Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CRHR Läkartidningen 5/2014
Lakartidningen.se 2014-01-24

Nordisk överenskommelse kan gå i graven

Den över 40 år gamla nordiska överenskommelsen om en gemensam arbetsmarknad för sjukvårdspersonal kan skrotas redan i sommar. Läkarförbunden i Norge, Sverige och Finland protesterar mot förslaget.

Marie Ström

Tack vare överenskommelsen har det varit enkelt för hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta i Norden. Och när det blivit brist på arbetskraft någonstans, har det snabbt gått att jämna ut obalansen. Men nu hotas samarbetet. I juni kan Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik besluta sig för att bryta överenskommelsen. En anledning är att den anses vara överflödig eftersom det finns gemensamma EU-regler.

Läkarförbunden i Sverige, Finland och Norge är bekymrade och har skickat en gemensam protest till Nordiska ministerrådet. Förbunden påpekar att överenskommelsen inkluderar fler läkarspecialiteter än EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Tas den bort innebär det till exempel att 16 svenska specialiteter ramlar mellan stolarna. »De nordiska länderna har i stor utsträckning överensstämmande specialitetsförteckningar vilket gör att den nordiska överenskommelsen ger betydligt större möjligheter att få sitt specialistbevis automatiskt erkänt i annat land än vad yrkeskvalifikationsdirektivet gör«, skriver ordförandena i Sveriges, Norges och Finlands läkarförbund.

– Överenskommelsen är viktig eftersom den breddar vår arbetsmarknad, säger den svenska ordföranden Marie Wedin.

Islands och Danmarks läkarförbund har valt att vänta med att ställa sig bakom protesten tills de har gått igenom förslaget ordentligt.

Helena Scarabin är jurist på Socialstyrelsen och sekreterare i Nordiska gruppen för hälsopersonal (se faktaruta) som kom med förslaget om att skrota överenskommelsen. Enligt henne behövs den inte längre. Dessutom har reglerna missbrukats för att lura till sig en högre utbildning än man egentligen har. Svenskar med en Europaläkarkompetens har till exempel ansökt och fått specialitetsbevis i allmänmedicin i Danmark via det europeiska direktivet. Därefter har de ansökt om samma kompetens i Sverige via den nordiska överenskommelsen.

– Då blir vi tvungna att utfärda det trots att personen inte har arbetat en enda dag i Danmark, säger Helena Scarabin.

– Grundförutsättningen för den nordiska överenskommelsen är att hälso- och sjukvårdsutbildningarna inom Norden liknar varandra. Men i dag finns skillnader.

Ett annat exempel är svenskutbildade läkare utan AT eller annan praktisk tjänstgöring som fått legitimation som läkare i Finland i samband med avskaffandet av kravet på praktisk tjänstgöring och som därefter fått svensk legitimation i enlighet med överenskommelsen.

Läkarförbundet håller med om problemet, men föreslår att överenskommelsen ändras så att det blir omöjligt att fuska sig till högre kompetens. Något som även har diskuterats i arbetsgruppen.

– Men Danmark vill inte ändra i överenskommelsen. De vill att den upphävs, säger Helena Scarabin.

Ser du några negativa konsekvenser med ett upphävande?

– Det som är bra med den nordiska överenskommelsen är bestämmelserna om informationsutbyte. Eftersom det finns en stor rörlighet av hälso- och sjukvårdspersonal inom Norden är det viktigt att de nordiska länderna fortsätter att samarbeta och håller sig uppdaterade om hur utbildningarna ser ut.

Den nordiska överenskommelsen

1972 tecknades för första gången en överenskommelse mellan de nordiska länderna för att göra det lättare för hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta i Norden. Det senaste avtalet »Nordiska överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal« undertecknades 1993 i Arjeplog.

I maj lämnade Nordiska gruppen för hälsopersonal, där ländernas socialstyrelser är representerade, in ett förslag om att upphäva överenskommelsen. I slutet av förra året beslöt Nordiska ämbetsmannakommittén för social- och hälsofrågor att gå på deras linje och på ett möte i juni väntas Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik fatta ett beslut. 

Specialiteter som faller mellan stolarna

16 svenska specialiteter omfattas av den nordiska överenskommelsen, men inte av det automatiska erkännandet inom EU/EES (yrkeskvalifikationsdirektivet): akutsjukvård, barnonkologi, barnkardiologi, barn- och ungdomsallergologi, barn- och ungdomsneurologi med habilitering, neonatologi, gynekologisk onkologi, handkirurgi, hörsel- och balansrubbning, röst- och talrubbning, kärlkirurgi, rättspsykiatri, klinisk fysiologi, rättsmedicin, smärtlindring och klinisk genetik.

Kommentarer (4)

  • Bra kritik, dåligt förslag!

    2014-01-24 22:35 | Helt rätt av Läkarförbundet att protestera. Helena Scarabin har förvisso rätt i sin kritik men det befogar inte att skrota hela överenskommelsen. Nordens läkarförbund får stå på sig och i värsta fall köra över Danmark.

    Johan ., ., .

    Jäv:

  • Barn- och ungdomsallergologi?

    2014-01-25 12:26 | Enligt faktarutan skulle barn- och ungdomsallergologi inte täckas av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv som kom 2005.
    Som ombud för Sektionen för barn- och ungdomsallergologi i ETC-PA, dvs den grupp inom UEMS Paediatric som sedan 1996 arbetat med att ta fram europeiska standarder för denna subspecialitet med godkända dokument enligt UEMS Paediatrics, undrar jag hur det kan komma sig att subspecialiteten inte finns med i direktivet enligt den nordiska kommissionen?
    Sedan 2009 har 70 svenska subspecialister fått EU-specialitet enligt ETC-PA:s krav och Sverige har sedan hösten 6 s.k. European Training Centers Paediatric Allergology. Utav 11 inspekterade och godkända.
    Det är samtidigt klart att Danmark och Norge saknar subspecialiteten.
    Texten i faktarutan förefaller mig egendomlig.

    Sten Dreborg, Prof, UAS

    Jäv:

  • Administrativ inkompetens viktigare än professionell medicinsk kompetens

    2014-01-26 14:42 | Helena Scarabin borde i stället ha stiftat en ny regel för att förhindra missbruk av det nuvarande regelverket. Samtidigt kunde man passa på och ge Socialstyrelsen mer än 24 timmar på sig att utfärda svensk legitimation baserat på handlingar från andra länder. Mer än en falsk läkare har slunkit igenom detta politiska "maskhål".

    göran svensson, specialist i allmänmedicin, vårdcentral

    Jäv:

  • Vilka specialiter som omfattas av EU:s direktiv

    2014-01-27 09:32 | Hej Sten,
    För att hitta de specialiteter som i dag omfattas av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv se denna sida:
    http://ec.europa.eu/internal_market/qualifications/policy_developments/legislation/index_en.htm#amendments

    Klicka på dokumentet som heter Annex V, point 5.1.3 – specialised medicine

    För att att ny specialitet ska skrivas in i direktivet och därmed omfattas av det automatiska erkännandet inom EU/EES så krävs det att den finns i minst 2/5 av EUs 28 medlemsstater.



    Joel Hellstrand, Internationell samordnare, Läkarförbundet

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annons
Annons Annons