Sex etablerade vårdpartier – plus två nya partier i Skåne och Södermanland – kandiderar till landstingen i höstens val. Läkartidningens genomgång visar att det finns stora likheter mellan vårdpartierna.

Att decentralisera vården – ofta med inriktningen att mindre sjukhus ska få mer resurser på bekostnad av länssjukhuset – lyfts ofta fram som en dominerande fråga.

Flera av vårdpartierna har också bildats efter sjukhusnedskärningar som väckt starka reaktioner i delar av respektive landsting.

En annan gemensam nämnare är ambitionen att inte tillhöra något av blocken. Men erfarenheten visar att vårdpartierna ofta formerar sig i samarbete med borgerliga partier i opposition mot Socialdemokraterna.

Vårdpartierna är också starkast i glesbygdslän där Socialdemokraterna länge styrt landstingen.

– Vi kämpade länge för att försöka vara blockoberoende, men fick ge upp till slut. Blockpolitiken är så cementerad att den är lika omöjlig att undvika som att inte kliva på snö i Norrland, säger Yngve Nilsson, ordförande för Sjukvårdspartiet i Västernorrland, som ingår i en styrande borgerlig koalition.

Vårdpartiet i Skåne kan möjligen vara ett undantag från regeln att regionala vårdpartier helst samarbetar högerut. Partiet är mycket kritiskt till den styrande »femklövern« och vill höja landstingsskatten.

Notabelt är att två av tre vårdpartier som ingår i ett majoritetsstyre – Sjukvårdspartiet i Västernorrland och Vrinnevilistan i Östergötland – inte kandiderar i höstens val.

Sjukvårdspartiet i Västernorrland anser sig sakna tillräckligt med kandidater, och för Vrinnevilistan är »uppdraget slutfört«.

– De punkter vi gick till val på har genomförts och då finns ingen anledning att hålla fast vid makten, säger Vrinnevilistans ordförande Lasse Pettersson.

– Vi har lyckats vända utvecklingen för Vrinnevisjukhuset i Norrköping. För tio år sedan var ortopedi och kirurgi hotade. Nu tycker vi att statusen som akutsjukhus är garanterad med stora investeringar, få läkarvakanser och läkarutbildningsplatser för studenternas kliniska terminer.

Lasse Pettersson blir kvar året ut som heltidspolitiker och landstingsråd.

– Jag är egentligen pensionär, 67 år gammal. Men jag tycker det är kul att jobba och räknar med ett och annat inhopp som röntgenläkare på sjukhuset efter åren som politiker, säger han.

Totalt är 16 partier som kan betecknas som renodlade vårdpartier registrerade. Hälften av dem är dock vilande eller har begränsad verksamhet. Avregistrering görs av Valmyndigheten först efter att ett parti saknat kandidater två val i rad.

Vårdpartiet i Skåne

Registreringsår: 2013.

Nytt parti.

Eva Lenander, ordförande:

Vilka frågor driver ni?

– Först och främst att öka antalet vårdplatser och anställa fler inom vården. Det är en akut fråga inom Region Skåne – för patientsäkerheten och arbetsmiljön. Vi vill också ha en modernare organisation: bort från toppstyrning och den lojalitets- och tystnadskultur som råder.

Vad hoppas ni få igenom politiskt?

– Vi vill få in professionens röst där besluten tas och få ett stopp på slöseriet med skattepengar genom att stoppa ogenomtänkta och alltför ofta återkommande omorganisationer. Vi vill se över upphandling av bland annat IT-system, där PMO inom primärvården varit en katastrof som ökat arbetsbelastningen.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Vi är inte begränsade av ideologi och kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna, vars människosyn vi inte delar. Det är ett grundproblem i styrningen av sjukvården i dag att så mycket fokus är på höger–vänsterskalan när faktiskt en stor del av verksamheten styrs av lagstiftning.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Ja, 7 av 20 kandidater till regionfullmäktige är läkare. Onkologen Mikael Eriksson är vice ordförande och psykiatern Marcus Persson partisekreterare.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Det känns inte aktuellt för vår del eftersom vi är nya inom regionpolitiken i Skåne och har fullt upp med det. Men det kan bli realistiskt om landstingen läggs ner.

Dalarnas sjukvårdsparti

Registreringsår: 2005.

Resultat 2010: 3,7 procent (3 mandat av 83).

Politisk position: opposition i samverkan med borgerliga partier.

Lisbeth Mörk Amnelius, oppositionsråd:

Vilka frågor driver ni?

