Nämn namnet Kaiser Permanente för valfri svensk med minsta specialintresse för vårdens IT-lösningar, och vederbörande kommer garanterat att få något drömskt i blicken. Det e-hälsosystem som får sjukvårdsledningar från hela världen att vallfärda till Kalifornien, där koncernen har sin bas, ligger enligt vissa bedömare 10 eller 15 år före de svenska, och anses vara en viktig förklaring till de framgångar som fått president Obama att peka ut organisationen som en förebild.

Inom denna organisation har Bernhard Tyson arbetat nästan 30 år. Sedan den första juli är han vd och styr över 176 000 anställda och en budget på över 300 miljarder kronor. Läkartidningen intervjuar honom andra dagen på hans nya post i samband med ett seminarium med specialinbjudna gäster anordnat av Telia och Dagens samhälle. 

Den första frågan är oundviklig:

Är ni verkligen så bra som alla säger?

– Ja, svarar Bernhard Tyson, med ett skratt.

Sedan blir han allvarlig och säger, modest:

– Jag skulle vilja säga att vi befinner oss i toppskiktet prestationsmässigt men vi kan bli ännu bättre.

Vad är då hemligheten bakom framgångarna? Bernhard Tyson pekar på tre faktorer: 

– Vi har hängivna medarbetare som är bra på det de gör. De stöds av en teknologi som tillåter snabbt lärande, forskning och uppföljning. Och dessutom drivs vi av en mission att ge en så högkvalitativ vård som möjligt till ett så överkomligt pris som möjligt.

Kaiser Permanente var inte tidigt med att digitalisera sina journaler – inte med svenska mått mätt – men när man gjorde det var det med besked. Systemet, som var fullt implementerat i mars 2010, har kostat ca 35 miljarder kronor att utveckla. Vägen har inte varit spikrak, säger Bernhard Tyson, men nu har man ett system som byggts från grunden för att personalen i varje given situation ska  ha den bästa tänkbara informationen i sin hand.

– Jag har full tilltro till att personalen gör sitt bästa, samtidigt är hälso- och sjukvården för komplex för att ens den smartaste individ ska kunna hålla all information i huvudet och alltid till punkt och pricka följa de rutiner som leder till bästa resultat. Här innebär teknologin otroliga möjligheter och det är därför har vi satsat miljarder för att bygga den här ryggraden i vår organisation, och säkerställa att vi har alla data samlad på ett ställe så att rätt person har rätt information för att fatta rätt beslut för att ge individen bäst vård.

Systemet, som kallas KP Healthconnect, är inte enbart ett journalsystem – även om e-journalerna naturligtvis är kärnan – utan ett komplett informationssystem för vården. Det innehåller riktlinjer, beslutsstöd, läkemedelsordinationer och ett av de mest omfattande kliniska biblioteken i världen. Senaste data hämtas in automatiskt från exempelvis nationella register och myndigheter. Även patienterna – eller medlemmarna, som Bernhard Tyson konsekvent kallar dem – har tillgång till delar av systemet via ett särskilt gränssnitt.

Informationen som når läkarna är framvaskad för att passa just det aktuella syftet:

– Om jag kunde visa dig kvaliteten i de data som produceras nu skulle du häpna. Det är på en nivå som läkarna verkligen har nytta av. Då skulle du förstå varför det faktiskt varit värt all möda och alla investeringar att nå dit, säger Bernhard Tyson.

Förutom att stödja vårdarbetet har systemet även inneburit nya kontaktvägar mellan läkare och patient: 

– För fem år sedan var det inte möjligt att skicka ett budskap till sin läkare direkt i stället för att ägna uppemot två timmar för ta sig till ett 15 minuter långt besök. Nu kan en medlem skicka ett meddelande till sin läkare från var man än befinner sig och få svar inom 48 timmar. 2012 hade vi 13,5 miljoner e-besök och i år räknar vi med upp­emot 20 miljoner. 

Enligt Bernhard Tyson har personalen varit involverad i skapande av systemet från första början.

– Vi satte upp olika grupper som tittade på olika aspekter av systemet, från vilken information som ska in i systemet, hur data ska skyddas, hur läkarna ska utbildas och vilka resurser som krävs, till hur vi skulle bygga upp den kliniska databasen, säger Bernhard Tyson, som menar att det var absolut nödvändigt att involvera läkarkåren.

– Om läkarna inte är involverade direkt kommer de aldrig på samma sätt känna att de äger systemet och litar på det.

Vet ni vad era läkare tycker om systemet?

– Ja, vi har data som visar att de inte kan tänka sig att arbeta utan det. Samtidigt vill de att det ska utvecklas, och det är en bra sak, för det betyder att de har tagit till sig systemet och att de funderar över hur det skulle kunna göra deras arbete ännu effektivare.

Om den elektroniska patientjournalen delvis kom till för att åtgärda ett informationsunderskott när patientdata var utspridda i pappersjournaler på olika kliniker, har den i viss mån skapat ett motsatt problem: journalerna innehåller så mycket data att de blir oöverskådliga.

I KP Healthconnect finns därför filterfunktioner som ser till att bara relevant information visas.

