Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CMTX Lakartidningen.se 2013-12-08

Medicinska riksstämman 2013:Stark uppmaning till läkarkåren att tala ut om ödesfrågor

Planetens gränser är överskridna, vår livsstil är ohållbar och en rad kriser står för dörren. Vad har det med läkarkåren att göra? Mycket. Det menade talarna vid fredagens symposium »Food, health and sustainability«.

Elisabet Ohlin

Mat och hälsa hänger intimt samman.

Hälsa är det vi människor värderar högst, och mat, dieten, är den största riskfaktorn för sjukdom och död, såväl globalt som i Sverige. Det påpekade inledningsvis Peter Friberg, Läkaresällskapets ordförande. Ändå sviktar intresset i läkarkåren.

– Många är inte tillräckligt intresserade, de är kanske intresserade av delarna men inte av helheten, sa Peter Friberg.

När man lägger till tidsperspektivet, alltså hur hälsa och tillgång till mat ska upprätthållas på sikt, landar man i hållbarhetsfrågan. Om den talade Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Resilience Centre.

– Jag är här av egoistiska skäl. Jag sträcker ut handen här, jag vill skapa en allians med er.

Hälsofrågan är central för hållbarhetsdiskussionen, menade han.

– Hälsan är det första offret, den faktiska ingångsfrågan och nyckelfrågan när det gäller att hitta verktyg för hållbarhet, sa han.

Han lade fram problembeskrivningen, med människan själv som den avgörande faktorn. Utmaningen kan sammanfattas med frågan: Hur ska vi skapa hälsa i framtiden inom ramen för planetens gränser?

– Vi går åt fel håll, mot 4 grader [högre medeltemperatur, red anm], och där vet vi inte om vi kan säkra mat för 9 miljarder människor.

Det innebär hälsorisker som aldrig skulle accepteras inom flyget, till exempel, påpekade han. Det vanliga målet att koldioxidhalten i atmosfären inte överstiger 450 ppm innebär 1,6 procents risk för att medeltemperaturen höjs med 6 grader. Och det motsvarar enligt Rockström 1 500 flygkrascher varje dag.

– Och det skulle vi aldrig acceptera.

– Om vi tar detta på allvar behöver vi ett helt nytt utvecklingsparadigm, och de målen måste inkludera hälsa, sa han.

Alessandro Demaio, associate professor i global hälsa vid Harvard Medical School, talade om mat som global hälsofråga och den makt som finns hos de globala livsmedelsföretagen.

– De största företagen har mer makt än vissa regeringar, men de är inte folkvalda och de är inriktade på vinst. Vi som läkare måste förstå det. Det är en enorm utmaning, hur kan deras makt regleras och begränsas? Deras beslut kan orsaka mer än epidemier.

En sak är vad som behöver göras, en annan är av vem och hur.  Är det konsumenten, är det politiken?

Gunhild Stordalen, läkare och ordförande i Stordalen Foundation, illustrerade med att tala om mat ur ett konsumentperspektiv, och den komplexitet som den ställs inför som vill göra hållbara val i livsmedelsaffären. Hon konstaterade också att vi inte har tid att vänta in politiken, som i för hög grad tänker »Hell doesn't sell«. Därför har hon tagit initiativ till konferensen »Eat – Stockholm Food Forum 2014« som tillsammans med Stockholm Resilience Centre ska samla vetenskap, politik, näringsliv och andra aktörer för att angripa framtidens utmaningar relaterade till mat ur ett holistiskt perspektiv och ta fram riktlinjer som företag och konsumenter kan välja att hålla sig till. Bland de många medarrangörerna finns bland andra Läkaresällskapet och Läkarförbundet.

Anders Wijkman, ordförande i Romklubben, påpekade att vi människor visserligen är långsamma när det gäller att förhindra kriser, men att politiker faktiskt reagerar på känslor och opinion, att det går att påverka politiken.

– Om läkarkåren vore mer proaktiv i dessa frågor skulle det göra skillnad. Läkarkåren är alldeles för passiv.

Ett problem är också att gårdagens tänkande i mångt och mycket inte hjälper oss i de här frågorna, sa han. Vi är vana vid att naturen sponsrar oss och vår ekonomi. Det fungerade när ekonomin var liten och planeten stor. Men nu är människorna många, ekonomin stor och planeten liten.

– Vi måste ha en ny ekonomisk modell. Det är en enorm utmaning, men det måste göras, sa Anders Wijkman.

En ny ekonomisk modell behövs som internaliserar, sätter en prislapp på, sådant som i dag är dolda, men faktiska, kostnader eller risker, så att ett företags vinst inte kan bli en förlust för samhället och för hälsan.

– Om vi ska lyckas kan ni som profession spela stor roll. Hälsa är viktigt. Ni har trovärdighet, tala ut om de här frågorna! sa Anders Wijkman.

Johan Rockström var inne på samma spår. Ekonomin. För att vara en bra konsument i dag behöver man vara engagerad, välinformerad och rik. Endast en liten del av konsumenterna är det. Därför behöver man göra det som är bra billigt, och tvärtom.

– Det är bråttom. Vi behöver en rejäl top–down-reglering som gör det riktigt dyrt att göra fel och billigt att göra rätt, sa Johan Rockström.

Dryga hundratalet personer kom till symposiet. En av dem var Ingrid Eckerman, ordförande i Läkare för miljön, som tog till orda mot slutet:

– Jag blev så rörd när du talade, Anders Wijkman, att jag började gråta. I Läkare för miljön har vi talat om det här i 21 år och vi har 200 medlemmar.

Kommentarer (10)

  • Är det jag som är trög?

    2013-12-08 23:04 | Jag förstår att artikeln tar upp något som är viktigt. Men vad är det man försöker förmedla? Det är en hel massa signalord-utvecklingsparadigm, makt, holistisk, top-down. Men jag förstår inte vad vi läkare förväntas skapa opinion för. Barnbegränsning?

    Åsa Wessulv, Böl, Danderyds sjukhus

    Jäv:

  • Instämmer!

    2013-12-10 14:38 | Jag instämmer i ovanstående. Upplys oss!

    Annika Landström, specialistkompetens i allmänmedicin, Avonova Kinnekullehälsan

    Jäv:

  • Är vi färdiglärda?

    2013-12-10 15:13 | Bättre hälsa och hållbarhet för människorna och planeten. "Ett helt nytt utvecklingsparadigm", "makt" att påverka med kunskap, aggregerad kunskap från olika perspektiv som bygger på ömsesidigt beroende och där läkare kan vara en viktiga medaktörer.

    Flera sådana mötesplatser beskrivs i artikeln och genomförs med uthållighet och engagemang. Vilka deltar från läkargruppen eller ges/tar utifrån sitt professionella uppdrag utrymme för att engagera sig? Jag citerar Eric J Hoffer: "In a time of drastic change, it is the learners who inherit the future. The learned find themselves equipped to live in a world that no longer exists".

    Är vi färdiglärda eller kan vi lära prestigelöst och med professionell värdighet tillsammans med andra professionella för att bidra till bättre hälsa och hållbarhet såväl i de små dagliga som i de större strategiska sammanhangen?


    Karin Thörne, överläkare, övergripande studierektor, Futurum – akademin för hälsa och vård, Landstinget i Jönköpings län

    Jäv:

  • Läkare för bra saker och mot dåliga saker

    2013-12-10 16:13 | Självklart är detta mycket viktiga frågor. Jag har dock lite problem med att förstå varför just läkare som enskild grupp måste bilda opinion? Kan vi inte vara med och skapa opinion tillsammans med andra människor och yrkeskategorier? Gunhild Stordalen gör en bra insats, men inte som läkare, utan som arrangör och entreprenör, som människa skild från sin läkartitel.

    Läkare för miljön, Läkare mot Kärnvapen, Läkare mot Dödsstraff

    Jag förstår om vi skulle skapa föreningar som "läkare för/mot dödshjälp" (vi har insikter gällande detta ämne som andra yrkeskategorier saknar, och det är ett omdebatterat ämne), men kärnvapen och miljön? Allt är beundransvärt och fint, och viktigt att ta ställning för/mot, men vari ligger logiken att bilda läkarföreningar? (Utom att vi gillar att umgås med varandra.) En oklarhet som också blir tydlig genom denna fragmenterade och något spretande artikel :)

    Vi måste ut i världen och inse att det finns andra upplysta människor än läkare :), inte gömma oss bakom våra rockar och vara så överstolta/beroende av våra läkartitlar att vi inte kan driva en politisk fråga (som individer) utan att hänvisa till vår läkarstatus och till våra kollegor!

    (Jag vill tydliggöra att jag inte är emot dessa föreningar. De verkar trevliga. Vill bara belysa att resten av samhället kanske uppfattar det som lite instängt komiskt, eller till och med arrogant, att hänvisa till läkaryrket oavsett vilken fråga det handlar om.)

    Martin Andersson, MD PhD, MCHC

    Jäv:

  • Läkare som opinionsbildare?

    2013-12-10 19:57 | Det nog en överdrivet from förhoppning både att läkare skulle ha en generell auktoritet och att vi skulle våga eller orka förändra vår yrkesroll till makroperspektivets och opinionsbildarens.

    Vi är som regel stöpta i en helt annan form. Hela vår socialisation, vårt språk, vår traditionsbundenhet, vår "blick" ... Tyvärr.

    Vad skulle Dr Semmelweiss klara att se i dag ? Skulle hans blick kunna se större?

    Johan Mattsson, allmänläkare, Rehabmedicin Härnösand

    Jäv:

  • Överbefolkning

    2013-12-11 07:45 | Det absolut viktigaste för att upprätta en hållbar situation/utveckling för människorna, djuren, naturen och miljön på den här enda planeten vi har att tillgå är uppenbart att minska överbefolkningen genom familjeplanering - kunskap och preventivmedel. Genom historien finns (Undergång - Civilisationers uppgång eller fall, Jared Diamond) många exempel - Påsköarna kanske tydligast -där civilisationer gått under pga överbefolkning. När tipping point för resurserna kommer blir det den starkes lag som blir gällande med massmord som resultat. Om det finns en brödlimpa som skall delas på 50 personer inser alla att 1. limpan inte kommer att göra alla mätta 2. limpan blir inte fler för att man pratar om det 3. om inte jag tar den med våld för att föda mig själv och mina barn gör någon annan det och vi dör svältdöden. Mycket enkel matematik. Lätt att inse. Politiskt svårt att diskutera?

    Åsa Fred, ST-läkare, Klinisk patologi

    Jäv:

  • Varför läkarföreningar?

    2013-12-11 14:11 | Det sägs att dagens ”ungdom” inte är intresserad av t.ex. partipolitik utan hellre driver enstaka frågor. Vi kan jämföra Läkarförbundet och Läkaresällskapet med partierna. Båda föreningarna är sammansatta av en mängd delföreningar utifrån intressen och geografi. Läkare för Miljön bildades för att driva frågan att människors hälsa är beroende av jordens hälsa. Genom att samla kollegor med gemensamt intresse har vi kunnat föra ut kunskap. Först nu, 22 år efter det att föreningen bildades, har frågan på allvar nått Läkaresällskapets nämnd – LfM är mer känd utom än inom läkarkåren. Ingen annan förening har drivit detta, inte ens Sektionen för arbets- och miljömedicin.

    Det är nödvändigt att driva arbetet i föreningsform. Det krävs ett organisationsnummer för att öppna ett bankkonto för medlemsavgifter och för att kunna teckna avtal med leverantörer. Pengar behövs till hemsida, medlemsutskick, resor och andra utgifter för styrelsens arbete. Nätverksarbete fungerar om man har en anställning som tillåter att man använder arbetsgivarens resurser.
    www.lakareformiljon.se

    Ingrid Eckerman, Ordförande , Läkare för Miljön www.lakareformiljon.se

    Jäv:

  • Befolkningsutvecklingen

    2013-12-11 14:14 | Läkare har Sveriges absolut längsta utbildning. Man kan därför förvänta sig att vi har grundläggande kunskaper om t.ex. globala hälsofrågor. Läkaren Hans Rosling har betytt oändligt mycket för att föra fram sådan kunskap till allmänhet och beslutsfattare. Den finns lättillgänglig på TED, Youtube och gapminder.org.

    Att jordens befolkning fortfarande ökar och förväntas bli som mest 9 miljarder är något vi måste acceptera och planera för. Den globala nativiteten gått ner till strax över två barn per kvinna, dvs. det föds idag inte fler barn än för 20 år sedan. De som nu i ökande grad uppfyller jorden är vi som är över 40. Ska man tidigarelägga befolkningsminskningen måste ättestupa inrättas. Det är nog ungefär lika lätt som att tvinga fram ettbarnspolitik i demokratiska länder.

    Men befolkningsminskningen kan komma tidigare än vi tänkt oss. Vi vet inte i vilken grad den minskade nativiteten är frivillig, eller om den också påverkats av kemikalieexponering och livsstil. Vi vet heller inte hur vi kommer att kunna handskas med multiresistenta bakterier och influensavirus. Underskott på kvinnor i Kina, Indien och andra asiatiska länder drar ner barnafödandet ytterligare. Å andra sidan kan vi i spåren av klimatförändringarna vänta oss krig och konflikter, vilket vanligen brukar medföra ökad nativitet. www.lakareformiljon.se

    Ingrid Eckerman, Ordförande , Läkare för Miljön www.lakareformiljon.se

    Jäv:

  • Läkare har en roll i opinionsbildning och samhällsarbete

    2013-12-11 14:18 | Läkare utbildas huvudsakligen i individhälsa men har också kunskap om och ansvar för folkets hälsa, folkhälsan. Här vet vi att det är helt andra faktorer som är viktiga än t.ex. samtal om levnadsvanor med patienter. Även om vi huvudsakligen arbetar med individers hälsa kan vi inte svära oss fria från att informera allmänhet och beslutsfattare om vad som påverkar sjukligheten i befolkningen.

    Människors och folkets hälsa är något som politiker och andra beslutsfattare har svårt att bortse från. Forskning om detta ligger till grund för mången lagstiftning, om än i otillräcklig grad. Aktuella nationella exempel är kadmium och andra kemikalier i vår mat, buller och föroreningar från trafiken samt arbetsmiljölagstiftningen. På EU-nivå handlar det bland annat om exponering för kemikalier och antibiotikaresistens.

    Exempel på läkare som haft avgörande inflytande på lagstiftningen är Elisabet Ottesen-Jensen som illegalt provade ut pessar i barnbegränsande syfte, Gunnar Inghe som visade på behovet av det välfärdssamhälle vi idag tar för givet och Skå-Gustav Jonsson som revolutionerade synen på stökiga barn. Dessa personer var på sin tid tongivande i media.

    Det kan inte ha undgått dagens läkare att maten är en hälsofråga. Det handlar om att få tillräckligt mycket mat av tillräckligt god kvalitet. Klimatförändringarna är ett hot mot kvantiteten – vi vet inte om mängden producerad mat i framtiden kommer att räcka till jordens befolkning. Detta gäller i synnerhet om fördelningen av maten fortsätter att vara ojämlik. Dagens produktionssätt innebär processande i flera led, mängder med tveksamma tillsatser och långa transporter. Mycket av det som produceras och säljs är junk food, dvs. de tillför inte mycket i positivt näringsvärde. Detta bidrar till en rad ohälsoproblem, i lite olika variationer med hänsyn till befolkningsgrupper.

    Klimatförändringarna kommer också att påverka vår sjukvård. Idag förlitar vi oss på lean production – våra förrådsvaror befinner sig på vägarna. Centralisering av sjukhusen leder till långa resvägar för personalen. Vad händer när stormar och regn förstör vägarna? Vad händer när bränslepriset stiger kraftigt? Nya sjukdomar väntas – har vi rätt utbildning, rätt resurser? Människor tvingas fly när de inte har vatten. Kommer ökade flyktingströmmar belasta svensk sjukvård? Världsekonomin är fortfarande svajig samtidigt som klimatförändringar kräver stora pengar till infrastrukturen. Vilken sjukvård kommer vi att ha råd med?

    Våra läkarföreningar har skyldighet att belysa dessa frågor på ett sådant sätt att beslutsfattare har en möjlighet att ta hänsyn till dem.

    Ingrid Eckerman, Ordförande , Läkare för Miljön www.lakareformiljon.se

    Jäv:

  • Varför skulle inte läkare bry sig om miljön?

    2013-12-17 15:27 | Först av allt vill jag uttrycka mitt 100%-iga stöd för och instämmande med Ingrid Eckermans kommentarer ovan. Ingrid har en lång erfarenhet och gedigen kunskap om frågor kring hälsa och miljö och vet nog mer än någon annan hur relevant det är att läkare specifikt tar sig an dessa frågor och att det inte på något vis handlar om prestige eller önskan om att utgöra en titelbaserad auktoritet. Utan att det snarare handlar om att föra upp frågor på den medicinska agendan som alltför länge slumrat i bortglömd dvala.

    "Jag förstår om vi skulle skapa föreningar som "läkare för/mot dödshjälp" (vi har insikter gällande detta ämne som andra yrkeskategorier saknar, och det är ett omdebatterat ämne), men kärnvapen och miljön? Allt är beundransvärt och fint, och viktigt att ta ställning för/mot, men vari ligger logiken att bilda läkarföreningar?"

    Logiken ligger i att klimatförändringar tveklöst leder till och kommer att leda till enorma och oförutsägbara konsekvenser för den globala hälsan. Att vara läkare kan inte bara innebära ett fokus på intervention och behandling, utan i minst lika hög grad på promotion och prevention, något som i högsta grad är erkänt av exempelvis WHO. Detta för att dagens sjukdomsscenario ser helt annorlunda ut jämfört med bara för 20 år sedan, då fortfarande infektionssjukdomar var den dominerande sjukdomsbördan globalt. Idag närmar vi oss en situation där miljö- och livsstilsrelaterade sjukdomar kommer att utgöra den tyngsta bördan globalt. Vi kan just inte längre "gömma oss bakom våra rockar", utan vi måste ut i verkligheten och se att det är exempelvis miljöförändringar som är de största hoten mot folkhälsan idag. Har vi inte redan denna kunskap är det något vi måste skynda oss att förskansa oss, vi om några måste inse vad som påverkar hälsan och hur vi bäst kan minska de hälsokatastrofer som oomtvistligen följer i och kommer att följa i de eskalerande klimatförändringarnas spår. Vi om några måste arbeta för att politiker och beslutsfattare inom miljö- respektive hälsofrågor inser det intima sambandet mellan dessa områden och att det är hög tid att ingripa från gemensam front.

    Har vi per tradition ett språk som förhindrar medicinsk opinionsbildning eller vår roll på en global folkhälsoarena är det ett motstånd, säkert reell, som vi snarast måste bryta. Människolivets utveckling utgör ett incitament för transdisiplinär forskning och verksamhet, där det per definition är grundläggande att gemensamma språk utvecklas, just för att tackla komplexiteten i dagens dilemman, hot och möjligheter för människor och miljö. Vi kan inte gömma oss bakom argument som att "andra vet bättre", inte så länge vi har för avsikt att förbättra människors hälsa.

    Läkarföreningar borde ha en skyldighet att arbeta aktivt för miljön, helt enkelt därför att det ett av de mest effektiva sätten för att motverka sjukdom och förbättra hälsa. Något som väl ligger i kärnan av en läkares plikt och syfte?

    Matilda Annerstedt van den Bosch, MD, PhD, SLU

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons