Bara någon dag före Riksstämmans start, släppte Myndigheten för vårdanalys en rapport om hur läkarnas tid och kompetens ska kunna utnyttjas bättre. Utifrån en analys av problemen i dagens sjukvård pekar rapporten ut fyra områden där det behövs förbättringar.

Det handlar om att prioritera mellan administrativa krav, att förbättra IT-stöden, att utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper, och att optimera bemanningen utifrån patienternas behov.

Rapportens titel är »Ur led är tiden«, och omslaget pryds av ett foto på en läkare som sitter gömd bakom en dataskärm. Vilket antyder att rapporten inte är skriven med silkesvantarna på. Men frågan är om den kommer att leda till förändringar:

– Nu tar jag över och fixar alltihop, skämtade Göran Stiernstedt, nyutnämnd nationell samordnare för att effektivisera vården. Men allvarligt talat, fortsatte han, anser jag att styrsystemen är en central fråga. Professionen vill också följa upp vad den gör. Men framgångsrika system måste byggas i samråd med personalen.

Göran Stiernstedt berörde flera andra frågor, som att man borde planera så att det finns mest personal på plats när behovet är störst, eller de problem som uppstått när man rationaliserade bort undersköterskorna och läkarsekreterarna under 1990-talskrisen.

– Men, avslutade han, det som oroar mig mest är IT.

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin delar den oron. Hon arbetar fortfarande en dag i veckan som ortoped på Helsingborgs lasarett, och beskrev hur hennes arbetsdag har förändrats:

– Nästan varje dag när jag kommer till jobbet »har det hänt något med IT«. Allt tar längre tid nu. För att skicka en enkel röntgenremiss måste jag logga in och göra 33 knapptryckningar. Jag beräknar att IT tar cirka hälften av min arbetstid.

– Det är för stort fokus på IT i dag. Behöver vi verkligen alla dessa data?

Även professor Göran Pettersson, verksamhetsledare för eHälsoinstitutet, var mycket kritisk mot dagens IT-system i sjukvården.

– Systemen går inte i takt med behoven, fastslog han, och beskrev att de ofta införts på ett bakvänt sätt. Först visar teknikerna vad som är möjligt, sedan säger ekonomerna vad som går att mäta – och sedan får vårdens professioner ta hand om resultatet.

Han kritiserade också den vanliga metoden att testa på några »superanvändare« när man inför ett nytt IT-system. I stället borde man testa systemen på de sämsta och minst datakunniga användarna, anser han.

Göran Pettersson är förstås inte negativ till IT som sådant, men han uppmanar läkare och andra i sjukvården att ställa krav. Han har också ett radikalt förslag:

– Inför en prövning av nya IT-system i fas 1, 2 och 3, precis som för läkemedel.