»På många orter har man ett bra förbättringsarbete«, säger Sylfs ordförande Emma Spak.

I årets AT-enkät från Sveriges yngre läkares förening (Sylf) har 1218 AT-läkare (60 procent kvinnor och 40 procent män) betygsatt sin AT-tjänst och de ingående placeringarna.

Som vanligt finns det stora variationer mellan sjukhusen vad gäller hur AT-läkarna värderar sin tjänstgöring. Mellan Gällivare sjukhus i topp och Skånes universitetssjukhus i Lund i botten skiljer det hela 2,14 poäng på den sexgradiga skalan. Om man tittar på de olika placeringarna är det precis som tidigare år vårdcentralsplaceringarna som AT-läkarna uppskattar mest.

En övergripande tendens är dock att AT-läkarna blir mer nöjda med sin AT. Sedan Sylf 2009 började redovisa siffran har medelpoängen bland samtliga AT-läkare ökat från 4,46 till 4,66 (se diagram). På motsvarande sätt har andelen som skulle rekommendera andra att söka AT vid samma sjukhus ökat från 81 till 85 procent.

– Det kan vara en effekt av att man på många orter har ett bra förbättringsarbete. Det handlar framförallt om de övergripande strukturerna. Fler orter har en chef med särskilt ansvar för AT och en studierektorsorganisation, säger Sylfs ordförande Emma Spak.

En återkommande fråga i AT-enkäten är hur lång tid man väntat på sin AT. Efter att ha sjunkit något 2012 har väntetiderna åter ökat. För 21-månaders AT är snittet nu 8,8 månader och för 18-månaders AT 11,7 månader. Oavsett längden på AT betyder det att den totala tiden från examination till legitimation är runt 2,5 år och att hela utbildningen fram till legitimation tar i snitt åtta år för en svensk läkarstudent.

– Vi är lite besvikna. Vi sa förra året att man inte kunde säkerställa att väntetiderna hade kortats men vi hade ändå förhoppningen att det var starten på en trend mot kortare väntetider, säger Emma Spak.

Sylf har för andra gången frågat om AT-läkarnas inställning till AT-tentan. Här är det betydligt fler i år som tycker att provet känns relevant (71 procent 2013, 57 procent 2012). Enligt Sylf kan en förklaring vara att tentans upplägg ändrats. Alla skriver numera en datoriserad tenta som ger möjlighet att använda bilder och ställa följdfrågor utifrån tidigare svar.

Precis som tidigare år rapporterar drygt varannan AT-läkare att de arbetat jour utan att det funnits någon legitimerad kollega på plats (ensamjour). Vanligast är ensamjourer inom psykiatrin. Sylfs inställning är att det inte ska förekomma ensamjourer, både med tanke på arbetsmiljön och patientsäkerheten. Detta är dock en punkt där Sylf och AT-läkarna inte går helt i takt; var femte AT-läkare har aktivt valt sjukhus där ensamjourer förekommer för att få den möjligheten. Detta val är vanligare bland män än kvinnor (27 respektive 17 procent).

Att varje AT-läkare ska ges möjlighet att löneförhandla innan anställningen är en hjärtefråga för Sylf, och här är förändringarna närmast mikroskopiska. I fjol var det 39 procent som fått det, i år 40, och Sylf har räknat ut att det med dagens takt kommer att dröja till 2040 innan alla AT-läkare får förhandla om sin lön innan de tillträder sin tjänst.

Läs även:
Kalmar är årets bubblare
Var fjärde kvinna känner sig diskriminerad under AT
Bortvald på grund av föräldraskap?