Återinför PAL

Stockholms läkarförening vill att Läkarförbundet verkar för att regelverket ändras så att vården åter blir förpliktigad att utse en PAL, patientansvarig läkare.

Efter en hård debatt röstade Läkarförbundets förbundsfullmäktige 2008 för ett avskaffande av funktionen PAL. Ett skäl var att PAL fungerat dåligt och att ansvaret ansågs oklart.

2010 ströks också PAL ur hälso- och sjukvårdslagen. I stället fick verksamhetschefen ansvar att utse en fast vårdkontakt om det anses nödvändigt. Vid livshotande tillstånd ska vårdkontakten vara en läkare.

2012 visade dock en utvärdering från Socialstyrelsen 2012 att reformen fått begränsad effekt. Enligt Socialstyrelsen verkade det i realiteten vara upp till patienten att skaffa sig en fast vårdkontakt, skriver Stockholms läkarförening och påpekar att det redan för att bedöma om ett tillstånd är livshotande krävs en läkare med samlat ansvar.

Nej till öppna landskap

Trenden med kontorslandskap har nått även vården. Det konstaterar Upplands allmänna läkarförening i en motion där man ifrågasätter om det är förenligt med patientsekretessen när annan personal kan höra vad som sägs i diktat och telefonsamtal och läsa i journaler som visas på dataskärmar. Föreningen vill därför att Läkarförbundet ska verka för att läkare får arbeta i traditionella kontorsrum. Man vill också ha ett klargörande om huruvida lagar och regler tillåter att sekretessbelagd information hanteras i öppna kontorslandskap.

Det finns en läkare ombord – vad får hen göra?

Kan en läkare som gör en läkarinsats på ett flygplan i internationellt luftrum bli juridiskt skyldig för det hen gör – eller inte gör? Det undrar Stockholms läkarförening, som i syfte att minska den oro man som läkare kan känna för att ingripa vill att Läkarförbundet kort redogör för vad som gäller juridiskt vid medicinska insatser utanför arbetet i internationellt luftrum.

Ojämställt i DRG-listorna?

DRG-systemet, som reglerar hur olika behandlingar och ingrepp ersätts ekonomiskt, förefaller ha en slagsida där »kvinnosjukdomar« ger lägre ersättning. Det anser Kvinnliga läkares förening, som exemplifierar med siffror från Stockholms akutsjukvård. Där ger urinvägsinfektion utan närmare specifikation 3 502 kr i ersättning, medan urinvägsinfektion post partum bara ger 1 909 kronor. Buksmärta ger 3 088 kronor om den är ospecificerad, men om den är graviditetsrelaterad bara 1 909 kronor.

Föreningen vill därför att Läkarförbundet verkar för att den ekonomiska ersättningen utreds ur ett genusperspektiv och att eventuell diskriminering åtgärdas.

Tjänstebeteckning bör synas i journalerna

Dalarnas läkarförening vill att Läkarförbundet verkar för att det ska framgå i journalsystemen om det är en underläkare, ST-läkare, specialist eller överläkare som gjort en anteckning. Syftet är att det ska bli lättare att värdera en tidigare bedömning när man ska ta ställning till om vården av en patient ska fortsätta.

Släpp vårdvalet fritt!

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet verkar för att det ska vara fritt att söka all vård i annat landsting. Den nya patientlagen ger bara möjlighet att välja vård fritt när det gäller öppen vård, vilket enligt Sjukhusläkarna fått den »absurda« konsekvensen att det är lättare att få vård i ett annat EU-land än i ett annat landsting.

Låt Socialstyrelsen styra var sjukdomar ska behandlas

Läkarförbundet bör verka för att Socialstyrelsen får ett starkare mandat att styra var i landet sjukdomar som kräver centraliserad vård för att uppnå goda resultat ska behandlas, exempelvis cancersjukdomar och lågfrekventa sjukdomar. Det anser Sjukhusläkarna, som menar att dagens decentraliserade system med 21 självständiga landsting försvårar de investeringar i kompetensutveckling och medicinsk teknik som krävs för att Sverige ska ligga kvar i topp resultatmässigt. Bristen på centralisering ses också som en förklaring till de ojämlikheter i kvalitet som ses i cancervården.

Sjukhusläkarna pekar på Danmark, där motsvarigheten till Socialstyrelsen tillsammans med professionen på nationell nivå beslutat vilka sjukhus som har rätt att behandla vilka diagnoser, något som ska ha lett till en betydande förbättring av resultaten.

Driv på för en nationell kompetensförsörjningsplan

Trots återkommande diskussioner om läkarbrist i Sverige saknas en nationell politisk analys av hur många läkare som kommer att behövas i framtiden och inom vilka områden. Bara något enstaka landsting har en långsiktig kompetensförsörjningsplan, som då enbart utgår från de egna behoven. Läkarförbundet måste därför prioritera frågan om en nationell kompetensförsörjningsplan för läkare i svensk sjukvård. Det anser Distriktsläkarföreningen, som vill att förbundet tar fram en projektplan för en nationell analys av behovet av läkare som den del i de fortsatta politikerkontakterna.

Förbered för återinförande av läkareden

Sjukhusläkarna yrkar att Läkarförbundet får i uppdrag att förbereda ett beslutsunderlag så att det 2015 är möjligt att besluta om att återinföra läkareden i Sverige. Läkareden avskaffades i Sverige 1878. Ett återinförande skulle kunna fungera som en påminnelse om läkarens etiska ansvar som en motvikt mot läkarnas nya roll som »lydig handläggare av beställd vård«.

Gör fortbildning för specialister obligatorisk

Sjukhusläkarna vill ha arbetsgivarens fortbildningsansvar för specialister reglerat och kopplat till sanktionsmöjligheter i en ny föreskrift från Socialstyrelsen och yrkar att Läkarförbundet verkar för detta och en rad näraliggande frågor. Ytterst få arbetsgivare lever upp till förbundets fortbildningsrekommendation, och läget riskerar att förvärras nästa år då ett nytt industriavtal, som stoppar allt stöd till enskilda läkares fortbildning, träder i kraft, skriver föreningen.

Om revalidering

Medlemmen Håkan Borg vill att »Läkarförbundet påbörjar ett arbete med hur en revalideringsprocess av vår yrkesskicklighet skall utformas«.

Bättre introduktion för tredjelandsläkare

Stockholms läkarförening vill att Läkarförbundet tar »lämpliga initiativ för nationellt enhetligt introduktionsprogram för läkare från tredje land«.

Anta inget bud under »märket«

Upplands allmänna läkarförening vill ha ett beslut om att Läkarförbundet inte ska få anta lönebud med nivåer under det så kallade märket. Nollavtal oroar medlemmarna, skriver föreningen.

Frys manliga läkares löner

Medlemmen Simon Larsson vill se ett beslut om »en omedelbar frysning av manlig läkares löner tills de kvinnliga läkarna kommit ikapp«. Enligt Sacos lönestatistik ligger den genomsnittliga livslönen för kvinnliga läkare en halv miljon lägre.

Stöd till sjuksköterskorna

Sju medlemmar yrkar att Läkarförbundet uttalar sitt stöd för rörelsen »Inte under 24 000« som kräver att ingångslönen för en sjuksköterska är minst 25 000 kronor i månaden. Många sjuksköterskor lockas till Norge och det ligger i allas intresse att inte spä på sjuksköterskebristen, menar de.