Sedan många år har det funnits en praxis att Läkarförbundets lokalföreningar har kunnat begära skadestånd från landstingen för övertidstimmar som läkare arbetat utöver dem som arbetstidslagen, ATL, tillåter (se ruta). Som Läkartidningen tidigare rapporterat har skadestånden lett till inkomster i miljonklassen för många lokalföreningar (LT nr 36/2013).

Men nu ifrågasätts denna praxis av arbetsgivarna. Landstinget i Västernorrland vägrar att betala skadestånd till Ångermanlands läkarförening, ÅLF, för de övertidstimmar som läkare vid sjukhusen i Sollefteå och Örnsköldsvik arbetade under 2010 och 2011 i strid med ATL:s regler.

ÅLF har upprepade gånger efterlyst åtgärder från landstinget för att komma till rätta med underbemanningen vid de två sjukhusen, som lett till en tung jourbörda för läkarna och ett stort övertidsuttag. 2008 tröttnade man och begärde skadestånd för överdragen av ATL, vilket landstinget gick med på.

När det var dags att förhandla om 2010 års överdrag avstod läkarföreningen från skadestånd mot löfte om fler underläkartjänster, säger Bo-Göran Widman, ordförande för ÅLF.

– Men detta skede inte. Sedan kom 2011 och när vi satt där igen sa arbetsgivaren nej, de ville inte betala något skadestånd till oss.

Samtidigt ville de inte heller ordna fler läkartjänster.

– Vår enda chans att driva saken vidare var då att gå till Arbetsmiljöverket, för att de i sin tur skulle anmäla landstinget till domstol för brott mot ATL.

Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar över övertidsuttagen gäller under förutsättning att arbetsmarknadens parter inte kommit överens om andra övertidsregler, vilket de har möjlighet till enligt ATL. Finns det sådana regler är det i stället Arbetsdomstolen, AD, som hanterar eventuella överträdelser, då som kollektivavtalsbrott (se ruta).

– Men i det centrala avtalet har vi inga bestämmelser om var gränserna för övertid ska gå. Det innebär att vi inte kan hävda i AD att arbetsgivaren bryter mot något avtal, och då återstår den myndighet, Arbetsmiljöverket, som har tillsyn över de delar som inte är reglerade i avtal, säger Nils Erik Solberg, chefsjurist på Läkarförbundet.

Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och landstinget i Västernorrland hävdar dock att Arbetsmiljöverket inte har tillsyn över övertidsfrågan. I inlagor till myndigheten hänvisar man till ett beslut från 1988 från Arbetarskyddsstyrelsen, föregångaren till Arbetsmiljöverket. Där slogs fast att eftersom parterna i kollektivavtalet ändrat beräkningssättet för övertid faller hela övertidsregleringen utanför myndighetens tillsyn, eftersom övertidsreglerna i ATL måste ses som en helhet.

Samtidigt delar arbetsgivarsidan Läkarförbundets uppfattning att det inte finns några bestämmelser i kollektivavtalet som explicit reglerar övertidsuttaget. Därför, anser man, är det inte heller ett brott mot kollektivavtalet att ta ut för mycket övertid.

Kerstin Ahlberg, jurist och forskare i arbetsrätt vid Stockholms universitet, är överraskad av SKL:s argumentation.

– Jag är lite förvånad över att SKL, när de yttrar sig till Arbetsmiljöverket, passar på att säga att det inte är kollektivavtalsbrott heller, för det har inte Arbetsmiljöverket med att göra, utan det har bara läkarföreningen med att göra. Det ser ut som att de passar på att argumentera allt vad de orkar för att hävda att de inte gjort något fel.

En annan fråga är varför landstingen betalat ut skadestånd till läkarföreningarna under en rad år, om man anser att övertiden inte är reglerad i kollektivavtalet.

– Det grundar sig på en AD-dom från 2003 som rörde övertidsuttag inom brandförsvaret på Södertörn. Domstolen prövade inte om det var kollektivavtalsbrott eftersom arbetsgivaren, som tillämpade vårt kollektivavtal, medgav att det var det. Hade den processen legat på kommun- och landstingssidan hade vi fått prövat om det var kollektivavtalsbrott, säger Jan Svensson, förhandlare på SKL.

2011 ändrades dock ATL, då regeln att allt övertidsuttag över 200 timmar kräver dispens från Arbetsmiljöverket slopades. I stället infördes så kallad »extra övertid« på 150 timmar som arbetsgivaren kan ta ut om det finns särskilda skäl för det (se ruta).

En del av de timmar som ÅLF vill ha skadestånd för skulle därmed kunna utgöra extra övertid, som landstinget i Västernorrland slipper böta för. Det är mot den bakgrunden som Västernorrlands nej till att betala skadestånd ska ses, menar Jan Svensson.

– Om inte extra övertid och det slopade dispensförfarandet hade kommit, då är jag ganska övertygad om att det hade rullat på som tidigare, för där fanns ju en praxis att man betalade.

Skulle Arbetsmiljöverket gå på arbetsgivarnas linje och anse att övertidsfrågan faller utanför deras tillsyn, samtidigt som Arbetsdomstolen inte heller kan ingripa eftersom det inte är ett kollektivavtalsbrott, betyder det att det inte finns några sanktioner i fall arbetsgivaren skulle bryta mot begränsningarna i ATL, framhåller Nils Erik Solberg.

– Då ser vi att man lämnar fältet fritt för den typ av gans-ka grava överträdelser som vi sett i en del fall av de arbetstidsbestämmelser som finns, vilket ytterst skulle innebära att man riskerar arbetstagares hälsa.

Kerstin Ahlberg menar dock att Sverige inte kan ha ett system som helt saknar reglering av övertidsuttaget, där man straffritt kan ta ut hur mycket övertid som helst.

– Det kan man inte, för om inte annat skulle det strida mot EU:s arbetstidsdirektiv.

På Läkarförbundet har man inte tagit ställning till hur man kommer att agera om Arbetsmiljöverket beslutar att inte ta upp frågan.

– Vi är optimistiska om att Arbetsmiljöverket kommer att förstå vikten av att hantera den här frågan, säger Nils Erik Solberg.

En slutsats, om Arbetsmiljöverket accepterar SKL:s resonemang, är att man inte kan reglera bara en lite del av övertidsfrågan i kollektivavtal, utan måste vara noggrann med att reglera allt så att inte andra delar blir helt oreglerade.

– Ja, en konsekvens skulle kunna bli att man får överväga att ta in uttryckliga bestämmelser om övertidstak i kollektivavtalet, säger Nils Erik Solberg.

Även Jan Svensson antyder att en sådan situation måste hanteras på något sätt.

– Som en allmän uppfattning kan jag väl säga att en arbetsgivare inte ska kunna bryta mot en lag hur som helst. Men vi måste vänta på att få veta hur rättsläget ser ut för att kunna fortsätta diskussionerna.

Sedan ÅLF anmälde ärendet till Arbetsmiljöverket i slutet av 2012 har parterna haft möjlighet att yttra sig i flera vändor. Men nu är ärendet färdigutrett för beslut, säger Karin Dernebo, jurist vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Härnösand.

– Vi har kommunicerat yttranden mellan parterna, men det finns inget skäl att fortsätta kommunicera eftersom läget är så låst mellan dem.

Under tiden ärendet i Västernorrland har pågått har lokala förhandlingar på and-ra håll i landet kring läkares övertid gått i stå.

– Vi vill diskutera tillämpningen av extra övertid, men vi kommer inte vidare. Motparten vill inte reglera något med oss innan man vet var det landar däruppe, säger Anders Andersson, kanslichef på Göteborgs läkarförening.

Landstinget i Västernorrland har avböjt att kommentera ärendet för Läkartidningen, utan hänvisar så länge ärendet pågår till sina skriftliga yttranden.

Arbetsmiljöverket räknar med att lämna besked inom ca tre veckor.

Arbetstidslagen, ATL …

innehåller regler om hur mycket övertid som får tas ut under ett år av en arbetstagare. Allmän övertid får tas ut med högst 200 timmar per år. Utöver det får extra övertid tas ut med högst 150 per år »om det finns särskilda skäl för det och situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt«.

Men reglerna är dispositiva, viket innebär att arbetsmarknadens parter på central nivå kan avtala om andra övertidsregler i kollektivavtalet. När man avtalar om andra regler försvinner samtidigt Arbetsmiljöverkets tillsyn över att reglerna följs. Tillsynsansvaret övergår i stället till parterna. Anser en part att den andra parten brutit mot en överenskommen regel kan den begära skadestånd för kollektivavtalsbrott. Tvister rörande kollektivavtalsbrott prövas av Arbetsdomstolen, AD.

Enligt en AD-dom (AD 2003:17) ska det skadestånd som arbetsgivare betalar för brott mot övertidsregler i ett kollektivavtal uppgå till samma belopp som arbetsgivaren hade kunnat dömas att betala i straffavgift till staten om Arbetsmiljöverket haft kvar tillsynen, dvs en procent av prisbasbeloppet per otillåten övertidstimme.