Senaste gången landets läkarutbildningar utvärderades var 2007. Men enligt Tomas Egeltoft, utredare på Universitetskanslersämbetet, går det inte att jämföra resultaten i den utvärderingen med dem i den nya utvärderingen och säga om kvaliteten förändrats.

– Då tittade man på helt andra saker, som resurser, lärarkompetens, infrastruktur och kursplaner. Nu tittar vi bara på hur man uppnår de nationella examensmålen.

I utvärderingen ingår inte Örebro universitet, som bara haft läkarutbildning i tre år och därför inte hunnit utexaminera några läkarstudenter. Av de övriga sex lärosätena med läkarprogram anses Karolinska institutet, Linköpings universitet och Lunds universitet hålla hög kvalitet på sina program, medan programmen i Uppsala, Umeå och Göteborgs universitet får omdömet bristande kvalitet.

De utbildningar som har bristande kvalitet misslyckas samtliga på det delmål som handlar om att »visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg«. Framförallt brister det när det gäller samverkan med grupper utanför hälso- och sjukvården.

Christina Ljungberg är överläkare och ordförande för programrådet för läkarutbildningen i Umeå:

– Lite besviken är man alltid om man inte är tillräckligt bra, även om vi nog insett att det här området har varit lite svagt och redan jobbar med att införa fler undervisningsinslag där man jobbar interprofessionellt.

Inte heller Olle Larkö, dekan för Sahlgrenska akademin, är helt överraskad.

– Vi har sett samma sak i egna utredningar och har redan sjösatt ett handlingsprogram.

Utan att vilja förringa problemet framhåller Olle Larkö att läkarutbildningen i Sverige har mer kliniska inslag än i många andra länder, och han tror inte att svenska läkarstudenter är sämre på teamarbete än andra. Han tror att det framförallt handlar om att man har varit dålig på att dokumentera och examinera att studenterna verkligen når målen för samverkansförmåga.

– Vi har kanske tagit det för självklart att man övar upp det i den verksamhetsförlagda utbildningen.

De lärosäten vars läkarprogram inte fått godkänt får nu ett år på sig att komma tillbaka med en redogörelse för hur man ska uppnå det delmål där man brister.

– Bedömningsgruppen kommer att göra en ny bedömning och om det fortfarande inte är ok kan universitetskanslern dra tillbaka examenstillståndet. Det betyder att man inte får anta några nya studenter, säger Tomas Egeltoft.

Både i Göteborg och i Umeå kommer nu arbetet när det gäller interprofessionell samverkan att intensifieras. Man är inte orolig att man inte ska klara att uppfylla målen.

– Det pågår bland annat en utredning om möjligheten att skapa en klinisk undervisningsavdelning, ett arbete som inte hade startat när vi skrev vår självvärdering, säger Christina Ljungberg.

FAKTA:

Utvärderingen har gjorts av en bedömargrupp bestående av ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare. Gruppen har valt ut 8 av de 16 målen i examensbeskrivningen för läkarprogrammet. De underlag som bedömningarna grundas på är:

  • Studenternas examensarbeten
  • Lärosätets självvärdering
  • Intervjuer med studenter och lärosätesföreträdare

Sammantaget anser bedömargruppen att samtliga läkarutbildningar i Sverige håller en god till mycket god kvalitet vad gäller grundläggande färdigheter som vetenskapligt förhållningssätt, diagnostik och behandling samt ett etiskt och professionellt förhållningssätt. Samtidigt finns det brister inom områden som ekonomi och organisation, hälsofrämjande åtgärder på gruppnivå̊ samt samverkan med andra yrkesgrupper inom kommunal vård och omsorg

Lärosäten som uppnår det sammanlagda omdömet mycket hög kvalitet för en utbildning får en särskild kvalitetspeng från regeringen. Inget av läkarprogrammen nådde dock upp till den nivån.