Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CUUD Läkartidningen 16-17/2014
Lakartidningen.se 2014-04-15

Fortsatt kostnadsökning för hyrläkare

Landstingens mål var att halvera kostnaderna för inhyrd personal på två år. I stället har en ökning skett. Förra året betalade de sammanlagt 2,86 miljarder kronor till bemanningsföretagen.

Marie Ström

– Jag tror ingen är särskilt stolt över att vi bara har kunnat visa på en avmattning, säger Agneta Jöhnk, som är direktör och för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och landsting (SKL). 

I december 2012 presenterade SKL en handlingsplan för att minska användandet av bemanningsföretag. Ett förs-ta delmål var att halvera landstingens kostnader för inhyrd personal till 2014. Men så har det inte blivit. 2011 betalade landstingen sammanlagt 2,54 miljarder kronor för inhyrd personal. 2012 var summan 2,66 miljarder och förra året 2, 86 miljarder kronor. 85 procent är hyrläkarkostnader.

Agneta Jöhnk nämner flera anledningar till att kostnaderna inte har minskat. En är att många av satsningarna som görs ger resultat först på en längre sikt, exempelvis att utöka antalet ST-platser och rekrytera och utbilda utländs-ka läkare. En annan orsak är att landstingen behöver balansera tillgänglighet, kontinuitet och kostnader.

– Man har prioriterat tillgängligheten snarare än att behöva stänga en vårdcentral eller lägga ner en klinik under en period för att man inte har fast anställda läkare.

Var målet realistiskt?

– Att halvera kostnaderna för inhyrd personal på så kort tid, med de långsiktiga insatser som man gör, kan jag tycka var att ta i, säger Agneta Jöhnk som samtidigt påpekar att det inte är kostnaden som är det stora problemet. De 2,86 miljarder som lades på inhyrd personal 2013 står endast för 2,3 procent av den totala lönekostnaden och budget finns för delar av detta, men den är avsedd för att anställa personal.

– Huvudanledningarna är att förbättra patientsäkerheten, arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Hyr man in för många läkare klarar man inte utbildningsuppdraget. Och klarar man inte det får vi inga nya specialister.

Carin Renger, handläggare på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, är inte heller särskilt förvånad över att målet inte har nåtts.

– Det här är ett långsiktigt arbete som måste ta tid.

Några exempel på saker som har gjorts är att se över hur man kan använda andra yrkesgrupper, att utöka antalet ST-tjänster och att satsa mer på utlandsrekrytering. Att öka den interna rörligheten bland de anställda i landstingen eller regionerna är en annan metod.

– Man arbetar också med arbetsmiljöfrågor, delaktighet och att se över möjligheter till forskning för att göra en arbetsplats mer attraktiv, säger Carin Renger.

Några landsting har lyckats vända den negativa trenden. Två av dem är Västra Götaland och Gävleborg. Där har kostnaderna för inhyrd personal minskat sedan 2011. I Gävleborg har bland annat ett dispensförfarande införts inom primärvården, som innebär att divisionschefen alltid måste lämna sitt godkännande innan hyrläkare anlitas. En rekryteringskonsult har anställts för att rekrytera läkare från utlandet. Landstinget tittar också på möjligheter att köpa vård från andra landsting och har utökat antalet ST-platser.

– En del landsting är på god väg, för andra finns det mer kvar att jobba med. Jag tror att landstingen och politikerna måste bestämma sig för vad som är viktigast. Tillgängligheten eller kontinuitet, kvalitet och lägre kostnader, säger Agneta Jöhnk.

Läs mer:

Hälsocentraler i Sandviken satsar på gemensam ST-utbildning

Strategin för att minska beroendet av inhyrd personal

I december 2012 presenterade SKL en strategi för hur landstingens beroende av inhyrd personal, främst läkare, skulle halveras på två år. Här är några av punkterna från handlingsplanen:

  • Landstingen ska göra en gemensam upphandling av bemanningsföretag
  • Alla andra möjligheter ska vara prövade innan ett landsting anlitar ett bemanningsföretag
  • Arbetsuppgifter ska fördelas mer ändamålsenligt mellan olika yrkeskategorier inom sjukvården
  • Landstingen ska se över sina rutiner för och uppföljning av bisysslor
  • Landstingen ska stimulera äldre anställda att arbeta kvar
  • De nästan 3 000 svenskar som läser till läkare utomlands ska fångas upp

949 hyrläkare i tjänst en vanlig tisdag

För två år sedan gjorde Läkarförbundet en stor undersökning av bemanningen inom primärvården. Den visade att 949 personer tjänstgjorde som hyrläkare vid landets vårdcentraler en vanlig tisdag hösten 2012. Drygt 70 procent var allmänläkare, 20 procent var inte färdiga specialister. Drygt 40 procent av vårdcentralerna hade en eller flera hyrläkare hos sig under den undersökta veckan. »Möjligheten till stafettläkare är ett viktigt andningshål för vårdcentraler som behöver överbrygga läkarbristen. Det är viktigt att denna möjlighet inte stryps innan andra åtgärder för att minska beroendet av hyrläkare får effekt«, står det i förbundets rapport. 

ST-läkaren Alfred Lüppert började läkarkarriären som bemanningsanställd. Han tror att behovet av hyrläkare kommer att öka i framtiden.

I dag finns en mängd svenska bemanningsföretag som hyr ut läkare. Ett av de största är Dedicare. Enligt dem ökar behovet av hyrläkare – eller resursläkare som företaget kallar dem – stadigt. I Sverige är det framför allt allmänläkare som efterfrågas.  
30-årige ST-läkaren Alfred Lüppert är ett av företagets affischansikten. Han började som hyrläkare när han fick sin läkarlegitimation i april 2011. Då var han inte säker på vilken specialitet han skulle välja.

– Är man inte hundra procent övertygad kan det vara bra att bli exponerad för lite olika typer av specialiteter. En annan stor anledning var att få bedöma många patienter och få erfarenhet och samtidigt slippa mycket av det administrativa arbetet som ingår i exempelvis en vikarierande husläkartjänst.

Att lönen var högre spelade också in, men var inte avgörande. Alfred Lüppert tror samma sak gäller för de flesta.

– Det är sällan jag hör någon säga att lönen är den främsta anledningen. Jag tror snarare att man är glad att slippa det administrativa tugget, gå på möten hit och dit och vara involverad i den ena rutinen efter den andra.

Under drygt två års tid arbetade han på fem-sex olika vårdcentraler i Stockholm och tre vårdcentraler och fyra sjukhus i Norge. Han har arbetat inom primärvården, intensivvården och internmedicin. Anställningarna har oftast varierat mellan tre och sex månader. Att bristande kontinuiteten lyfts fram som ett problem med hyrläkarsystemet, har Alfred Lüppert viss förståelse för.

– Jobbar man en månad blir det inte jättemycket kontinuitet. Men då brukar man få ta mer akuttider. Och inom primärvården i Stockholm är det ändå sällan en patient får komma till samma doktor, den typen av familjemottagningar finns ju knappt, säger Alfred Lüppert.

Förra året slutade han som hyrläkare för en ST-tjänst i oftalmologi på S:t Eriks sjukhus. Men han kan tänka sig att jobba för ett bemanningsföretag i framtiden. Däremot inte på heltid.

– Jag är intresserad av fjällmedicin och intensivvård och kan till exempel tänka mig att åka till Nordnorge och jobba ute på fjället.

Alfred Lüppert tror att hyrläkare kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden, eftersom dagens unga läkare inte är beredda att arbeta lika hårt och mycket som tidigare generationer har gjort.

– Samtidigt lär ju inte mängden patienter minska. Med hjälp av hyrläkare kan läkarna få mer livskvalitet. Och antagligen gör man ett mer patientsäkert jobb eftersom man inte är så sliten.

Kommentarer (1)

  • Vem hade trott något annat?

    2014-04-15 16:50 | Min fråga är retorisk, alla som ser verkligheten inser att landstingsförbundet bygger sina uttalande på drömmar!

    Bo Sonden, Leg.läk, Olika

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Fel att »jaga bort« de psykiatrer som finns

Debatt | Är IVO:s förfarande etiskt och rimligt, undrar Anders Elverfors, utifrån egna erfarenheter av myndighetens sätt att handlägga ärenden.  () 31 AUG 2016

bild

HPV-vaccin ökade inte förekomst av ny autoimmun sjukdom

Nya rön | HPV-vaccination av svenska flickor och kvinnor med befintlig autoimmun sjukdom ökade inte förekomsten av ny autoimmun sjukdom, enligt en svensk kohortstudie. () 29 AUG 2016

Annons Annons

Läkare får göra kort konsultation

Nyheter | The British Medical Association, BMA, varnar för att allmänläkarnas situation är ohållbar och leder till att patientsäkerheten hotas. () 30 AUG 2016

Rekommenderat blodtrycksmål vid typ 2-diabetes bör ifrågasättas

Nya rön | En mer intensiv blodtrycksbehandling vid diabetes än i nuvarande rekommendationer skulle ge ytterligare skydd mot allvarliga hjärt–kärlhändelser, visar resultaten i en ny svensk studie. (1 kommentar) 30 AUG 2016

bild

Migrän ligger bakom stor del
av den ökande sjukfrånvaron
Viktigt att kunskapen om migränsjukdomen ökar

Debatt | Kunskapen om migrän utan huvudvärk måste fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom. () 30 AUG 2016

Vakt på akuten kan bli väktare

Nyheter | Väktare kan komma att ersätta ordningsvakter på akuten i Malmö. Tanken är att det ska ge färre konflikter, skriver Sydsvenskan. () 30 AUG 2016

Kostsamt avtal avslutas i förtid

Nyheter | Stockholms läns landstings avtal med leverantören Onemed upphör i förtid efter det att kostnaderna för förbrukningshjälpmedel skenat. Avtalsslutet innebär nu ett takpris på 450 miljoner kronor per år till dess att avtalet upphör 2018. () 30 AUG 2016

bild

Om vårt släktes upptäckter och utveckling framåt

Recension | Inte minst för läkare är boken om människosläktets upptäckter och utveckling intressant, framhåller Läkartidningens anmälare Torgny Svenberg, professor emeritus, kirurgi. () 30 AUG 2016

Flera läkare missade diagnos
– IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

»Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Jobb i fokus

127 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons