Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CUUD Läkartidningen 16-17/2014
Lakartidningen.se 2014-04-15

Fortsatt kostnadsökning för hyrläkare

Landstingens mål var att halvera kostnaderna för inhyrd personal på två år. I stället har en ökning skett. Förra året betalade de sammanlagt 2,86 miljarder kronor till bemanningsföretagen.

Marie Ström

– Jag tror ingen är särskilt stolt över att vi bara har kunnat visa på en avmattning, säger Agneta Jöhnk, som är direktör och för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och landsting (SKL). 

I december 2012 presenterade SKL en handlingsplan för att minska användandet av bemanningsföretag. Ett förs-ta delmål var att halvera landstingens kostnader för inhyrd personal till 2014. Men så har det inte blivit. 2011 betalade landstingen sammanlagt 2,54 miljarder kronor för inhyrd personal. 2012 var summan 2,66 miljarder och förra året 2, 86 miljarder kronor. 85 procent är hyrläkarkostnader.

Agneta Jöhnk nämner flera anledningar till att kostnaderna inte har minskat. En är att många av satsningarna som görs ger resultat först på en längre sikt, exempelvis att utöka antalet ST-platser och rekrytera och utbilda utländs-ka läkare. En annan orsak är att landstingen behöver balansera tillgänglighet, kontinuitet och kostnader.

– Man har prioriterat tillgängligheten snarare än att behöva stänga en vårdcentral eller lägga ner en klinik under en period för att man inte har fast anställda läkare.

Var målet realistiskt?

– Att halvera kostnaderna för inhyrd personal på så kort tid, med de långsiktiga insatser som man gör, kan jag tycka var att ta i, säger Agneta Jöhnk som samtidigt påpekar att det inte är kostnaden som är det stora problemet. De 2,86 miljarder som lades på inhyrd personal 2013 står endast för 2,3 procent av den totala lönekostnaden och budget finns för delar av detta, men den är avsedd för att anställa personal.

– Huvudanledningarna är att förbättra patientsäkerheten, arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Hyr man in för många läkare klarar man inte utbildningsuppdraget. Och klarar man inte det får vi inga nya specialister.

Carin Renger, handläggare på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, är inte heller särskilt förvånad över att målet inte har nåtts.

– Det här är ett långsiktigt arbete som måste ta tid.

Några exempel på saker som har gjorts är att se över hur man kan använda andra yrkesgrupper, att utöka antalet ST-tjänster och att satsa mer på utlandsrekrytering. Att öka den interna rörligheten bland de anställda i landstingen eller regionerna är en annan metod.

– Man arbetar också med arbetsmiljöfrågor, delaktighet och att se över möjligheter till forskning för att göra en arbetsplats mer attraktiv, säger Carin Renger.

Några landsting har lyckats vända den negativa trenden. Två av dem är Västra Götaland och Gävleborg. Där har kostnaderna för inhyrd personal minskat sedan 2011. I Gävleborg har bland annat ett dispensförfarande införts inom primärvården, som innebär att divisionschefen alltid måste lämna sitt godkännande innan hyrläkare anlitas. En rekryteringskonsult har anställts för att rekrytera läkare från utlandet. Landstinget tittar också på möjligheter att köpa vård från andra landsting och har utökat antalet ST-platser.

– En del landsting är på god väg, för andra finns det mer kvar att jobba med. Jag tror att landstingen och politikerna måste bestämma sig för vad som är viktigast. Tillgängligheten eller kontinuitet, kvalitet och lägre kostnader, säger Agneta Jöhnk.

Läs mer:

Hälsocentraler i Sandviken satsar på gemensam ST-utbildning

Strategin för att minska beroendet av inhyrd personal

I december 2012 presenterade SKL en strategi för hur landstingens beroende av inhyrd personal, främst läkare, skulle halveras på två år. Här är några av punkterna från handlingsplanen:

  • Landstingen ska göra en gemensam upphandling av bemanningsföretag
  • Alla andra möjligheter ska vara prövade innan ett landsting anlitar ett bemanningsföretag
  • Arbetsuppgifter ska fördelas mer ändamålsenligt mellan olika yrkeskategorier inom sjukvården
  • Landstingen ska se över sina rutiner för och uppföljning av bisysslor
  • Landstingen ska stimulera äldre anställda att arbeta kvar
  • De nästan 3 000 svenskar som läser till läkare utomlands ska fångas upp

949 hyrläkare i tjänst en vanlig tisdag

För två år sedan gjorde Läkarförbundet en stor undersökning av bemanningen inom primärvården. Den visade att 949 personer tjänstgjorde som hyrläkare vid landets vårdcentraler en vanlig tisdag hösten 2012. Drygt 70 procent var allmänläkare, 20 procent var inte färdiga specialister. Drygt 40 procent av vårdcentralerna hade en eller flera hyrläkare hos sig under den undersökta veckan. »Möjligheten till stafettläkare är ett viktigt andningshål för vårdcentraler som behöver överbrygga läkarbristen. Det är viktigt att denna möjlighet inte stryps innan andra åtgärder för att minska beroendet av hyrläkare får effekt«, står det i förbundets rapport. 

ST-läkaren Alfred Lüppert började läkarkarriären som bemanningsanställd. Han tror att behovet av hyrläkare kommer att öka i framtiden.

I dag finns en mängd svenska bemanningsföretag som hyr ut läkare. Ett av de största är Dedicare. Enligt dem ökar behovet av hyrläkare – eller resursläkare som företaget kallar dem – stadigt. I Sverige är det framför allt allmänläkare som efterfrågas.  
30-årige ST-läkaren Alfred Lüppert är ett av företagets affischansikten. Han började som hyrläkare när han fick sin läkarlegitimation i april 2011. Då var han inte säker på vilken specialitet han skulle välja.

– Är man inte hundra procent övertygad kan det vara bra att bli exponerad för lite olika typer av specialiteter. En annan stor anledning var att få bedöma många patienter och få erfarenhet och samtidigt slippa mycket av det administrativa arbetet som ingår i exempelvis en vikarierande husläkartjänst.

Att lönen var högre spelade också in, men var inte avgörande. Alfred Lüppert tror samma sak gäller för de flesta.

– Det är sällan jag hör någon säga att lönen är den främsta anledningen. Jag tror snarare att man är glad att slippa det administrativa tugget, gå på möten hit och dit och vara involverad i den ena rutinen efter den andra.

Under drygt två års tid arbetade han på fem-sex olika vårdcentraler i Stockholm och tre vårdcentraler och fyra sjukhus i Norge. Han har arbetat inom primärvården, intensivvården och internmedicin. Anställningarna har oftast varierat mellan tre och sex månader. Att bristande kontinuiteten lyfts fram som ett problem med hyrläkarsystemet, har Alfred Lüppert viss förståelse för.

– Jobbar man en månad blir det inte jättemycket kontinuitet. Men då brukar man få ta mer akuttider. Och inom primärvården i Stockholm är det ändå sällan en patient får komma till samma doktor, den typen av familjemottagningar finns ju knappt, säger Alfred Lüppert.

Förra året slutade han som hyrläkare för en ST-tjänst i oftalmologi på S:t Eriks sjukhus. Men han kan tänka sig att jobba för ett bemanningsföretag i framtiden. Däremot inte på heltid.

– Jag är intresserad av fjällmedicin och intensivvård och kan till exempel tänka mig att åka till Nordnorge och jobba ute på fjället.

Alfred Lüppert tror att hyrläkare kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden, eftersom dagens unga läkare inte är beredda att arbeta lika hårt och mycket som tidigare generationer har gjort.

– Samtidigt lär ju inte mängden patienter minska. Med hjälp av hyrläkare kan läkarna få mer livskvalitet. Och antagligen gör man ett mer patientsäkert jobb eftersom man inte är så sliten.

Kommentarer (1)

  • Vem hade trott något annat?

    2014-04-15 16:50 | Min fråga är retorisk, alla som ser verkligheten inser att landstingsförbundet bygger sina uttalande på drömmar!

    Bo Sonden, Leg.läk, Olika

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Vidarklinikens avtal avslutas under nästa år

Nyheter | Stockholms läns landsting har nu bekräftat att ett avtal som landstinget har med den antroposofiska Vidarkliniken kommer att avslutas. () 01 JUL 2016

bild

Lokala vårdbehov driver utvecklingen

Nyheter | Verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården prioriterar utvecklingsområden som de har inflytande över. Och lokala behov är en större drivkraft än vad regionala och nationella initiativ är. Det visar en undersökning från Vårdanalys. () 01 JUL 2016

Annons Annons

Barnets rättigheter i sjukvården kan säkerställas av läkaren Jämförelse inom Norden visar skillnader i lagstiftning om barnets medbestämmande i medicinska beslut

Kommentaren | Vem som bestämmer i medicinska beslut som rör barn regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Lika viktigt som att läkarprofessionen står som garant för den medicinska kvaliteten är att läkaren ser till att barnet får komma till tals och får faktiskt inflytande i beslutet. () 01 JUL 2016

Antroposofiska blir kvar i fem år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande, överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

Jobb i fokus

138 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons