Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CE94 Läkartidningen 34–35/2013
Lakartidningen.se 2013-08-20

Utlandsutbildade läkare håller igång svensk sjukvård

Mer än hälften av alla nya svenska läkarlegitimationer går till läkare som är utbildade i andra länder. Så är det i dag, och så har det varit de senaste tio åren. Men en utlandsutbildad läkare kan se ut på många olika sätt, från en svensk som gått läkarutbildning i Polen, till en gynekolog från Paris eller en akutläkare från Bangladesh. Läkartidningen har tittat närmare på de tre stora grupperna.

Miki Agerberg
miki.agerberg@lakartidningen.se

Vändpunkten kom år 2003. Fram till dess var den vanligaste vägen till en svensk läkarlegitimation att gå en svensk läkarutbildning. Men 2003 utfärdade Socialstyrelsen 855 läkarlegitimationer till personer som var utbildade i Sverige – och 940 till personer utbildade utomlands.

Tendensen har hållit i sig. 2011, det senaste året det finns siffror för, utfärdades 1 010 legitimationer till personer utbildade i Sverige, och 1 239 till personer utbildade utomlands.

Det här leder till att utlandsutbildade läkare får allt större betydelse för svensk sjukvård, konstaterar Socialstyrelsen i en rapport tidigare i år. År 2010 hade 23 procent av alla läkare i svensk sjukvård läkarutbildning från något annat land – nästan en fördubbling mot 1995, då andelen var 13 procent.

I en internationell jämförelse av beroende av utlandsläkare ligger Sverige på den övre halvan, men inte högst: Storbritannien, USA och flera andra länder har ännu högre andelar. Å andra sidan har länder som Italien, Tyskland och Frankrike mindre än 5 procent utlandsutbildade läkare.

Vad är det för läkare som kommer till Sverige? Man kan dela in dem i tre stora grupper med olika förutsättningar:

  • Läkare från andra EU-länder (här ingår också de så kallade EES-länderna Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein). För dem gäller i princip fri rörlighet inom unionen.
  • Läkare från övriga världen, så kallade tredjelandsläkare.
  • Svenskar som genomgått läkarutbildning utomlands, nästan alltid i ett annat EU-land.

För Läkartidningens räkning har Socialstyrelsen tagit fram siffror på hur de här tre grupperna har utvecklats, från 1995 till 2010. Siffrorna visar att de följer var sitt spår.

Antalet tredjelandsläkare går upp och ner, bland annat beroende på konfliktsituationen i världen, men sett över hela perioden ligger det ganska stabilt. Som minst var det cirka 100 tredjelandsläkare som fick svensk legitimation under ett år, som mest cirka 300. De största grupperna var läkare från Irak och Ryssland.

Antalet läkare från andra EU-länder har däremot växt kraftigt, och de är i dag den överlägset största av de tre grupperna. 1995 var det cirka 150 EU-läkare som fick svensk legitimation, men 2010 var det cirka 700; under några år i slutet av 00-talet låg antalet till och med över tusen per år.

Mycket av ökningen tros hänga samman med utvidgningarna av EU 2004 och 2007, då unionen fick sammanlagt tolv nya medlemsstater – de flesta gamla öststater med betydligt lägre levnadsstandard än  Västeuropa. När en estnisk läkare kan tjäna sex gånger så mycket i Finland, eller en läkare från Rumänien kan tjäna tio gånger så mycket i Frankrike, blir den fria rörligheten lockande att använda.

Den tredje gruppen är svenskar som gjort sin läkarutbildning utomlands. På 1990-talet var det bara en handfull sådana som legitimerades, men de senaste åren har antalet börjat växa snabbt. År 2010 var det 162 utlandsstudenter som fick svensk legitimation; 140 av dem hade utbildat sig i ett EU-land.

Den siffran kommer att stiga kraftigt de närmaste åren. Allt fler svenska ungdomar använder möjligheten att läsa utomlands med svenska studiemedel, och i länder som Polen, Rumänien och Ungern har engelskspråkiga läkarutbildningar inrättats.

I början av 2000-talet läste 600 svenskar medicin utomlands, men i dag är de omkring 3 000. När de första stora kullarna är färdigutbildade, bör de ge närmare femhundra nylegitimerade per år.

Också vägen in i svensk sjukvård skiljer sig mellan de tre grupperna. För EU-läkarna är den formella processen snabb och enkel: man skickar in läkarlegitimation och eventuellt specialistbevis till Socialstyrelsen, och är allt i sin ordning får man klartecken inom några veckor. Att hitta arbetsgivare och att lära sig svenska är den enskilde läkarens ansvar.

För läkare från länder utanför EU är processen betydligt längre. Efter att man fått uppehållstillstånd och utbildningen validerats av Socialstyrelsen, ska man lära sig svenska motsvarande gymnasienivå. Är man specialist gör man sedan sex månaders provtjänstgöring, men är man inte specialist gör man först ett kunskapsprov och sedan AT. Som alternativ finns en ettårig högskoleutbildning, följd av AT.

I en rapport från 2011 riktade Riksrevisionen skarp kritik mot att det tar för lång tid att få in utländska akademiker på den svenska arbetsmarknaden. För en läkare från tredjeland tar det i genomsnitt fyra år att få svensk legitimation, konstaterade Riksrevisionen (se LT nr 18/2011).

Joel Hellstrand, internationell samordnare på Läkarförbundet, håller med:

– Det är för svårt för tredjelandsläkarna att komma in. Någon sammanhållen process finns inte, utan man har själv ansvaret. Det bygger på att man har eller skaffar sig egna kontakter.

– Men det finns landsting som har bra lösningar. Stockholms läns landsting har till exempel ett system som ersätter kliniker och vårdcentraler för kostnader under provtjänstgöring.

Om man läser till läkare utomlands är det viktigt att man arbetar och praktiserar i Sverige på somrarna, för att hålla kontakten med den svenska sjukvården. Det anser Ulrika Berglund, som ska påbörja sista året vid läkarutbildningen i Gdansk i Polen. Hon är också ordförande för MSF Utland, medicinstudenternas utlandsorganisation.

– Jag engagerade mig i MSF när jag själv upplevde hur svårt det var att få en praktikplats, säger hon. Men från andra sommaren blev jag erbjuden praktik av Kalmar läns landsting, tillsammans med 19 andra studenter från Gdansk. Vi fick bra handledning och ersättning för resa och boende. Jag hoppas fler landsting tar efter Kalmars initiativ.

En annan stor stridsfråga har varit möjligheten att vikariera som underläkare i Sverige efter termin nio. Detta krävde tidigare tillstånd från Socialstyrelsen, som systematiskt avslog alla ansökningar från utlandsstudenter. Martin Ahlström, som gick läkarutbildningen i Gdansk, överklagade, och i februari i år fick han rätt: den polska utbildningen är i allt väsentligt jämförbar med den svenska, konstaterade kammarrätten. Nu går Socialstyrelsen igenom kursplanerna för andra utländska universitet, och har hittills godkänt ett halvdussin.

– Domen är det största som hänt sedan MSF Utland bildades, säger Ulrika Berglund. Den öppnar möjligheter för oss att komma in på arbetsmarknaden under utbildningen, vilket är värdefullt när man senare ska söka AT.

Hur ska man då se på den snabba ökningen av utlandsutbildade läkare? »Att Sverige under mer än ett decennium inte förmått vara självförsörjande på läkare är ett fattigdomsbevis«, skrev Dagens Nyheter i en ledare i slutet av juli, och fick medhåll av många andra ledarredaktioner. Lösningen skulle då bli att snabbt och radikalt öka antalet platser på den svenska läkarutbildningen.

Men även antalet Sverigeutbildade läkare har ökat under 2000-talet, om än inte lika snabbt som de utlandsutbildade. Högskoleverkets statistik över nybörjare på läkarlinjen visar en viss minskning i slutet av 1990-talet. Men från år 2000 till i dag har antalet nybörjare på svenska läkarutbildningar ökat med cirka 60 procent, från cirka 1 000 till cirka 1 600. I år och nästa år tillkommer ytterligare 80 nybörjarplatser som redan är beslutade.

Beslut om en eventuell fortsatt utbyggnad måste vila på en bedömning av läkarbehovet i Sverige i framtiden. Men sådana bedömningar är mycket osäkra, säger Joel Hellstrand. Det är mycket svårt att veta hur exempelvis vårdbehov och migrationsmönster kommer att se ut.

– Ett betydligt vassare verktyg för att åtgärda brister inom vissa specialiteter och regioner är en bättre dimensionering av antalet ST-platser, säger han. Den ökning av läkartätheten i Sverige som vi sett de senaste årtiondena har också sin gräns. Sverige är i dag ett av de läkartätaste länderna inom OECD.

Det finns fler osäkerheter i siffrorna. Exempelvis är det inte alla utlandsutbildade med svensk legitimation som verkligen börjar arbeta i Sverige. Men tendenserna är tydliga.

Under 2000-talet har Sverige haft en nettoimmigration av läkare på i genomsnitt cirka 400 om året, och Socialstyrelsen räknar med att inflödet kommer att fortsätta i samma takt. Men så sent som i slutet av 1990-talet låg nettot på minus under några år: fler läkare flyttade ut än in.

Nettot påverkas också av svenska läkare som flyttat ut och arbetar i andra länder. Det finns ingen bra statistik över denna grupp, men Socialstyrelsens statistiker uppskattar att det rör sig om cirka 6 000 personer. Många av dem arbetar i Norge, Tyskland, Storbritannien och USA.

I grunden är den fria rörligheten inom EU/EES något mycket positivt för läkare, säger Joel Hellstrand:

– Den öppnar nya möjligheter för våra medlemmar. Läkare är en mycket rörlig yrkesgrupp. EU-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, som möjliggör den fria rörligheten för bland annat läkare, omfattar cirka 800 reglerade yrken. Men av dem som använt sig av detta direktiv är ungefär en tredjedel läkare.

Läs även:
 »Lättare komma in i liten stad«
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/08/UtlandsstudentenDet-finns-fordomar-mot-utlandsstudenter/" target="PreviewFrame">»Det finns fördomar mot utlandsstudenter«
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/08/EU-lakarenOvanligt-att-franska-lakare-jobbar-utomlands/" target="PreviewFrame">»Ovanligt att franska läkare jobbar utomlands«
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/08/Marie-Wedin-ordforande-i-LakarforbundetFler-utbildningsplatser-ar-inte-losningen/" target="PreviewFrame">»Fler utbildningsplatser är inte lösningen«

    http://www.lakartidningen.se/App_Themes/Default/Images/ExplorerTree/I.gif); list-style-type: none; position: relative; zoom: 1; background-position: 0% 0%; background-repeat: no-repeat repeat;">

Kommentarer (3)

  • Så sant ...

    2013-08-21 10:18 | Bra att Läkartidningen försöker att kommer ner till välgrundade fakta. I alla utlåtanden från olika håll känner man ett visst obehag att siffrorna tolkas som man vill. Särskilt skattningen av behovet i framtiden och den nuvarande läkartätheten används ofta utan att tala om den osäkerhet som finns i siffrorna.
    Framförallt har jag misstanken att man glömmer bort något när man räknar legitimerade läkare i Sverige: det finns läkare med svensk legitimation som någon gång har jobbat här, flyttade tillbaka och har kvar sin legitimation. Enbart i min omedelbara omgivning känner jag minst tio kollegor som har gjort så. De har inga planer på att kommer tillbaka. Även jag själv är invandrad läkare, vad händer om jag flyttar tillbaka till mitt hemland? Antagligen ingenting, jag har kvar min legitimation och räknas fortfarande som svensk läkare ... Det gör att alla siffror är väldigt osäkra, egentligen måste man fråga varenda kollega hur mycket han/hon tänker att jobba i Sverige i framtiden!

    Peter Geiger, överläkare, SÄS Borås

    Jäv: Själv invandrad läkare

  • Utlandsutbildade riskera att utnyttjas

    2013-08-28 17:09 | Under provtjänstgöring kan läkaren hamna i ständig jour åravis utan att få AT och komma in i systemet. Detta är en skandal även för vårdens kvalité.

    Lars Hetta, Lungspecialist, Senior lungläkare

    Jäv:

  • Guld värt att få jobba som läkarassistent

    2013-09-17 11:32 | Den senaste tiden har utlandsstuderande svenskar blivit ett allt mer debatterat ämne, senast i Miki Agerbergs artikel i Läkartidningen nr 34–35 2013;110:CE94. När fler än hälften av alla läkarlegitimationer som utfärdas av Socialstyrelsen ges till personer som utbildats utanför landets gränser, och en ökande del utgörs av nyutexaminerade svenska studenter från olika universitet ute i Europa, uppstår ett större behov av att förbereda dessa för en framtid inom den svenska vården.

    För även om det är individens ansvar att se till att man har de kunskaper i medicin som krävs när man efter avslutade utlandsstudier kommer in på den svenska arbetsmarknaden så fordras det mer än bara kliniska kunskaper för att kunna arbeta självständigt i dagens sjukvård. För att redan från början kunna arbeta självständigt är det även viktigt att ha kunskap om de administrativa delarna i det svenska sjukvårdssystemet, en kunskap som är svår att införskaffa utan tidigare erfarenhet från svensk sjukvård, då det svenska läkaryrket enligt min egen erfarenhet är långt mer administrativt än läkaryrket i många andra delar av Europa.

    Till hösten påbörjar jag min 11:e termin på Iuliu Hatieganu University of Medicine and Pharmacy i Cluj-Napoca, Rumänien. I sommar har jag haft glädjen att jobba som läkarassistent på psykiatriska kliniken i Skellefteå, vilket gett mig värdefull erfarenhet av arbetsuppgifter som man som student lär sig mer naturligt under den svenska utbildningen, bland annat något så enkelt som att skriva journalanteckningar och remisser eller att använda datorbaserade journaler.

    Som svensk utlandsstudent får jag ofta frågan om skillnader och likheter mellan den medicinska utbildningen i Rumänien och den i Sverige, men eftersom jag själv inte har någon erfarenhet av universitetsutbildning i Sverige är det svårt för mig att göra en jämförelse av utbildningarnas kvalitet.

    Vad jag däremot märkt under min sommaranställning, tillsammans med kollegor från flera svenska lärosäten och ytterligare två olika universitet i Europa, är att den kliniska kunskapen inom medicin bygger mer på individens ambitionsnivå än på vilken ort man studerar. En skillnad mellan studenter hemmahörande på svenska universitet och studenter som liksom jag studerar utomlands var dock just vanan att vistas i den svenska sjukhusmiljön, och det var för mig tydligt att studenter från svenska universitet var mer anpassade till den arbetsmodell som finns inom svensk sjukvård.

    För oss svenskar som valt att utbilda oss i utlandet är en tjänst som läkarassistent guld värd eftersom den ger oss en ypperlig möjlighet att under vår utbildning samla på oss den så nödvändiga vanan och erfarenheten av att arbeta inom svensk sjukvård, en erfarenhet som i slutändan kommer patienterna till godo då den ökande andelen nyanställda läkare med bakgrund som utlandsstuderande kommer bättre förberedda för de krav som ställs på oss.

    Det finns i dag flera landsting som visat sig positiva till att anställa både svenska studenter i utlandet och de som studerar här hemma som läkarassistenter, men jag ser gärna ännu fler hoppar på detta tåg och erbjuder tjänster som läkarassistent. Jag är övertygad om att detta i längden leder till bättre förberedda läkare som kommer in på svenska arbetsmarknaden efter sina utlandsstudier.

    Så till sist vill jag passa på att tacka personalen på psykiatrin i Skellefteå och Västerbottens läns landsting som på ett föredömligt sätt med god handledning gav mig möjlighet att med en lagom mängd självständighet bekanta mig med de skillnader som finns mellan den svenska sjukvården och den ute i Europa, och på så vis bidrog till att jag känner mig än bättre förberedd för mitt framtida yrke som läkare i Sverige.


    Christoffer Angel, med stud, Iuliu Hatieganu University of Medicine and Pharmacy i Cluj-Napoca, Rumänien

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Stark facklig oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

bild

Anna Sarkadi, ny ordförande för Svensk socialmedicinsk förening: Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. () 24 AUG 2016

bild

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande: »Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

bild

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (3 kommentarer) 19 AUG 2016

Regeringen tar tillbaka förslag om hälsoväxling efter partsinitiativ

Nyheter | Regeringen drar tillbaka sitt förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, detta efter att arbetsgivare och fackförbund lämnat ett alternativt förslag. () 24 AUG 2016

bild

ATLS – om hur tragedin vändes till framgång Genomslaget för detta traumavårdskoncept förbluffande stort, trots att mycket talade emot

Kommentaren | ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. () 23 AUG 2016

Datainspektionen överklagar på nytt anhörigas tillgång till journal

Nyheter | Datainspektionen vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om patienter ska kunna låta anhöriga ta del av nätjournalen.  () 23 AUG 2016

bild

Far och dotter, båda läkare – då föddes »Medicinpodden«

Människor & möten | Rebecca Levi, 27, och Richard Levi, 57, är båda läkare. De har startat den medicinska podcasten »Medicinpodden« som redan hörts av över 25 000 lyssnare. Målgruppen är främst medicinstuderande och unga läkare. () 23 AUG 2016

Ny stopplag föreslås

Nyheter | Ett förslag till ny stopplag som ska hindra privatiseringar av universitetssjukhus skickas ut på remiss i dag, tisdag. (1 kommentar) 23 AUG 2016

»Jag föreslår att vi respekterar patientens sätt att hantera sin situation ...«

Krönika | En kollega inom den palliativa hemsjukvården vill att onkologen tar sitt ansvar och inskärper hos kvinnan med långt gången cancer att hennes sjukdom är obotlig. Men att ta det ansvaret vore att förstöra patientens strategi för att uthärda det outhärdliga, skriver onkologen Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (9 kommentarer) 23 AUG 2016

P-piller kan minska sexlusten

Nyheter | P-piller kan minska sexuell lust, upphetsning och tillfredsställelse, enligt en randomiserad kontrollerad studie gjord vid Karolinska institutet. () 23 AUG 2016

Utred möjligheten till självvalt livsslut

Debatt | Möjligheten till självvalt livsslut bör utredas. Det finns en bred acceptans hos den svenska befolkningen och motståndet i läkargruppen är inte så stort att det skulle hindra en diskussion om patienters rättigheter i livets slut, skriver Staffan Bergström och medförfattare. (2 kommentarer) 23 AUG 2016

Familjär medelhavs-feber viktig sjukdom i en globaliserad värld

Översikt | Familjär medelhavsfeber är i typfallet en autosomalt recessiv sjukdom som karakteriseras av återkommande självbegränsande feberattacker med en duration på 12–72 timmar. Sjukdomen bör misstänkas framför allt hos individer med ursprung i östra Medelhavsområdet. Kolkicin ger effektiv behandling. Utan behandling är risken att utveckla amyloidos betydande. () 22 AUG 2016

Landsting fick falsk information om »välrenommerad« hyrläkare

Nyheter | SVT Nyheter avslöjade i går att bemanningsföretaget Proffice sålt in en hyrläkare med falsk information. I dag meddelade landstinget där läkaren arbetat att han får sluta omedelbart. (1 kommentar) 22 AUG 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons