Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CYXS Läkartidningen 27-28/2014
Lakartidningen.se 2014-06-26 (uppdaterad 2014-06-27)

SFAM gör lista över åtgärder som är onödiga

Fysisk aktivitet på recept, hälsoundersökningar av friska och läkemedelsbehandling av mild hypertoni är exempel på åtgärder som saknar vetenskapligt stöd enligt ett dokument som SFAM tagit fram. Syftet med listan är att bekämpa medikalisering, och nu hoppas man att andra specialitetsföreningar ska följa efter.

Michael Lövtrup

2013 antog SFAM:s fullmäktige en motion om att föreningen skulle ta fram en lista med fem onödiga åtgärder i allmänmedicinen. Inspirationen kommer från Nordamerika, där liknande listor tagits fram av ett 60-tal specialitetsföreningar i syfte att motverka överdiagnostik och överbehandling.

En arbetsgrupp har arbetat med listan, som också var föremål för en workshop på SFAM:s kongress i Västerås i maj. Efter att SFAM:s styrelse ställt sig bakom listan har den nu offentliggjorts som ett diskussionsunderlag.

Bland de åtgärder som pekas ut som onödiga finns fysisk aktivitet på recept, hälsoundersökningar av friska, behandling med antidepressiva läkemedel vid lindrig depression samt läkemedelsbehandling av mild hypertoni. Totalt innehåller listan sju punkter.

– Vi kunde inte få ner det till fem utan det blev sju, säger Göran Sjönell, som varit ordförande i arbetsgruppen.

Flera av åtgärderna på listan handlar enligt Göran Sjönell om att sjukvården bjuder in friska människor till någon form av undersökning eller behandling. För att vara etiskt försvarbara måste sådana åtgärder ha ett mycket gott medicinskt resultat, menar han.

– Vi kan inte vara samhällets hälsopoliser samtidigt som vi är patientens personlige läkare.

Hur har ni valt ut åtgärderna?

– Vi haft egna funderingar och hört oss för bland kollegor och så har vi satt oss ned och studerat det stöd som finns för dem.

Om någon skulle säga att det handlar om tyckande från er sida, vad säger du då?

– Vi anser att vi har väldigt gott vetenskapligt stöd, för vi har sökt efter forskning som har kunnat visa effekt och hittat massor av studier som inte visar någon effekt, säger Göran Sjönell, som uppmanar den som tycker att man har fel att lägga fram bevisen.

– Upp på bordet med studierna. Det här är ett diskussionsunderlag och har vi fel, men herre jösses visa det då, desto bättre.

Göran Sjönell är medveten om att det man för fram inte är okontroversiellt. En punkt som han tror att det kan bli mycket diskussioner kring är fysisk aktivitet på recept, FAR.

– Idén är väldigt rimlig, visst vore det fantastiskt om vi kunde få nästan hela befolkningen frisk genom en ändrad livsstil. Men vi ser i de studier som gjorts att man inte har lyckats med det. Danskarna har kört FAR och utvärderat det två gånger och sedan tagit bort det eftersom det inte gav någon effekt.

Han hoppas också att det blir diskussion kring osteoporosscreening, som enligt honom används av flera vårdcentraler för att värva patienter.

– Man erbjuder kvinnor gratis något fullständigt ovetenskapligt i samarbete med läkemedelsindustrin och sedan listar man dem på vårdcentralen.

Göran Sjönell hoppas nu att SFAM:s exempel ska följas av andra specialiteter, i syfte att minska medikaliseringen i samhället.

– Jag hoppas att SFAM beslutar att ta fram en lista med ytterligare fem åtgärder och att andra specialitetsföreningar börjar ta fram egna fem-listor.

Sju saker som inte behövs

Sju onödiga åtgärder i svensk allmänmedicin enligt SFAM:s diskussionsunderlag.

  • Hälsoundersökningar av friska
  • Behandling med antidepressiva läkemedel vid lindrig depression
  • Bilddiagnostik vid demens till patienter som inte har nytta av det
  • Journalföring av levnadsvanor
  • Läkemedelsbehandling av mild hypertoni hos lågriskindivider
  • Opportunistisk screening för osteoporos
  • Fysisk aktivitet på recept

Arbetsgruppen som har tagit fram listan har bestått av: Göran Sjönell (ordförande), Ted Gustafsson, Birgitta Hovelius, Josabeth Hultberg samt Carl Edvard Rudebeck.

Kommentarer (17)

  • Yes!!!!!

    2014-06-26 15:46 | Äntligen, äntligen, äntligen!!! Kan vi inte försöka komma överens om att det är samhällsekonomiskt oförsvarbart att ägna tid och resurser åt åtgärder som inte har bevisad effekt och ett otillbörligt tillfredsställande av någon typ av kontroller, vilka dels är helt onödiga, dels försätter människor i falsk säkerhet? Det har brett ut sig en kontrollhysteri i samhället, människor börjar tro på hälsokontroller på samma sätt som bilbesiktningar, utan att ha underlag för det alls.
    Samtidigt räcker inte resurserna till att ta hand om de som verkligt sjuka, eftersom de friska kräver allt mer av vår tid.
    Stort, stort tack till SFAM, som vågat sticka ut näsan i denna heta fråga!

    Annika Hedberg, läkare, Vårdcentralen Centrum, Sundsvall

    Jäv:

  • Onödigt med evidensbaserade metoder?

    2014-06-26 16:02 | Jag ställer mig frågande till varför FaR som är en evidensbaserad och kostnadeffektiv metod hamnar på onödiga listan? Det är en mycket bra metod för att till exempel öka fysisk aktivitet och därmed behandla lindrig depression med, eller för att behandla hypertoni under 180/110, eller för att förbättra osteoporos och förebygga frakturer, för att nämna några.
    Metoden Far innehåller både ett samtal om fysisk inaktivitets koppling till sjukdomen/tillståndet, och om effekten som behandling på samma tillstånd. Till detta kopplas en skriftlig individuellt anpassad ordination, som liksom andra behandlingar ska följas upp med avseende på effekt, biverkningar och dostitrering.
    Är det måhända dags att se över evidensen för den rykande färska listan eller baseras den mer på tyckande?

    Elin Khokhar, Specialist allmänmedicin, Myrvikens HC, Folkhälsocentrum Östersund

    Jäv: ledamot i SFAM-LV, levnadsvanerådet, förskrivare av FaR, kontaktperson FaR Myrviken HC

  • Listan inte offentliggjord!

    2014-06-26 23:44 | Läkartidningen har varit lite snabb. Listan är ännu inte offentliggjord, den finns inte på www.sfam.se. Det är också för tidigt att säga att SFAM:s styrelse ställer sig bakom den. Vänta tålmodigt tills styrelsen säger sitt och listan kommer på hemsidan!

    Ingrid Eckerman, Chefredaktör, AllmänMedicin www.sfam.se/allmanmedicin

    Jäv: Chefredaktör för SFAM:s tidning AllmänMedicin

  • Onödiga nödlösningar

    2014-06-27 09:50 | Vi allmänläkare gör väldigt mycket som inte behöver göras. Varför? För vad? I vilken avsikt? Vilken är orsaken? 1978 bjöd jag en professor i socialmedicin att hjälpa mig att strukturera mina journalanteckningar så att vi kunde se vad vi gjorde. Jag hade en vag känsla av att det var viktigare att inleda anteckningarna med begreppet ”besöksavsikt”, inte traditionellt ”besöksorsak”. Hans blick, minspel och ord fick mig att förstå att jag var förvirrad. ”Diagnosen gosse! Hur ska vi annars veta vad vi ska göra? Avsikter leder inte fram till diagnos.”
    Eftersom också vi allmänläkare mest lär oss hantera människor som ting, vilkas orsaker till fysiska avvikelse vi ska kartlägga och behandla, måste vi också ha något att göra med det vi letar efter. Det bästa sättet för oss att slippa konfronteras med vår egen okunnighet om patienters specifikt mänskliga egenskaper, de som också i förekommande fall bidrar deras ohälsa och deras avsikt att söka läkare är att hitta på något som inte berör oss. Vår ”flykt från friheten” (Eric Fromm) att välja hållning rymmer fler än sju möjligheter.
    Behövs allmänläkare över huvud taget? Ja, för att göra vården effektiv. Men det är synd att vi inte har systematisk kunskap om hur vi kan v a r a inte enbart hur vi kan g ö r a. Medicinsk verksamhet kan effektiviseras när vi vet mer om det som i grunden skiljer vårt arbete från veterinärers. Människan är en intentionell varelse. Vid medvetande har hon alltid en avsikt med sitt handlande. Ofta leds hon till oss av sviktande känsla av mening. När hon saknar ord för att återskapa sin känsla av mening uttrycker hon sig med kroppen. Detta är ändå tydligare nu när vi allmänläkare dagligen träffar somaliska, kurdiska och andra invandrare som de facto har klart sämre språklig möjlighet att skapa önskad mening i relation till läkare.
    Utan den kunskap som åtminstone två läkare i gruppen runt Göran Sjönell har, skulle också jag tvingas försöka g ö r a något som mildrar min egen smärta. Nu kan jag v a r a så att de med smärta i hela kroppen i varje fall inte utsätts för medicinskt resurskrävande, helt onödiga utredningar, behandlingar och därigenom förhindras att återskapa sin förlorade känsla av mening, ofta med kronisk sjukdom som följd.
    Allmänläkare, i första hand, rekommenderas läsa Christer Peterssons bok Kunskap och läkekonst. Fortsätt sedan gärna med Ångest av Rollo May, eller kanske lite enklare Den omätbara människan. Då förstår vi varför vi är benägna att göra något annat i vår ”hjärning” än möta människors blick, den som får medicinskt humanistiskt okunniga att i egen n ö d hellre satsa på något o n ö d i g t.

