Jonas Nordquist från Karolinska universitetssjukhusets ST-ledning lyfte fram behovet av att kunna stänga ST-utbildningar som inte håller måttet, vilket han såg som en patientsäkerhetsfråga.
– Skolinspektionen kan stänga skolor och Universitetskanslersämbetet kan stänga program på högskolor. Men det finns inget motsvarande system i Sverige för ST, trots att vi har hand om patienter.
Frågan har fått ökad aktualitet genom att mer vård utförs i privat regi, enligt Jonas Nordquist. Som ersättningsystemen är utformade kan det leda till minskade intäkter om man gör färre ingrepp för att man tar hand om en ST-läkare.
– Vi vill flagga för att risken finns att sådana incitament kan undergräva utbildningens kvalitet.
Jonas Nordquist såg tre tänkbara alternativ för hur ett sanktionssystem skulle kunna skapas. Inspektionen för vård och omsorg kan ges mandat att ackreditera och stänga ST-utbildningar, mandatet kan ges till regionala ST-organisationer, eller så skapar man ett »SPUR med muskler«.
– Vår slutsats är att SPUR ska vara kvar men få en ny rättslig status att kunna varna och stänga utbildningar, sa Jonas Nordquist.
En enkät som nätverket ÖSTUS, som samlar övergripande studierektorer vid universitetssjukhusen, genomfört visar att ST-läkarna generellt tycker att utbildningsklimatet är bra och att det finns goda förutsättningar att uppnå målen i målbeskrivningarna. Men det finns en del som framstår som mindre bra, berättade Sven Karlander, övergripande studierektor vid Skånes universitetssjukhus.
– Många anser att utbildningen påverkas negativt av sjukvårdsproduktionens krav.
Enkäten visar att runt 60 procent av ST-läkarna träffar sin handledare varannan månad eller oftare. Resten träffar sin handledare mer sällan. Sven Karlander menade att enkäten gav argument för att mötena bör ske oftare.
– Ju oftare man ser sin handledare, desto bättre stöd och vägledning känner man att man får. Även återkoppling och bedömning upplevs bättre när man träffar handledaren ofta.
