Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CPF9 Läkartidningen 1-2/2014
Lakartidningen.se 2013-12-27

Landstinget i Uppsala slipper skadestånd

Landstinget i Uppsala behöver inte betala skadestånd till dottern som såg sin döende pappa på tv. Och sjuksköterskorna som lämnade ut sekretessbelagda uppgifter om honom har inte brutit mot tystnadsplikten, enligt en dom i Uppsala tingsrätt.

Marie Ström

I ett av avsnitt i tv-serien »Sjukhuset« syns en 58-årig cancersjuk man som vårdas på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Två dagar senare avlider han. Kort efter hans död ser hans dotter och fru honom på TV 3 och hör två sjuksköterskor prata om hans allvarliga tillstånd.

Enligt de anhöriga hade varken de eller mannen lämnat något godkännande. Via den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa krävde de Uppsala läns landsting på 375 000 kronor i skadestånd. Landstinget hävdade å sin sida att man inte brutit mot lagen – och Uppsala tingsrätts dom, som kom den 23 december, gav dem rätt.

Landstinget behöver inte betala något skadestånd. Tingsrätten anser att målet handlar om en inspelning och sändning av ett tv-program, och då gäller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Sjuksköterskorna har inte begått något brott mot tystnadsplikten trots att de röjt sekretessbelagda uppgifter. Detta eftersom de har meddelarfrihet enligt YGL, vilket innebär att de får lämna uppgifter – även sekretessbelagda – för publicering.

Familjens juridiska ombud Anna Rogalska Hedlund är besviken över tingsrättens bedömning:

– Alla som tycker att det är viktigt med trygghet när man uppsöker svensk sjukvård bör intressera sig för den här utgången. Rättsläget i och med domen innebär att det är fritt fram för landstinget att låta de kommersiella tv-bolagen filma patienter utan tillstånd.

Centrum för rättvisa anser att tingsrättens resonemang går emot Högsta domstolens praxis som säger att myndigheter inte kan åberopa yttrandefrihet för att undgå ansvar. Stiftelsen ska överklaga domen till Svea hovrätt och har startat en insamling för att få in pengar till rättegångskostnaderna på drygt 740 000 kronor, som de blivit dömda att betala.

Enligt Landstinget i Uppsala län tilläts inspelningen av tv-serien i hopp om att locka fler unga att välja ett arbete i vården, ge medborgarna ökad insyn och avdramatisera sjukvården.

»Vita dokusåpor« har varit ett omdebatterat ämne sedan ett flertal landsting släppt in produktionsbolag på sina sjukhus. Nyligen beslutade Justitiekanslern att inleda en förundersökning gällande programmet »112 – på liv och död« som spelades in på Blekingesjukhuset och visades på TV4 och Sjuan. Programmet har, liksom »Sjukhuset«, producerats av Titan Television AB och fallen liknar varandra. Enligt anmälan har sjukhuset godkänt att patienter filmas i akutmedicinska situationer utan att de först lämnat sitt samtycke. Anställda på sjukhuset har även gjort sig skyldiga till brott mot tystnadsplikten genom att lämna ut sekretessbelagd information, menar anmälaren. »Uppgifterna i anmälan ger anledning att anta att brott mot tystnadsplikt har begåtts genom att uppgifter som omfattas av sekretess har röjts«, skriver JK efter att ha granskat ärendet.

Kommentarer (7)

  • Dags för protester i upprop?

    2014-01-02 12:58 | Är det inte dags med ett upprop mot kommersiellt och medialt utnyttjande av patienter utan etiskt godkännande?
    Det är ju barockt att media kan utnyttja patienter i en svår situation utan skriftligt medgivande liknande det som fordras för klinisk studie.
    UAS/ Uppsala läns landsting bör naturligtvis åläggas en ursäkt och att betala alla rättegångskostnaderna för de anhöriga och de ansvariga inom UAS/Landstinget som gett sitt medgivande ställas till svars.
    Det vore rimligt med en lagstiftning som tillförsäkrade patienten full integritet och jämställde de etiska kraven på mediabevakning inom den slutna och öppna vården med de som gäller för klinisk prövning.

