Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CHLR Läkartidningen 41/2013
Lakartidningen.se 2013-09-25

DSM-5: Ny diagnos ersätter missbruk och beroende

En av de största förändringarna i den nya diagnoshandboken DSM-5 är att begreppen missbruk och beroende avskaffas. De ersätts av ett nytt, gemensamt begrepp. Betyder det något för behandlingen? Och vad kommer den nya diagnosen att heta på svenska?

Missbruk och beroende är inarbetade begrepp inom alkohol- och narkotikavården. För att räknas som beroende enligt den tidigare upplagan, DSM-IV, måste man uppfylla ett antal kriterier som vittnar om ett starkt biologiskt och psykologiskt beroende av drogen. Missbruk, däremot, är ett begrepp som mer tar fasta på drogbrukets sociala konsekvenser.

När DSM-5 offentliggjordes i maj i år, visade det sig att de här två begreppen hade ersatts av ett enda nytt: »substance use disorder«. Detta kan sedan preciseras utifrån vilken drog det handlar om, till exempel »alcohol use disorder«.

Skälet till förändringen är att författarna till DSM-5 gjorde bedömningen att missbruk och beroende inte är fristående från varandra, utan till stor del uttryck för samma underliggande tillstånd. Vad de gjort är att de har plockat bort ett av missbrukskriterierna (problem med rättvisan på grund av missbruk), lagt till ett nytt kriterium (sug efter droger), och i övrigt slagit ihop kriterierna för beroende och missbruk.

Man får då elva kriterier, varav minst två ska vara uppfyllda för att man ska kunna tala om »substance use disorder«. Genom att räkna antalet uppfyllda kriterier får man också ett mått på problemets allvar: från milt (två till tre kriterier) över måttligt (fyra till fem) till svårt (sex eller fler kriterier).

Sven Wåhlin, som är överläkare vid alkoholmottagningen Riddargatan 1 i Stockholm, tycker att ändringarna är bra:

– Framför allt är jag glad över att begreppet missbruk försvinner, säger han. Det är stigmatiserande och saknar medicinskt innehåll.

– Däremot hade man kanske kunnat ha kvar beroende. Det är en bra term, och vi märker att den är lätt att förstå för våra patienter.

Sven Wåhlin understryker dock, att när man ställer diagnoser i sjukvården är det vanligtvis ICD-systemet som används, inte DSM. Beroende finns med i ICD-10, och mycket talar för att det kommer att finnas med även i den kommande ICD-11, säger han.

DSM-5 håller nu på att översättas till svenska; den planeras komma ut i vår på Pilgrim Press, samma förlag som gett ut de tidigare DSM-översättningarna. Men hur översätter man en term som »substance use disorder«? Det är inte givet. I slutet av september hade representanter för Svensk förening för beroendemedicin ett möte med förläggaren Jörgen Herlofson för att diskutera terminologin.

Mötet var konstruktivt, berättar Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare vid Kriminalvården och en av representanterna för beroendemedicinarna. Man tyckte att termen »substanssyndrom« kunde vara en lämplig svensk översättning, vilket sedan kan preciseras till exempelvis »alkoholsyndrom«.

I likhet med Sven Wåhlin är han glad över att få bort missbruksdiagnosen, som ensidigt för tankarna till sociala problem i stället för till en medicinskt behandlingsbar sjukdom. Han ser en möjlighet att behålla beroende som ett tillägg till diagnosen, som syftar på syndromets svårighetsgrad: måttligt eller svårt substanssyndrom skulle då kunna betecknas som beroende.

Även om sjukvården använder ICD-systemet har det betydelse vad som står i DSM, säger Lars Håkan Nilsson:

– DSM har blivit mer och mer av allmänt intresse. Det märks inte minst på mediabevakningen av DSM-5. Många utanför sjukvården använder också termer och definitioner från DSM – till exempel Transportstyrelsen i sina föreskrifter för bedömning av rattfylleri.

Kommentarer (2)

  • Nikotinsyndrom

    2013-09-30 10:50 | Beroende av nikotin (tobak) är nog Sveriges vanligaste form av beroende. »Nikotinsyndrom« skulle vara ett lämpligt namn i detta sammanhang. För att bedöma om det är ett beroende, t ex cigarettberoende, skulle Fagerströms poängskala kunna vara lämplig, dvs användas som cut-off. Bara att enas om poängen.

    Matz Larsson, överläkare, lungkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

    Jäv:

  • Varför göra skillnad på droger?

    2013-10-06 08:15 | Varför göra skillnad på droger i benämningen? Drogsyndrom med förtydligande om vilken drog i den följande texten skulle vara att ge beroendesjukdomen en tydligare karaktär.

    Lotten Säfström, författare,

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Prognosen sämre för rökare med aromatas-hämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. () 25 JUL 2016

Annons Annons
bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

bild

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

bild

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016