Läkaresällskapets vice ordförande Kerstin Nilsson och hälso- och sjukvårdsdirektören i Jönköping Mats Bojestig till ett samtal kring varför inte alla patienter får rekommenderade åtgärder.

Foto:Ann-Sofi Rosenkvist

Socialstyrelsen har länge morrat över de betydande regionala och socioekonomiska skillnaderna inom vården, som man inte anser rimmar med lagens krav på en jämlik vård.

Myndigheten hade bjudit in Läkaresällskapets vice ordförande Kerstin Nilsson och hälso- och sjukvårdsdirektören i Jönköping Mats Bojestig till ett samtal kring varför inte alla patienter får rekommenderade åtgärder.

Kerstin Nilsson framhöll vikten av att koppla redovisningen av skillnader till kliniskt relevanta målnivåer.

– Skillnader spelar ingen roll om de gagnar patientens utfall. Samtidigt kan man vara bäst i klassen och ändå ligga för lågt.

Mats Bojestig påpekade att siffror som beskriver förra årets genomsnitt för ett helt landsting inte är särskilt användbara för klinikerna.

– Man behöver se sitt eget resultat löpande. Vi som arbetsgivare måste hjälpa de anställda att få tillgång till de siffrorna, på samma sätt som vi servar dem med ekonomiska siffror varje månad.

Kerstin Nilsson framhöll också vikten av att få tillgång till data in realtid.

– Vi lever i tron att vi behandlar alla lika, vi behöver bli medvetna om hur det ser ut och reflektera över varför.

En grupp som far särskilt illa i alla jämförelser är de psykiskt sjuka. Psykisk sjukdom är kopplad till ökad sjuklighet och sämre resultat vid en lång rad somatiska tillstånd.

– Mycket av vården bygger på att patienten signalerar att något är fel. För grupper som har svårt att ta egna initiativ är vi mycket mer otillgängliga, ansåg Kerstin Nilsson, som också menade att styrsystemen inte premierar det långsamma arbetet med patienter med komplexa diagnoser.

Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm undrade på vilket sätt Socialstyrelsen skulle kunna bidra till att utjämna skillnaderna.

– Riktlinjer måste komma snabbare och ha ett enkelt format, gärna bara en A4, sa Mats Bojestig, som fick svaret att Socialstyrelsen har som ambition att riktlinjerna ska tas fram och revideras snabbare och kunna inkorporeras i datasystemen.