Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CUUD Läkartidningen 16-17/2014
Lakartidningen.se 2014-04-15

Fortsatt kostnadsökning för hyrläkare

Landstingens mål var att halvera kostnaderna för inhyrd personal på två år. I stället har en ökning skett. Förra året betalade de sammanlagt 2,86 miljarder kronor till bemanningsföretagen.

Marie Ström

– Jag tror ingen är särskilt stolt över att vi bara har kunnat visa på en avmattning, säger Agneta Jöhnk, som är direktör och för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och landsting (SKL). 

I december 2012 presenterade SKL en handlingsplan för att minska användandet av bemanningsföretag. Ett förs-ta delmål var att halvera landstingens kostnader för inhyrd personal till 2014. Men så har det inte blivit. 2011 betalade landstingen sammanlagt 2,54 miljarder kronor för inhyrd personal. 2012 var summan 2,66 miljarder och förra året 2, 86 miljarder kronor. 85 procent är hyrläkarkostnader.

Agneta Jöhnk nämner flera anledningar till att kostnaderna inte har minskat. En är att många av satsningarna som görs ger resultat först på en längre sikt, exempelvis att utöka antalet ST-platser och rekrytera och utbilda utländs-ka läkare. En annan orsak är att landstingen behöver balansera tillgänglighet, kontinuitet och kostnader.

– Man har prioriterat tillgängligheten snarare än att behöva stänga en vårdcentral eller lägga ner en klinik under en period för att man inte har fast anställda läkare.

Var målet realistiskt?

– Att halvera kostnaderna för inhyrd personal på så kort tid, med de långsiktiga insatser som man gör, kan jag tycka var att ta i, säger Agneta Jöhnk som samtidigt påpekar att det inte är kostnaden som är det stora problemet. De 2,86 miljarder som lades på inhyrd personal 2013 står endast för 2,3 procent av den totala lönekostnaden och budget finns för delar av detta, men den är avsedd för att anställa personal.

– Huvudanledningarna är att förbättra patientsäkerheten, arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Hyr man in för många läkare klarar man inte utbildningsuppdraget. Och klarar man inte det får vi inga nya specialister.

Carin Renger, handläggare på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, är inte heller särskilt förvånad över att målet inte har nåtts.

– Det här är ett långsiktigt arbete som måste ta tid.

Några exempel på saker som har gjorts är att se över hur man kan använda andra yrkesgrupper, att utöka antalet ST-tjänster och att satsa mer på utlandsrekrytering. Att öka den interna rörligheten bland de anställda i landstingen eller regionerna är en annan metod.

– Man arbetar också med arbetsmiljöfrågor, delaktighet och att se över möjligheter till forskning för att göra en arbetsplats mer attraktiv, säger Carin Renger.

Några landsting har lyckats vända den negativa trenden. Två av dem är Västra Götaland och Gävleborg. Där har kostnaderna för inhyrd personal minskat sedan 2011. I Gävleborg har bland annat ett dispensförfarande införts inom primärvården, som innebär att divisionschefen alltid måste lämna sitt godkännande innan hyrläkare anlitas. En rekryteringskonsult har anställts för att rekrytera läkare från utlandet. Landstinget tittar också på möjligheter att köpa vård från andra landsting och har utökat antalet ST-platser.

– En del landsting är på god väg, för andra finns det mer kvar att jobba med. Jag tror att landstingen och politikerna måste bestämma sig för vad som är viktigast. Tillgängligheten eller kontinuitet, kvalitet och lägre kostnader, säger Agneta Jöhnk.

Läs mer:

Hälsocentraler i Sandviken satsar på gemensam ST-utbildning

Strategin för att minska beroendet av inhyrd personal

I december 2012 presenterade SKL en strategi för hur landstingens beroende av inhyrd personal, främst läkare, skulle halveras på två år. Här är några av punkterna från handlingsplanen:

  • Landstingen ska göra en gemensam upphandling av bemanningsföretag
  • Alla andra möjligheter ska vara prövade innan ett landsting anlitar ett bemanningsföretag
  • Arbetsuppgifter ska fördelas mer ändamålsenligt mellan olika yrkeskategorier inom sjukvården
  • Landstingen ska se över sina rutiner för och uppföljning av bisysslor
  • Landstingen ska stimulera äldre anställda att arbeta kvar
  • De nästan 3 000 svenskar som läser till läkare utomlands ska fångas upp

949 hyrläkare i tjänst en vanlig tisdag

För två år sedan gjorde Läkarförbundet en stor undersökning av bemanningen inom primärvården. Den visade att 949 personer tjänstgjorde som hyrläkare vid landets vårdcentraler en vanlig tisdag hösten 2012. Drygt 70 procent var allmänläkare, 20 procent var inte färdiga specialister. Drygt 40 procent av vårdcentralerna hade en eller flera hyrläkare hos sig under den undersökta veckan. »Möjligheten till stafettläkare är ett viktigt andningshål för vårdcentraler som behöver överbrygga läkarbristen. Det är viktigt att denna möjlighet inte stryps innan andra åtgärder för att minska beroendet av hyrläkare får effekt«, står det i förbundets rapport. 

ST-läkaren Alfred Lüppert började läkarkarriären som bemanningsanställd. Han tror att behovet av hyrläkare kommer att öka i framtiden.

I dag finns en mängd svenska bemanningsföretag som hyr ut läkare. Ett av de största är Dedicare. Enligt dem ökar behovet av hyrläkare – eller resursläkare som företaget kallar dem – stadigt. I Sverige är det framför allt allmänläkare som efterfrågas.  
30-årige ST-läkaren Alfred Lüppert är ett av företagets affischansikten. Han började som hyrläkare när han fick sin läkarlegitimation i april 2011. Då var han inte säker på vilken specialitet han skulle välja.

– Är man inte hundra procent övertygad kan det vara bra att bli exponerad för lite olika typer av specialiteter. En annan stor anledning var att få bedöma många patienter och få erfarenhet och samtidigt slippa mycket av det administrativa arbetet som ingår i exempelvis en vikarierande husläkartjänst.

Att lönen var högre spelade också in, men var inte avgörande. Alfred Lüppert tror samma sak gäller för de flesta.

– Det är sällan jag hör någon säga att lönen är den främsta anledningen. Jag tror snarare att man är glad att slippa det administrativa tugget, gå på möten hit och dit och vara involverad i den ena rutinen efter den andra.

Under drygt två års tid arbetade han på fem-sex olika vårdcentraler i Stockholm och tre vårdcentraler och fyra sjukhus i Norge. Han har arbetat inom primärvården, intensivvården och internmedicin. Anställningarna har oftast varierat mellan tre och sex månader. Att bristande kontinuiteten lyfts fram som ett problem med hyrläkarsystemet, har Alfred Lüppert viss förståelse för.

– Jobbar man en månad blir det inte jättemycket kontinuitet. Men då brukar man få ta mer akuttider. Och inom primärvården i Stockholm är det ändå sällan en patient får komma till samma doktor, den typen av familjemottagningar finns ju knappt, säger Alfred Lüppert.

Förra året slutade han som hyrläkare för en ST-tjänst i oftalmologi på S:t Eriks sjukhus. Men han kan tänka sig att jobba för ett bemanningsföretag i framtiden. Däremot inte på heltid.

– Jag är intresserad av fjällmedicin och intensivvård och kan till exempel tänka mig att åka till Nordnorge och jobba ute på fjället.

Alfred Lüppert tror att hyrläkare kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden, eftersom dagens unga läkare inte är beredda att arbeta lika hårt och mycket som tidigare generationer har gjort.

– Samtidigt lär ju inte mängden patienter minska. Med hjälp av hyrläkare kan läkarna få mer livskvalitet. Och antagligen gör man ett mer patientsäkert jobb eftersom man inte är så sliten.

Kommentarer (1)

  • Vem hade trott något annat?

    2014-04-15 16:50 | Min fråga är retorisk, alla som ser verkligheten inser att landstingsförbundet bygger sina uttalande på drömmar!

    Bo Sonden, Leg.läk, Olika

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Fullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

Annons Annons
bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Mycket för många att vinna på multidisciplinär handläggning

Debatt | Multidisciplinärt arbete är en förutsättning för att nå bästa behandlingsresultat vid flera komplicerade sjukdomstillstånd, skriver Börje Åkerlund och medförfattare. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons