Minutkliniken är ursprungligen ett finskt koncept med sjuksköterskedrivna små drop-in-mottagningar, oftast inhysta i apotekslokaler. I mars 2012 öppnade den första enheten i Sverige. Minutkliniken tar emot patienter med enkla åkommor, till exempel ögoninflammationer, besvär från bihålorna, halsont, munherpes eller öronvärk.
Till de sju svenska klinikerna är fem läkare knutna. Ron Liebkind hoppar själv in när schemat inte går ihop. Minutklinikens sjuksköterskor har hela tiden möjlighet att kontakta en läkare via sitt konsultationssystem samt telefon. Läkaren ser då patientens journal, inklusive resultat från tagna prover och eventuella bilder till exempel på trumhinnan i sin läsplatta.
– Journalen är grunden för att vi ska kunna kommunicera på distans. Systemet bygger på att du inte enbart hör vad sjuksköterskan säger utan också tar del av skriftligt underlag, det möjliggör en informationsförmedling som är säker, säger Ron Liebkind.
Läkaren ställer diagnos, förskriver i förekommande fall läkemedel och bedömer om patienten behöver uppsöka någon annan vårdform. Ron Liebkind tycker att det är resursmässigt effektivt att låta en läkare stödja flera kliniker samtidigt.
– Patienter och samhälle drar nytta av det eftersom du använder läkartiden på ett mycket fiffigare sätt. Och när man koncentrerar sig på att enbart behandla ett visst segment av primärvården så kan man göra det mycket mer kostnadseffektivt.
Den typiska patienten på Minutkliniken är en småbarnsmamma i 40-årsåldern som först provar kliniken själv och nästa gång kommer med sina barn.
– Hon eller hennes barn söker ofta för någon form av övre luftvägsinfektion. Det är de vanligaste lindriga akuta mottagningsbesöken även på vårdcentraler. Till de övre luftvägsinfektionerna hör ju också sinuiter, otiter och så vidare.
Ett besök på kliniken kostar 200 kronor för såväl barn som vuxna; avgiften ingår inte i högkostnadsskyddet eftersom klinikerna inte är anslutna till vårdvalet utom beträffande HPV-vaccinationer till unga kvinnor/flickor.
– Jag tycker att 200 kronor för ett besök inte är så där fruktansvärt mycket. Det här är besök man gör ganska sällan, kanske en till två gånger per år, säger Ron Liebkind.
Nu finns det sammanlagt 12 kliniker i Sverige och Finland. Alla sju svenska finns i Stockholms stad. När Minutkliniken etablerade sig i Sverige framhölls att enheterna skulle kunna var en avlastning för övrig primärvård. Många invände då att det i så fall vore bättre att söka sig till bygder utan samma tillgång på primärvård som huvudstaden.
– Men det bor ändå ganska mycket människor här så det är naturligt att starta vilken verksamhet som helst här i Stockholm.
– Men det finns ju ändå köer till de flesta vårdcentraler här och de har inte likadan tillgänglighet som vi har, oberoende av vad de säger. Vi har drop-in hela tiden.
Men Ron Liebkind skulle vilja komma närmare den traditionella vården och tänker sig i en framtid Minutklinikerna integrerade i hela vårdkedjan, så att sjuksköterskan på Minutkliniken konsulterar en läkare på en vårdcentral, som också har möjlighet att ta emot patienten om besvären är allvarliga.
– Det är då man får den största nyttan av Minutklinikerna, säger Ron Liebkind och menar att det också skulle öppna upp för att etablera sig på andra ställen.
Han säger att Minutkliniken kommer så fort det finns en vårdcentral någonstans som frågar efter samarbete.
– En konjunktivit i Fittja är inte konstigare än en konjunktivit på Östermalm.
Ron Liebkind påpekar att vården är en konservativ verksamhet och att han vet och förstår att medicinen är en komplex disciplin: han själv har doktorerat i neurovetenskap.
– Men samtidigt måste vi utveckla medicinen hela tiden. Man får inte vara så snäv att man inte förstår det. Samhället utvecklas.
Fler artiklar om sjukvård på apotek:
»Apotekens farmaceupter är en resurs som hälsovården inte ska förglömma«
Läkare kombinerar operasången med arbete på Minutkliniken
Starka känslor och hård kritik inför starten
