Claes Ånstrand. Foto: Privat

Varför tror du att du fick uppdraget?
– Jag hoppas att det beror på min långa erfarenhet av offentlig sektor och att jag under senare år arbetat rätt mycket med vårdkvalitetsfrågor. Jag har varit starkt engagerad i vårdkvalitetsregister och deras möjligheter inom sjukvården.

Berätta kort om din bakgrund.
– Jag har varit verksam i såväl kommun som landsting i Stockholm, men i olika roller. På kommunsidan bland annat som ordförande i socialnämnden och kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. I landstinget har jag i huvudsak sysslat med trafikfrågor. Och i staten har jag varit på olika departement: Näringsdepartementet, Socialdepartementet, dåvarande Utbildnings-och kulturdepartementet.

Varför behövs ett etiskt råd?
 Efter den ganska spretiga diskussionen om vårdkvalitet den senaste tiden, så tycker jag att det är klokt och berömvärt att de aktörer som finns har bestämt sig för att gemensamt skapa en större tydlighet och transparens kring vad man håller på med. Det är viktigt att medborgare på ett enkelt sätt kan ta del av hur pengarna används och att brukarna kan få information som gör det möjligt att välja den bästa vården. Det kommer även att driva vårdkvalitén framåt.

Vad har du för mål?
– Jag hoppas att det här ska minska skillnaderna mellan den sämsta och den bästa vårdgivaren. I dag är spännvidden enligt min uppfattning alldeles för stor. Parallellt med detta vill jag flytta upp ribban så att vårdnivån höjs även totalt sett.

Öppenhet och nyckelord är ledord för samarbetet. Vad innebär det?
 Vi ska transformera informationen på ett sätt som, samtidigt som det är korrekt, går att tolka och förstå för vanliga medborgare. Det upplever jag som den stora utmaningen.

Ett stort antal parter, bland annat Sveriges läkarförbund, har undertecknat överenskommelsen. Vad innebär det att vara med?
 Det viktiga är att alla medverkar genom att ta fram information. Det är också viktigt att de håller ihop hela vägen och samarbetar. Och det blir ju min uppgift att se till att det blir så.

Vad sker nu?
 Vi kommer starta upp arbetet så snart som möjligt. Efter nyår sätter vi igång med full kraft. Vi har en styrelse som består av alla intressenterna och ett arbetsutskott som ska bereda ärenden till styrelsen och verkställa besluten som styrelsen fattar.

Den etiska plattformen

Startskottet för plattformen kom 2012 när socialminister Göran Hägglund (KD) bjöd in arbetsgivar-, bransch- och fackliga organisationer inom vård och omsorg till ett gemensamt möte. Bakgrunden var allmänhetens skadade förtroende för sjukvården, bland annat på grund av Caremaskandalen.

2013 tops beslut om att skapa en gemensam etisk plattform, med öppenhet och insyn som ledord. Insynen ska förbättras inom tre områden: kvalitet, ekonomi och ägande samt anställningsvillkor. Alla som skriver under överenskommelsen förbinder sig att ge allmänhet, brukare och patienter en god insyn i verksamheten. Det ska gå att jämföra kvalitet, se hur skattepengarna används och hur kollektivavtalen är skrivna.

En kravspecifikation som anger mer exakt vad som gäller för deltagarna ska tas fram. Hittills har bland annat Läkarförbundet. SKL, Vårdförbundet, Arbetsgivaralliansen och Vårdföretagarna undertecknat överenskommelsen. Det partssammansatta rådet är en del i plattformsarbetet och kommer regelbundet rapportera till regeringen.