Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CYI6 Lakartidningen.se 2014-06-16

Vårdprofessioner går före:»Nu avskaffar vi diskrimineringen«

Nu tar vårdens professioner strid mot begränsningarna i möjligheten att ge vård till asylsökande och papperslösa. I ett gemensamt uttalande slår de fast att alla vårdsökande i fortsättningen ska behandlas lika.

Miki Agerberg

De nuvarande bestämmelserna för vård av papperslösa gäller från den 1 juli förra året och är resultatet av en kompromiss mellan regeringen och Miljöpartiet. Den viktigaste förändringen var att vuxna papperslösa nu fick rätt till subventionerad sjukvård i Sverige – men bara »vård som inte kan anstå«. Det är samma regler som sedan tidigare gällde för asylsökande.

För de papperslösa innebar detta en viss förbättring jämfört med tidigare. Men sjukvårdens professioner är ändå starkt kritiska. Framför allt vänder de sig mot begreppet »vård som inte kan anstå«.

– Det är ett oklart begrepp som skapar godtycklighet, säger Ingemar Engström, ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. Begreppet är en skrivbordsprodukt som inte går att använda i sjukvårdens vardag.

Socialstyrelsen, som fått i uppdrag av regeringen att förtydliga begreppet, konstaterade i februari i år att detta inte är möjligt. Det är upp till varje enskild läkare att ta ställning till vilken vård patienten behöver.

Så vad ska läkare och annan vårdpersonal förhålla sig till? Nu har vårdprofessionernas organisationer enats om ett gemensamt uttalande som kan fungera som riktlinje. Bakom uttalandet står 23 organisationer, bland andra Läkarförbundet, Läkaresällskapet, Vårdförbundet, Vision, Psykologförbundet och Akademikerförbundet SSR.

Uttalandet tar avstånd från varje form av diskriminering av asylsökande och papperslösa i vården. Prioriteringen ska ske enligt samma principer för alla: det vill säga att vård ska ges på lika villkor, efter behov och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Om detta blir verklighet, innebär det att regeln »vård som inte kan anstå« sätts ur spel. Den innebär ju, om den tillämpas, att man mäter människor med olika måttstockar.

– I praktiken innebär vårt uttalande att vi avskaffar diskrimineringen i svensk sjukvård, sade Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, när uttalandet offentliggjordes den 16 juni.

– Jag hoppas att uttalandet snart ligger ute på alla landstings webbplatser. Det ska bli spännande att se om någon kommer att argumentera emot oss. Jag har svårt att se att något seriöst riksdagsparti tar ställning mot detta.

Vad kommer att hända med de mottagningar som i dag ger vård till gömda och papperslösa, i ett slags parallellt sjukvårdssystem? Sjuksköterskan Anne Sjögren arbetar med Rosengrenska stiftelsen i Göteborg och är sammankallande i Rätt till vård-initiativet, en bredare sammanslutning där också många ideella organisationer är med.

– Det bästa vore om våra mottagningar kunde försvinna, säger hon. Men jag tror inte vi kommer att kunna avskaffa oss själva helt. Inom framför allt psykiatri och tandvård är behoven så stora att jag har svårt att de dem täckta inom rimlig tid. Men när det gäller sjukdomar som till exempel diabetes och astma tror jag det kommer att bli lättare att få behandling i den vanliga sjukvården.

Johannes Mosskin, generalsekreterare för Läkare i världen, ser en delvis ny roll för frivilligorganisationerna:

– Vi behöver informera de papperslösa om deras rättigheter, och vi behöver följa upp hur lagen och tillämpningen fungerar i praktiken. Det är bara vi i frivilligorganisationerna som kan följa upp de här patienterna, se om det finns brister i vården och föra det vidare till landstingen.

Kommentarer (3)

  • På tiden

    2014-06-16 18:25 | På tiden att ta initiativet.
    Menartikeln bör korrigeras på e punkt (och dessa rader tas bort samtidigt. "...vetenskap och beprövad vetenskap", skal naturligtvis vara "vetenskap och beprövad erfarenhet".

    Sten Dreborg, Prof. emeritus, UAS

    Jäv:

  • Papperslös?

    2014-06-16 19:18 | eufemism (grekiska euphēmismo´s, av eu- och grekiska phē´mē 'tal'), förskönande eller beslöjande omskrivning för ett anstötligt eller oangenämt ord; jämför noaord. Bruket av eufemismer för företeelser som i ett visst samhälle upplevs som obehagliga, äckliga eller skrämmande, t.ex. döden, naturbehoven eller de onda makterna, är allmänt utbrett, men under vissa tidsperioder utvidgas användningsområdet betydligt.(nationalencyklopedin)

    Bengt Eriksson, leg läk, egen

    Jäv:

  • Korrigerat!

    2014-06-16 22:00 | Tack, Sten Dreborg för ditt påpekande. Vi rättar direkt. Naturligtvis ska det stå så.

    Redaktionen , Läkartidningen,

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Nu kommer patienten på besök via videolänk

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. () 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Jobb i fokus

145 lediga jobb på

Annons
Annons
Annons Annons Annons