stället för att hela tiden bara peka på 80 cm-regeln.

Just regeln att det ska finnas 80 cm fritt utrymme vid långsidorna på patientsängarna verkar ha blivit ett rött skynke för landstingen. Ett antal politiker med SKL:s ordförande Anders Knape (M) i spetsen klagade i fjol i en debattartikel i DN på Arbetsmiljöverkets »stelbenta« regler, däribland 80 cm-regeln.

Men Lise-Lotte Hamfelt menar att det oftast finns en koppling till mellan överbeläggningar och brott mot 80 cm-regeln.

– Vi får in signaler om överbeläggningar, och när vi kommer ut konstaterar vi att man bryter mot utrymmesförbudet. 

Jacomina Beertema skulle också vilja se mer tips från Arbetsmiljöverket om hur man kan bli bättre.

Men de skriver ju att det beror på att uppdrag och resurser inte är i balans.

– Fanns det någonstans att ta pengarna ifrån vore det inte så svårt. Men vi har ett underskott på 123 miljoner bara inom specialistvården.

Är det personalen som ska betala underskottet med sin arbetsmiljö?

– Naturligtvis ska inte personalen betala och inte heller patienterna. Men vi är bundna till händer och fötter av hälso- och sjukvårdslagen som vi verkar under, det finns inget vi kan prioritera bort och säga »det här sysslar vi inte med«. Det enda vi kan göra är att hantera våra pengar så klokt som möjligt. 

Något som både Lise-Lotte Hamfelt och Berndt Jonsson märkt efter att vitesbeloppen höjdes är att frågorna hamnat längre upp i vårdgivarnas beslutshierarki.

– Man jobbar med frågan betydligt mer. I Malmö har vi inte konstaterat att man brutit mot förbudet.

Berndt Jonsson menar att det är för tidigt att säga om de höjda vitena fått någon effekt.

– Vi har fått signaler på vissa framsteg, men problemen har inte lösts, annars skulle vi inte stå där vi står. 

Att vitena höjdes från 30 000 till 1–2 miljoner, var det vad som krävdes för att ta frågan på allvar?

– Det tror jag inte, jag tror man tar signalerna på allvar oavsett storleken på vitet. Men ibland tar det tid att få det att fungera och det är inte bra, säger Michael Sandin.

I Västernorrland inväntar Jacomina Beertema och den övriga ledningen nu förvaltningsrättens dom.

Vad tänker du om ni måste betala två miljoner som hade kunnat gå till vården?

– Det vore sorgligt, vi behöver de pengarna i högsta grad.

 

Läs även:
»Viten borde ses som ett skamstraff«

Läs även artiklarna på Kommunalarbetarens webbplats:
Miljonböter för dålig arbetsmiljö

 

Kommentarer (1)

  • Dax att ta ställning politiskt?

    2013-04-27 15:34 | Sjukhusen som toppar vitesligan har samtliga borgerligt styre. Uttalanden från företrädare för dessa vårdgivare tyder på ganska dålig "sjukdomsinsikt", dvs de kommer inte att göra något för att rätta till missförhållanden om inte de är så illa tvungna. Därför undrar jag nu om inte vi, läkarkåren, och kanske även Läkarförbundet, måste ta ställning politiskt? Eller tycker vi inte att det är ett problem om dessa vårdgivare fortsätter med borgerligt styre efter nästa val?

    Sven Ternov, leg läk, tekn dr, ternova lund

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Tillverkaren överger Macchiarini-metoden

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

bild

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (1 kommentar) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (6 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Jobb i fokus

146 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons