Den stora ökningen av antalet utlandsutbildade läkare i Sverige har fått många debattörer att kräva en snabb utbyggnad av den svenska läkarutbildningen. Men det säger Marie Wedin nej till:

– Som det ser ut nu kan vi inte öka antalet utbildningsplatser. Vi kan inte bygga ut läkarutbildningen fortare än vad kvaliteten tillåter.

Ett påstående som ofta återkommer i debatten är att Läkarförbundet skulle utnyttja sitt inflytande till att hålla nere antalet platser på läkarutbildningen, detta i syfte att få upp läkarnas löner. Marie Wedin medger att sådana åsikter kunde förekomma i vissa föreningar i början av 1990-talet. Men inte de senaste tjugo åren. Nu är det kvaliteten i utbildningen man vill slå vakt om, säger hon:

– Sjukvården har förändrats. Nu ligger patienterna bara inne en kort tid. Det är mycket färre vårdplatser och mycket fler studenter. Då blir det svårare för studenterna att skapa relationer med patienterna och att få göra de undersökningar som behövs.

– MSF, medicinstudenternas förening, skrev nyligen en artikel om att de nu står i dubbla och tredubbla led framför patienten. De klagar över att utbildningen har försämrats. Då kan man inte bara fylla på med ännu fler studenter.

Marie Wedin vill också att svenskar som studerar medicin utomlands ska få det lättare att komma in i den svenska sjukvården. Eftersom utbildningen i många länder är mer teoretisk och mindre praktisk än i Sverige, har de utlandsutbildade i dag svårt att konkurrera om ST-tjänster.

Läkarförbundet föreslår därför att den svenska grundutbildningen ska byggas på med ett halvår till sex år, precis som den är i de flesta andra länder, och att man ska få sin legitimation efter dessa sex år. Den praktiska AT-delen ska finnas kvar, men lyftas bort från grundutbildningen och i stället läggas som början på ST-tjänstgöringen.

Hon bedömer att förslaget har goda chanser att gå igenom:

– Jag förstår inte var motståndet skulle ligga. Det kan kosta pengar att öka antalet AT-tjänster. Men å andra sidan får man bra möjligheter att se till att alla läkare har ungefär samma praktiska bas.

Trots att antalet läkare blir fler, både svensk- och utlandsutbildade, talas det ofta om läkarbrist. Men det handlar inte om någon generell läkarbrist, säger Marie Wedin, utan om en brist inom ett antal specialiteter. Inom vissa stora specialiteter är läget mycket allvarligt. Fram till år 2025 väntas antalet psykiatrer i Sverige minska med 28 procent, och antalet specialister i allmänmedicin minska med 32 procent, enligt en prognos från Socialstyrelsen tidigare i år.

Just nu arbetar Läkarförbundet mycket med bristen på allmänmedicinare (se LT nr 11/2013). En förklaring till bristen tros vara dålig arbetsmiljö, som får många allmänmedicinare att arbeta deltid. Att öka antalet platser i grundutbildningen är definitivt ingen lösning på allmänläkarbristen, säger Marie Wedin:

– Vad som behövs är fler specialister, och för att få det behövs fler ST-block. Läkarförbundet vill ha en nationell handlingsplan mot läkarbristen i primärvården, och vi har påbörjat diskussioner om detta med Socialdepartementet och SKL, Sveriges Kommuner och landsting.