Mat och hälsa hänger intimt samman.

Hälsa är det vi människor värderar högst, och mat, dieten, är den största riskfaktorn för sjukdom och död, såväl globalt som i Sverige. Det påpekade inledningsvis Peter Friberg, Läkaresällskapets ordförande. Ändå sviktar intresset i läkarkåren.

– Många är inte tillräckligt intresserade, de är kanske intresserade av delarna men inte av helheten, sa Peter Friberg.

När man lägger till tidsperspektivet, alltså hur hälsa och tillgång till mat ska upprätthållas på sikt, landar man i hållbarhetsfrågan. Om den talade Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Resilience Centre.

– Jag är här av egoistiska skäl. Jag sträcker ut handen här, jag vill skapa en allians med er.

Hälsofrågan är central för hållbarhetsdiskussionen, menade han.

– Hälsan är det första offret, den faktiska ingångsfrågan och nyckelfrågan när det gäller att hitta verktyg för hållbarhet, sa han.

Han lade fram problembeskrivningen, med människan själv som den avgörande faktorn. Utmaningen kan sammanfattas med frågan: Hur ska vi skapa hälsa i framtiden inom ramen för planetens gränser?

– Vi går åt fel håll, mot 4 grader [högre medeltemperatur, red anm], och där vet vi inte om vi kan säkra mat för 9 miljarder människor.

Det innebär hälsorisker som aldrig skulle accepteras inom flyget, till exempel, påpekade han. Det vanliga målet att koldioxidhalten i atmosfären inte överstiger 450 ppm innebär 1,6 procents risk för att medeltemperaturen höjs med 6 grader. Och det motsvarar enligt Rockström 1 500 flygkrascher varje dag.

– Och det skulle vi aldrig acceptera.

– Om vi tar detta på allvar behöver vi ett helt nytt utvecklingsparadigm, och de målen måste inkludera hälsa, sa han.

Alessandro Demaio, associate professor i global hälsa vid Harvard Medical School, talade om mat som global hälsofråga och den makt som finns hos de globala livsmedelsföretagen.

– De största företagen har mer makt än vissa regeringar, men de är inte folkvalda och de är inriktade på vinst. Vi som läkare måste förstå det. Det är en enorm utmaning, hur kan deras makt regleras och begränsas? Deras beslut kan orsaka mer än epidemier.

En sak är vad som behöver göras, en annan är av vem och hur.  Är det konsumenten, är det politiken?

Gunhild Stordalen, läkare och ordförande i Stordalen Foundation, illustrerade med att tala om mat ur ett konsumentperspektiv, och den komplexitet som den ställs inför som vill göra hållbara val i livsmedelsaffären. Hon konstaterade också att vi inte har tid att vänta in politiken, som i för hög grad tänker »Hell doesn't sell«. Därför har hon tagit initiativ till konferensen »Eat – Stockholm Food Forum 2014« som tillsammans med Stockholm Resilience Centre ska samla vetenskap, politik, näringsliv och andra aktörer för att angripa framtidens utmaningar relaterade till mat ur ett holistiskt perspektiv och ta fram riktlinjer som företag och konsumenter kan välja att hålla sig till. Bland de många medarrangörerna finns bland andra Läkaresällskapet och Läkarförbundet.

Anders Wijkman, ordförande i Romklubben, påpekade att vi människor visserligen är långsamma när det gäller att förhindra kriser, men att politiker faktiskt reagerar på känslor och opinion, att det går att påverka politiken.

– Om läkarkåren vore mer proaktiv i dessa frågor skulle det göra skillnad. Läkarkåren är alldeles för passiv.

Ett problem är också att gårdagens tänkande i mångt och mycket inte hjälper oss i de här frågorna, sa han. Vi är vana vid att naturen sponsrar oss och vår ekonomi. Det fungerade när ekonomin var liten och planeten stor. Men nu är människorna många, ekonomin stor och planeten liten.

– Vi måste ha en ny ekonomisk modell. Det är en enorm utmaning, men det måste göras, sa Anders Wijkman.

En ny ekonomisk modell behövs som internaliserar, sätter en prislapp på, sådant som i dag är dolda, men faktiska, kostnader eller risker, så att ett företags vinst inte kan bli en förlust för samhället och för hälsan.

– Om vi ska lyckas kan ni som profession spela stor roll. Hälsa är viktigt. Ni har trovärdighet, tala ut om de här frågorna! sa Anders Wijkman.

Johan Rockström var inne på samma spår. Ekonomin. För att vara en bra konsument i dag behöver man vara engagerad, välinformerad och rik. Endast en liten del av konsumenterna är det. Därför behöver man göra det som är bra billigt, och tvärtom.

– Det är bråttom. Vi behöver en rejäl top–down-reglering som gör det riktigt dyrt att göra fel och billigt att göra rätt, sa Johan Rockström.

Dryga hundratalet personer kom till symposiet. En av dem var Ingrid Eckerman, ordförande i Läkare för miljön, som tog till orda mot slutet:

– Jag blev så rörd när du talade, Anders Wijkman, att jag började gråta. I Läkare för miljön har vi talat om det här i 21 år och vi har 200 medlemmar.