    Sten Dreborg, Prof., UAS

    Jäv:

  • Dags att ta ställning

    2014-01-02 15:00 | Instämmer till fullo i Sten Dreborgs förslag till upprop. Vi får inte glömma bort att i praktiken har Sverige ofelbara myndigheter (Pernilla Ström, SvD Kolumn Ledare 16 dec 2013), och det fordras ett folkligt uppror mot denna inställning, särskilt som domstolarna nästan alltid tar parti för myndigheternas åtgärder (Pär Nuder, Dagens Industri, 2 december 2013). Bästa kollegor: Det är dags att ta ställning mot den rättsosäkerhet som utvecklats i vårt land!

    Rune Eliasson, docent, Emeritus, KI, Stockholm

    Jäv:

  • Moraliskt moras i Uppsala

    2014-01-02 16:48 | Fjolårets sämsta uttalande gjordes av Jens Larsson, chefsjurist på Landstinget i Uppsala. Han anser att tingsrättsdomen som friar landstinget för den välbekanta TV-filmningen av en cancersjuk patients dödskamp är ett kvitto på att Akademiska sjukhuset i Uppsala kan hantera svåra etiska frågor.

    Jens Larsson har i stället medverkat till att ge etiken på Akademiska sjukhuset ett förfärande dåligt rykte. Att hantera svåra etiska frågor tycks i Uppsala innebära att vinstdrivande TV-bolag fritt tillåts filma din egen, dina föräldrars eller dina vänners kamp för livet och kabla ut som underhållning. Personalen har dessutom meddelarfrihet så snart medierna klappar på dörren, vilket betyder att vadsomhelst ur journalen öppet kan röjas utan att någon löper risk för påföljd. Larsson har med juridiska hårklyverier visat att anhöriga inte kan ha några förväntningar alls på sjukhusets sekretess. I stället för att sätta hårt mot hårt borde Landstinget i Uppsala län ha bett om ursäkt och ingått förlikning med familjen. Att historien då kostat en slant är ändå en struntsumma i förhållande till den prestigeförlust som sjukvården i hela Sverige nu drabbats av.

    Domen i Uppsala aktualiserar en skärpning av reglerna kring filmning på sjukhus. Filmning i underhållningssyfte, där den filmade personens identitet saknar allmänt intresse, bör underkastas samma regler som medicinsk forskning. På samma sätt är ju TV-filmandet ett avsteg från sjukvårdens egentliga uppgift och förbundet med många etiska problem. Proceduren kan alltså börja med en etikansökan. Filmningens fördelar avvägs mot andra intressen, och krav på information och samtycke ställs i förgrunden.

    Jag betvivlar exempelvis att TV-teamet som filmade på Akademiska sjukhuset inhämtade samtycke på ett etisk godtagbart sätt. Samtycke måste vara både muntligt och skriftligt för att undvika ifrågasättanden i efterhand. Patienten måste också informeras om att avböjande av filmningen inte påverkar vården och behandlingen. Detta är obligatoriskt inom forskningen då patienter ofta går i tron att deltagande i forskning eller annat medför en fördel i form av ett bättre omhändertagande.

    Situationen kompliceras av att bedömningsförmågan hos en döende person måste förutsättas vara grumlad av både sjukdom och dödskamp. Lugnande mediciner kan också bidra. I ett sådant läge kan patienter godkänna i stort sett vadsomhelst.
    Det räcker med att skrapa på ytan i Uppsala-fallet för att inse att landstinget försatt sig i ett etiskt moras.

    Robert Hahn, forskningschef, Södertälje sjukhus

    Jäv:

  • Sekretess eller yttrandefrihet?

    2014-01-02 19:02 | Har jag missförstått något eller säger tingsrätten att sekretessen upphävs av bestämmelserna i YGL (Yttrandefrihetsgrundlagen)? Dessutom gäller efterforskandeförbud för källa till uppgifter som lämnats till massmedia.

    Det skulle innebära att all sjukvårdspersonal fritt kan meddela skvallerpressen om händelser av allmänt intresse, t ex när kändisar genomgår aborter eller testas positiva för hiv. Några hinder för att lämna ut journalhandlingar för att styrka berättelsen med text och bild verkar inte heller föreligga. Det är viktigt att bringa klarhet i denna fråga, eftersom säkerligen många ser en möjlighet att tjäna tipspengar på sådan verksamhet.

    Jag hoppas verkligen att det är något jag inte förstått, för så här har vi väl inte tolkat lagarna tidigare här i landet.

    Lars Bohman, dr, pensionerad

    Jäv:

  • Kommentar

    2014-01-03 16:41 | Först: Jag håller med Robert Hahn till alla delar.

    Sen skäms jag över Uppsala läns landstings ytterst dåliga omdöme.

    För det tredje: Vi har haft ett antal rättsskandaler där rättsväsendets företrädare visat sin totala okunnighet och brist på etiskt omdöme. Det allra värsta var när en hög företrädare för rättsväsendet i radio hävdade att regeringen inte fick ifrågasätta Göran Lamberts agerande i Quickfallet. Men man borde syna Säters rättspsykiatris handläggning av fallet. Den dömande makten skall vara oberoende av statsmakten, men enskilda domares/åklagares etc. agerande utanför dömandet bör givetvis vara föremål för samhällets granskning. Ett annat flagrant exempel där rättsväsendet visat sin totala oförmåga är ju fallet med den s k barnläkaren. Inga fel begås av åklagare eller polis, delvis motiverat av att läkare inte skall behandlas annorlunda. Men det är ju inte meningen. Meningen är att läkare liksom andra medborgare inte får behandlas på det sätt som skedde i KS-fallet.

    Min slutsats är att vi behöver ett upprop mot juristers och administratörers handläggning av etiska problem som de borde vara förhindrade att befatta sig med och stringent lagstiftning rörande patienters rättigheter i förhållande till massmedia och samspelet mellan rättsväsendet och andra specialiserade områden, där sjukvården är det mest kritiska området eftersom det finns en försvarslös tredje part, patienten.

    Sten Dreborg, professor, UAS

    Jäv:

  • Landstinget i Uppsala slipper skadestånd

    2014-01-06 18:49 | Instämmer i Sten Dreborgs förslag till upprop. Det är pinsamt att Uppsala läns landstings chefsjurist kan försvara att någras olycka skall bli andras underhållning. Var det inte också så att landstinget fick betalt av Titan television för att få genomföra inspelningen? Dessutom pinsamt att tingsrätten går på linjen att det är yttrandefrihet för de anställda och inte brott mot tystnadsplikten. Visst kan vara det värdefullt med program som visar upp sjukvården och dess problem, men det bör genomföras enligt etiska riktlinjer där den svaga partens, svårt sjuka patienters, intresse tillvaratas. Mitt förslag är att frågor om reportage avsedda för allmänheten bedöms för godkännande i etisk prövningsnämnd på samma sätt som kliniska forskningsprojekt.

    Ola Brodin, docent, onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

    Jäv:

  • Kanske tid för självrannsakan?

    2014-02-17 22:30 | Det råder förstås ingen tvekan om att ”landstinget” kan lastas
    för mycket av detta elände men det kan vara på sin plats att skilja ut hur det faktiska ansvaret fördelas då veterligen ingen läkare eller sköterska ännu besökt botbänken …
    Landstingens politiker verkar ofta okunniga, ointresserade eller aningslöst bedragna av administratörer och sällan pådrivande i dessa projekt.
    Initiativ till medverkan i serierna tycks i stället mest ha kommit från enskilda i ledande befattningar – sjukhusdirektörer och kommunikations-/marknadsdirektörer och i något fall mellanchefer/förvaltningschefer.
    Sjukhusledning, med bifall från individuella politiker och mellanchefer, har sålt in projekten hos personalen – ofta(st) med direkt falska argument.
    Men! Veterligen har alla medverkande i personalen själva ansökt om att få vara med och agerar sålunda i rent egenintresse – antingen för nöjet att synas i TV eller för att smörja chefer och sjukhusledning. Det är också läkare och sjuksköterskor i den direkta kontakten med patienterna som har det primära ansvaret för integritetskränkningar och sekretessbrott !
    ”Upprop” - eller revolt mot övermakten - är därför kanske inte den främsta åtgärden att överväga. Man får kanske i stället fråga sig om inte fördragsam skråanda, konflikträdsla och egna samvetet är vad som behöver bearbetas mest för att stävja skändligheterna. Dessvärre kan man då inte heller blunda för möjligheten att dolda förmåner på sina håll kan ha påverkat intresset att stödja eller medverka i uppenbart oetiska eller olagliga projekt.
    Efterhand som rättsliga prövningar kommer till stånd visas det förmodligen att lagreglerna i sig är tillfyllest men att det är efterlevnaden som brister och att det behövs bättre tillsyn och effektivare rättsliga åtgärder. Etisk medvetenhet står sig tyvärr ofta slätt när penningen styr och det är vad vi alltmer får uppleva i marknadskarusellen inom NPM-sjukvården.
    TV-såporna hör tveklöst dit.

    Göran Rahm, leg läk, pens

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016