Här hemma i Sverige ställer sig Björn Dahlöf, docent och överläkare vid medicinkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg mycket frågande inför händelseutvecklingen i Japan.

– Det har förekommit uppgifter om att någonting har skett med data och jag kan varken bekräfta eller dementera det eftersom jag inte har tillgång till originaldatafilen, säger han.

I båda studierna sitter Björn Dahlöf som en av de två högst ansvariga författarna i studiernas styrgrupper, och i Jikei Heart Study anges han som den som, tillsammans med huvudförfattaren Seibu Mochizuki, designade studien, skrev protokollet, övervakade implementeringen av forskningen, koordinerade datainsamlingen, skrev analysplanen, övervakade analyserna, tolkade resultaten och skrev rapporten. Med en sådan tung roll ska han, enligt de forskningsregler som finns, kunna garantera datas kvalitet. Men det är inte ett rimligt krav när forskningen utförs i Japan och han är i Sverige, menar han.

– Det måste ju alla förstå att jag inte har kunnat åka dit och kontrol­lera originaldata från patient till databas, det är en fysisk omöjlighet, säger han.

– Det är ungefär som om en vd skulle gå ner och kolla varje skruv i varje bil, det går ju inte. Någonstans måste man ha rimliga kontrollmekanismer på vägen, säger han.

Björn Dahlöf instruerade sina japanska kollegor att lägga in sådana kontrollmekanismer i studierna och fick också bekräftelse på att de hade gjort det.

– Ja, de säger att de har gjort det och man måste ju kunna lita på sina medarbetare, annars går det ju aldrig att bygga upp ett samarbete, säger Björn Dahlöf.

– Man kan ju naturligtvis alltid säga att den som sitter högst upp är ytterst ansvarig för allting, men då är man ju det utan möjlighet att kunna kontrollera varje liten detalj. Jag vet ju inte ens än vad det är som man har anmärkt på eller vad som kan ha hänt, säger han.

Han har varit i kontakt med huvudförfattaren till Jikei Heart Study, Seibu Mochizuki, som agerar på ett tämligen svårbegripligt sätt, berättar Björn Dahlöf. Å ena sidan bedyrar han att det inte är något fel på data och påstår att det pågår en maktkamp bland universiteten i Japan, samtidigt som han har skrivit och bett Lancet att dra tillbaka studien – ett beteende som Björn Dahlöf inte kan förklara med annat än den japanska kulturen av stolthet och starka hierarkier.

Den första offentliga signalen på att allt inte stod rätt till var när en japansk kardiolog i Lancet i april förra året ställde frågor om det märkliga i att både medelvärden och standardavvikelser av både systoliskt och diastoliskt blodtryck i valsar­tangruppen var identiska med kontrollgruppen i Jikei Heart Study både vid studiestart och efter tre års behandling. Något som han menade var högst osannolikt. Han kunde bara visa två andra studier där detta någonsin hade inträffat. En av dessa två var Kyoto Heart Study. Björn Dahlöf minns det väl.

– Vi fick ju frågan om standardavvikelsen och det är väl det enda som jag skulle ha kunnat reagera på. Jag tyckte också att det såg lite konstigt ut. Jag gick därför till en av de bästa statistiker som jag har jobbat med och frågade. Han kunde förklara både att och hur det kunde bli så, något som jag också svarade Lancet och de var nöjda med det svaret, säger Björn Dahlöf.

När det gäller den japanska statistikansvarige, Nobou Shirahashi, som misstänks ha manipulerat data, säger sig Björn Dahlöf aldrig ha misstänkt något.

– Nej, absolut inte. Jag har aldrig någonsin haft en sådan tanke. Men jag kan heller inte säga att jag kan garantera att ingenting har hänt, eftersom jag inte har »hands on«-data, säger Björn Dahlöf.

Läs även:

Artiklar dras tillbaka. Forskningsfusk i blodtrycksstudier

Misstankarna utreds inte vid Göteborgs universitet