    Olle Hellström, Allmänläkare, Vårdcentral Jakobgårdarna, Borlänge

    Jäv:

  • Varför vänta tills depressionen är djup innan behandling?

    2014-06-27 10:52 | Då FaR är förstahandsalternativet som behandling vid lättare depression och antidepressiv behandling ej ska ordineras vid lättare depression ska man då invänta tills den är djup?

    Cecilia Edström, Sjukgymnast, Västerbottens läns landsting

    Jäv:

  • Jorå...

    2014-06-27 14:07 | Bra att rensa bland våra olika "slag i luften". FAR är dock något som, om pat efterlever det, knappast kan göra skada, och som inte kostar en massa pengar (även om jag själv inte har många sådana recept på mitt samvete). Jag skulle vilja framhålla t ex den uppsjö av kostsamma radiologiska undersökningar, främst MR, som görs utan att remittenten har någon klar uppfattning om hur resultatet skulle kunna förändra pat:s situation. Personligen känner jag mig också rätt övertygad, efter att ha studerat en del litteratur i ämnet, om att en betydande del av statinbehandlade har en mycket marginell nytta och i många fall rent negativa effekter av medicineringen.

    Sven Ahnlund, Läkare, spec i allmänmedicin, VC Koppardalen Avesta

    Jäv:

  • Onödiga listan nu på SFAMs hemsida

    2014-06-27 14:22 | Nedan länken till dokumentet som styrelsen ser som ett diskussionsunderlag och inte som en lista som föreningen tagit ställning till.
    http://www.sfam.se/blog/onodiga-eller-skadliga-atgarder-i-svensk-allmanmedicin-ett-diskussionsunderlag/

    Karin Träff Nordström, ordförande, SFAM

    Jäv:

  • Asylsökande då?

    2014-06-27 20:49 | Har föreningen några åsikter om hälsoundersökningar/samtal för asylsökande, och/eller andra nyanlända? Jag antar att det också är grupper som då och då "hamnar" på vårdcentralens att-göra-lista, även om vi nu har genomfört en centralisering (eller utlokalisering, beroende på var man arbetar) i Gävleborgs län.

    Individer med latent tuberkulos, till exempel (som det finns miljardtals av), anser vi hos oss vara friska.

    Pär Lindström, Barn- och skolläkare, Asyl- och migranthälsan, Söderhamn

    Jäv:

  • Far

    2014-06-27 22:06 | Det är som vanligt, låt folk bli sjuka i månader, sedan försöker vi hitta felet.

    Gunnar Lindahl, Leg/sjukgymnast, Pensionär

    Jäv:

  • Bortkastat är onödigt

    2014-06-28 09:43 | Livsstilsförändringar är onödigt enl senaste riktlinjerna om hypertoni. Följsamhet till FaR är 30% och således långt under följsamhet till "piller". Förefaller evidensbaserat att vi ska ägna oss åt något annat med större effekt! Problem, ja visst.

    Robert Svartholm, Dl, Björknäs HC

    Jäv:

  • Helt rätt!

    2014-06-29 11:41 | Rör om i politikerpottan. Vad sjutton har de haft för rådgivare?
    Varför är inte "konferens om patient" (med rehabpersonal) med? Inga kriterier alls på vilken typ av pt som, möjligen skulle, gynnas.
    Och - varför får inte jag som allmänläkare men av annan specialitet vara med i föreningen??? Har jag inget att bidra med?!

    Ingereva Bergdahl, Långvårdmedicinare, Nynäshamn

    Jäv:

  • 30 % som rör sig mer - vad leder det till?

    2014-06-30 00:32 | Robert - om 30 % rör sig mer, vilka effekter får det? Hur många kan skjuta upp medicineringen några år? Hur många behöver färre läkemedel än de behövt annars? (Bra för miljön, bra för läkemedelskassan.) Hur många mår bättre? Hur många får positiva effekter på annat än blodtryck? - Kan du din FYSS?

    Ingrid Eckerman, Pensionerad allmänläkare, Läkare för Miljön + AllmänMedicin

    Jäv:

  • FaR en evidensbaserad metod enlig SBU rapport 2007 Metoder för att främja fysisk aktivitet.

    2014-06-30 13:22 | Baserad i denna rapport har Socialstyrelsen i sina Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, skrivit att hälso- och sjukvårdspersonalen bör förskriva fysisk aktivitet på recept i förebyggande syfte eller som ett komplement till övrig behandling. Om inspirationen om att göra en lista med onödiga åtgärder kommer från Nordamerika vill jag spekulera att FaR inte är en effektiv åtgärd om vi pratar dels övervikt/fetma, dels förväntar sig att patienter ska ta sitt ansvar för sin egen hälsa. Min fråga är vilken åtgärd/metod för sig själv som kan ha äran att behandla en sjukdom. FaR är en av många verktyg som finns för att motverka fysisk inaktivitet. Otillräcklig fysisk aktivitet är en av många faktorer som påverkar hälsan negativt.

    Verónica Cofré Lindow, Fysioterapeut/Folkhälsoutvecklare, Landstinget KRONOBERG

    Jäv:

  • Paternalism?

    2014-06-30 16:17 | Bara sådant vi ordinerar våra patienter i en envägskommunikation är "paternalistiskt". När vi för en diskussion om lämpliga åtgärder med en patient, med denne som "jämlike", kan vi inte kalla det paternalism. Vare det sig handlar om förskrivning av fysisk aktivitet på recept, förskrivning av läkemedel på recept eller annat, t ex expektans.

    Kerstin Holmberg, distriktsläkare, Herrestads VC

    Jäv:

  • Angående SBU-rapporten, FaR och evidens

    2014-07-04 21:14 | I SBU-rapporten "Metoder för att främja fysisk aktivitet" från 2007 redovisas, som rubriken antyder, evidensen för olika interventioner för att främja fysisk aktivitet. Interventionerna är exempelvis rådgivning och handledd träning. De utfallsmått som studeras är förändring av fysisk aktivitet efter interventionen. Man finner flera olika metoder med vilka man kan öka den fysiska aktiviteten. Evidensbaserat, javisst! (Fast de flesta slutsatser tillskrivs "Evidensstyrka 3 – Begränsat vetenskapligt underlag".)

    I de studier som granskats i rapporten har man dock inte undersökt de sannolikt mest intressanta utfallsmåtten - morbiditet och mortalitet. Rapporten uttalar sig alltså inte om huruvida fysisk aktivitet är till egentlig nytta för patienten! När man granskar den evidens som finns kring utfallsmåtten morbiditet och mortalitet, blir det svårt att finna stöd för livsstilsinterventioner. Särskilt nedslående är den i NEJM publicerade studien "Cardiovascular Effects of Intensive Lifestyle Intervention in Type 2 Diabetes", en mycket välgjord stor RCT, som inte visar någon skillnad i morbiditet eller mortalitet trots intensiva livsstilsförändringar. Studien fick t.o.m. avbrytas i förtid p.g.a. utebliven effekt i interventionsgruppen!

    Alltså, evidensen för att ökad fysisk aktivitet (t.ex. genom FaR) är bra för patienten saknas! Det är då en ganska klen tröst att veta att gruppträning bara ökar den fysiska aktiviteten. Med detta i åtanke förefaller SFAM:s uttalande om FaR rimligt, även om jag misstänker att man förkastar FaR utifrån en annan bakomliggande logik.

    Johan Olsson, AT-läkare, Landstinget Gävleborg

    Jäv:

  • Äntligen!

    2014-07-06 11:29 | Instämmer helt med Annika Hedbergs kommentar ovan. Äntligen! Tack, bra rutit.
    Gärna mer offensiva åtgärder typ detta från SFAM.
    Egentligen helt absurd vad vi utsätter befolkningen för, med våra receptblock: Antihypertensiva, SSRI, statiner, på alldeles för vida indikationer, baserat på forskning som är tämligen biased (negativa samband publiceras inte). Om något, är detta ett folkhälsoproblem.

    Sven Ternov, leg läkare, tekn dr., Ternova Lund

    Jäv:

  • Hälsokontroller ingår inte i patientavgiften

    2014-07-16 13:12 | Hälsokontroller av friska människor utan symtom - oro är inget symtom- ingår inte i det offentliga åtagandet (=patientavgiften), vilket borde underlätta för vården att inte själv initiera detta. Samma gäller ju även för de flesta former av screening (hos människor utan symtom ) så som osteoporosscreening -att vara kvinna med en viss ålder är inget symtom. Sedan har man utanför det vanliga systemet valt att screena för vissa åkommor, så som bröstcancer.

    Sara Hallander, specialist i allmänmedicin, Stockholms läns landsting

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Samtal i grupp kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Annons Annons

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

bild

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

bild

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016