– God tillgänglighet till vård och att Dalarna har två kompletta akutsjukhus – Falun och Mora. Vi värnar också om att så stor del av landstingets resurser som möjligt ska gå till hälso- och sjukvård.

Vad har ni fått igenom politiskt?

– En stor framgång för oss var beslutet att stationera en ambulanshelikopter i Mora – även om vi förordade en annan driftsform.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Vi har samarbetat i opposition med de borgerliga partierna under två mandatperioder och det är troligt att det blir en fortsättning på det samarbetet efter valet.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Moraläkaren Björn Hammarskjöld finns med i styrelsen och på valbar plats på vår landstingslista.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Knappast i närtid. Det prövades ju för åtta år sedan och fick svagt stöd av väljarna.

Sjukvårdspartiet Västra Götaland

Registreringsår: 2003.

Resultat 2011 (omval): 2,8 procent.

Politisk position: utanför fullmäktige.

Michael Adielson, ordförande: 

Vilka frågor driver ni?

– Fler vårdplatser och mer personal ser vi som valrörelsens tyngsta fråga. Vi vill också förstärka de små sjukhusen med ökat ansvar för rehabilitering och eftervård.

Vad hoppas ni få igenom politiskt?

– Vi har äntligen börjat få gehör för vår inställning till de små sjukhusen. Men deras situation är fortfarande bräcklig och de behöver mycket mera uppbackning.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Vi är ett brett mittenparti – varken höger eller vänster. Det viktigaste för oss är att driva igenom punkterna i både vårt centrala valprogram och att arbeta med distriktens hjärtefrågor.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– I nuläget har vi endast pensionerade läkare som är aktiva och bidrar med erfarenhet. Vi har också ett väl utvecklat samarbete med aktiva läkare och övriga personalgrupper inom hela regionen.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Jag tycker det. Sjukvårdspartier blir alltmer rikstäckande med Skåne och Sörmland som gör entré i årets valrörelse. Till valet 2018 bör vi ha en riksdagslista för ett rikssjukvårdsparti.

Sjukvårdspartiet i Värmland     

Registreringsår: 2001.

Resultat 2010: 6,4 procent (5 mandat av 81).

Politisk position: majoritetsställning tillsammans med borgerliga och MP.

Marianne Utterdahl, ordförande:

Vilka frågor driver ni?

– Att ge en så nära vård som möjligt till medborgarna. Vi vill arbeta för att skapa fler behandlingsalternativ och har en öppenhet även för satsningar på komplementärmedicin.

Vad har ni fått igenom politiskt?

– Satsningar mot psykisk ohälsa, att bevara vårdcentraler som riskerat nedläggning och att etablera distriktssköterskemottagningar som togs bort av den förra majoriteten. En fråga som vi också drivit hårt är särskilda mellanvårdsplatser för att täcka det glapp som finns mellan specialistsjukvård och kommunernas särskilda boenden. Sådana platser är på väg att inrättas i Kristinehamn och Säffle.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Vi har medlemmar och aktiva från alla politiska kanter, men eftersom partiet bildades som en reaktion av att vänsterblocket lade ner sjukhus har det hittills fallit sig naturligt att samarbeta med den borgerliga sidan. Det pågående samarbetet, där även Miljöpartiet ingår, har fungerat förvånansvärt bra.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Nej.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Det är en intressant tanke men sedan tidigare försök finns ett beslut att inte delta i ett sådant nationellt parti. Vi har bra samarbete med andra sjukvårdspartier och är nöjda med den kraft vårt parti har i Värmland.

Sjukvårdspartiet Västmanland            

Registreringsår: 2005.

Resultat 2010: 2,9 procent.

Politisk position: utanför fullmäktige.

Bo Berg, f d ordförande (sitter i styrelsen):

Vilka frågor driver ni?

– Att bevara sjukvården i hela länet – även utanför Västerås – är vår viktigaste fråga. Partiet bildades för att försöka rädda sjukhuset i Fagersta och genom en privat etablering, Mitt Hjärta, finns i alla fall en del verksamhet kvar. Vi försöker också bevaka att den sjukvård som Västmanlands sjukhus ger i Köping och Sala inte bantas.

Vad har ni fått igenom politiskt?

– Ett initiativ från oss, under den period fram till 2010 då vi fanns med i fullmäktige, var en satsning på folkhälsa genom flera hälsocentrum som nu finns runtom i länet. Sedan 2010 har vi inte haft någon politisk representation – det fattades 19 röster för att komma över spärren till landstinget.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Det håller vi öppet. Jag är själv socialdemokrat, men partiet tar inte hänsyn till bakgrund. Det viktiga är att de samarbeten vi väljer gagnar vården i de mindre kommunerna i Västmanland.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Nej, det gör det inte. Vårt förstanamn, Barbro Norström, är sjuksköterska.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Jag kan inte minnas att vi ens diskuterat den frågan i vårt parti. Vi trivs med att jobba politiskt i mindre skala på landstingsnivå.

Vård för pengarna (Södermanland)              

Registreringsår: 2013.

Nytt parti.

Jonas Lindeberg, ordförande:

Vilka frågor driver ni?

– Vi är ett enfrågeparti med allt fokus på en omfördelning av resurser, från central och politisk administration till vården. Vi räknar med att en omfördelning med minst 130 miljoner kronor ska vara möjlig.

Vad hoppas ni få igenom politiskt?

– Satsningar på områden inom vården som i dag är extremt underfinansierade. Det gäller framför allt att öka antalet vårdplatser och att stärka primärvården.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Egentligen med alla som vill diskutera punkterna i vårt valmanifest – med undantag för Sverigedemokraterna som inte delar vår värdegrund. Vi är partipolitiskt obundna.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Ja, 2 i styrelsen och 7 av 37 på vår landstingslista. Vård för pengarna har bildats av vårdpersonal som känner frustration över resursfördelningen i landstinget. Jag är själv överläkare vid medicinkliniken på Nyköpings lasarett.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Tanken är intressant och vi skulle säkert kunna uträtta mycket inom vårdpolitiken. Men det stupar nog på att det saknas samsyn på andra politikområden som miljö och försvar.

Norrbottens sjukvårdsparti                

Registreringsår: 1994.

Resultat 2010: 16,4 procent (13 mandat av 71).

Politisk position: opposition. 

Kenneth Backgård, ordförande:

Vilka frågor driver ni?

– Vi arbetar för att decentralisera vården, och det kan handla om allt från att återinföra distriktssköterskemottagningar i glesbygd till att stärka resurserna för de mindre sjukhusen i länet. Vi driver också rekryteringsfrågor hårt för att klara läkarförsörjningen.

Vad har ni fått igenom politiskt?

– Saker som vi motionerat om och fått igenom är allmän screening för bukaortaaneurysm och att utveckla samarbetet med Räddningstjänsten vid akutsjukvård. Men vår viktigaste uppgift är att slå vakt om att Norrbotten ska ha fem sjukhus. Vi är näst största parti i landstinget och en garant för att Socialdemokraterna inte vågar gå för långt i sin centraliseringspolitik.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Nummer ett är att vi är blockpolitiskt oberoende – varken höger eller vänster. Vi har enbart en valteknisk samverkan med de borgerliga partierna.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Ja, Doris Messner, geriatriker i Kiruna, är tvåa på vår fullmäktigelista och har suttit i styrelsen i många år.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– Jag tror inte det. Det gjordes ju ett försök för åtta år sedan och vi var inte i närheten av att komma in i riksdagen. Vi är nöjda med att ha en stark position i länet och finnas med i ett antal kommunfullmäktigeförsamlingar. Vi har också ett bra samarbete med flera vårdpartier i andra landsting.

Sjukvårdspartiet Gävleborg

Registreringsår: 2001.

Resultat 2010: 5,8 procent (4 mandat av 75).

Politisk position: opposition i samverkan med borgerliga partier.

Stig Zettlin, oppositionslandstingsråd:

Vilka frågor driver ni?

– Att klara en patientsäker vård är nummer ett i det kritiska läge som mitt landsting hamnat i. Det är bara att se på akutmottagningen i Gävle för att inse att vi behöver en kursändring. Den divisionsmodell som gäller i Gävleborg fungerar inte med otydlighet och att det saknas ansvarig ledning för sjukhusen.

Vad har ni fått igenom politiskt?

– Vi är kritiska till att Socialdemokraterna ständigt vill centralisera vården, och där tror jag att vi bidragit till att bromsa utvecklingen. Gävleborg har fortfarande tre sjukhus – om än med begränsad akutverksamhet i Bollnäs.

Vilka samarbetsmöjligheter ser ni?

– Vi siktar på fortsatt samarbete med flera borgerliga partier för att få en ny politisk majoritet.

Finns det läkare i ledningen för partiet?

– Nej, det gör det inte.

Ett nationellt vårdparti – realistiskt eller inte?

– På kort sikt – nej. Det skiljer en hel del mellan de olika regionala vårdpartier som finns, och fyraprocentsspärren till riksdagen är också ett svårt hinder.