– En patient kan ha tio år av vårdhistoria, men vi vill inte att personalen ska behöva läsa igenom tio års data, så de kan skriva in olika koder för att få fram de data som kan vara relevanta för just den här sjukdomen. Om de vill ha de mest aktuella labbsvaren behöver de inte leta igenom tio års anteckningar för att hitta dem, det filtrerar systemet fram åt dem. 

Ett annat känt problem med vårdens IT-system är att de har en tendens att äta arbetstid. Nästan alltid finns ett gott syfte, men när man lägger ihop alla registreringar är resultatet ändå att mycket patienttid går förlorad.

Hur ser ni till att slå vakt om tiden för patientarbete?

– Vi har tvingats göra anpassningar och ibland har vi fått tillsätta fler resurser, för det är klart att när medlemmarna får mer tillgång till sina journaler så har de fler frågor. Å andra sidan ser vi att medlemmarna mår bättre, så att ge dem möjlighet att interagera med sin doktor för att ge dem det stöd de behöver för att ta hand om sig själva är en god investering över tid.

Det finns enligt Bernhard Tyson många exempel på hur vårdarbetet kunnat förbättras tack vare systemet. Ett är hanteringen av patienter med sepsis.

– En av vanligaste dödsorsakerna på amerikanska sjukhus är sepsis. Med de möjligheter som systemet ger att följa upp och analysera interventioner upptäckte vi hur viktigt det är att göra sepsistest tidigt när du misstänker något. Tid är kritiskt, och tack vare de ändrade rutinerna som vi infört i hela organisationen har mortaliteten i sepsis minskat med 40 procent, och sepsis svarar nu för mindre än fem procent av dödsfallen på våra sjukhus. 

Att se till så att de bästa och mest effektiva metoderna används konsekvent i hela organisationen är en av de viktigaste strategiska funktionerna hos det nya systemet, säger Bernhard Tyson. Innan man kunde jämföra resultaten i olika delar av organisationen var det svårt att veta om exempelvis diabetesvården höll lika bra kvalitet överallt.

– Nu kan jag bara trycka på en knapp och få data aggregerade, och så kan vi titta på dem tillsammans och diskutera dem, och se till att det ges samma vård för alla diabetespatienter i hela organisationen.

Detta har skapat ett slags revolution i synen på effektivitetsarbete bland de anställda.

– Tidigare kunde det vara svårt att få läkarna att acceptera att det kunde finns sätt att effektivisera och förbättra arbetet och samtidigt spara pengar. Inställningen var att besparingar bara kunde ske på bekostnad av vårdkvaliteten. Men läkare svarar väldigt bra på data som de tror är korrekta, så när du kommer till den punkt där man accepterar data och börjar fråga »varför det ser ut så?«, då har du startat en process mot kreativa lösningar.

Att göra sitt bästa för att alla 9,3 miljoner medlemmar som anförtrott vården av sin hälsa till Kaiser Permanente ska få lika god vård är för Bernhard Tyson ett moraliskt krav. Men det finns dessutom en direkt koppling till det som han ser som den stora utmaningen i ett land som spenderar hela 18 procent av BNP på vården: att sänka kostnaderna och kunna erbjuda överkomliga sjukvårdsförsäkringar. Inte minst med tanke på Obamas sjukvårdsreform, som Bernhard Tyson stödjer. 

– De vinster som gör att vi kan sänka marknadspriserna kommer från eliminationen av variation runtom i organisationen.

Vilka lärdomar tycker du att vi i Sverige skulle kunna dra av er?

– Det vi har lärt är att förändringar, särskilt så här omvälvande, alltid är svåra och att det behövs personer som kan hålla liv i visionerna. Den process vi gick igenom innebar många utmaningar, men vi hade hängivna personer som såg till att det hände.

Ni har satsat fem miljarder dollar i det här systemet. Hur lång tid kommer det att ta för er att räkna hem investeringen?

– Vi har inte räknat på det, men vi skördar redan frukterna. En del av vinsten är i form av reda pengar, annat är i form bättre hälsa för medlemmarna. En del av vinsten är bättre möjligheter för hela industrin, inte bara i USA utan i hela världen. Det är därför det är viktigt att låta andra komma till oss och lära. Det är en lika viktig återbäring som de dollar vi får tillbaka.

 

Kaiser Permanente

Kaiser Permanente grundades 1945 och är en av de största icke-vinstdrivande privata vårdkedjorna i USA. Koncernen har sitt huvudkontor i Oakland, Kalifornien, och omfattar tre delar:

Sjukhusgruppen Kaiser Foundation Hospitals 

Sjukförsäkringsbolaget Kaiser Foundation Health Plan

Kedjan av läkarägda vårdcentraler The Permanente Medical Groups.

Några nyckeltal:

Antal försäkrade (»medlemmar«): 9,3 miljoner

Omsättning (2012): 50.6 miljarder dollar

Antal sjukhus: 37*

Antal öppenvårdskliniker: 611*

Antal anställda: ca 176 000*

Antal läkare: ca 17 000*

*Siffrorna gäller 2012-12-31