»Vi är patientens representanter på företagen«

Föreningen är Läkarförbundets åttonde yrkesförening och föddes formellt i maj. »Inte en dag för tidigt«, var ordföranden Björn Pilströms första reaktion. Han har länge påtalat behovet av en facklig förening för industrianställda läkare.

– Det har inte funnits någon riktig hemvist i förbundet för oss som har en alternativ karriär. Samtidigt behöver vi någon som kan arbetsrättsliga frågor. Vad finns det för principer runt bonusar och kompetensutveckling till exempel?

En annan anledning är att gruppen är mer sårbar på arbetsmarknaden jämfört med kliniskt verksamma läkare, eftersom risken att bli arbetslös är betydligt större.

Än så länge är det en liten förening. Ett drygt 70-tal medlemmar har gått med hittills, men Björn Pilström hoppas på minst 300. För att få gå med krävs ett medlemskap i Läkarförbundet och att man är verksam inom läkemedels-, medicinteknisk- eller övrig Life science-industri.

– Att vara industriläkare är nästan lika brett som att vara sjukhusläkare. Man kan arbeta med läkemedelssäkerhet, kliniska prövningar, som chef, grundforskare och så finns det de – som likt mig – arbetar mer ut mot marknaden, säger Björn Pilström.

En av föreningens första åtgärder blir att göra en lönekartläggning. Det finns nämligen ingen bra statistik över löner för industrianställda läkare. En annan idé är att starta en mentorsplattform med nätverksträffar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Där kan unga läkare som befinner sig på en junior roll inom industrin eller funderar på att börja arbeta inom industrin få hjälp av äldre, mer erfarna kollegor.

En annan viktig uppgift är att sprida kunskap om vad en industrianställd läkare egentligen gör. I dag finns många fördomar och missuppfattningar, enligt Björn Pilström. 
– »Att jobba i industrin är lite som att sälja sin själ till mammon«, är en åsikt som man kan höra ibland. Därför tror jag att det är viktigt att vi kommunicerar till våra kliniskt verksamma kollegor att vi också har patientens bästa för ögonen.

Enligt honom har läkarna inom industrin en stark röst. Respekten för den medicinska kompetensen är stor ute på företagen. 
– Medan de som sitter på den kommersiella sidan vill pusha på, kan vi som läkare bromsa om det inte är patientsäkert. Man kan säga att vi är patientens representant på företaget, säger han och fortsätter:
– Jag har gjort många avvägningar då jag vet att det kommer att kosta oss pengar, men att det är det bästa valet för patienterna.  

Egentligen hade Björn Pilström tänkt bli elektroingenjör, men han tyckte att miljön på tekniska högskolan var för »grabbig« och bytte till läkarutbildningen. När han närmade sig läkarexamen i slutet på 1990-talet, stod han i en vägkorsning. Han höll på att disputera i immunologi och närde samtidigt en dröm om att bli barnkirurg. Då kom slumpen in. Via en mejllista från tolkskolan där han gjort sin värnplikt kom ett brev från ett konsultföretag. De var på jakt efter managementkonsulter med annorlunda bakgrund. Björn Pilström blev nyfiken och nappade på kroken. I dag arbetar han som medicinsk expert på Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, i Solna och har 17 år i industrin bakom sig.

I en rapport från Vinnova som kom tidigare i år har 4 000 anställda försvunnit från Life science-industrin i Sverige på fem år (LT 2014-03-07). En konsekvens av att stora företag som Astra Zeneca har stängt forskningsenheter. Men läkemedelsjättarnas uttåg är inte bara av ondo, enligt Björn Pilström. När de försvinner frigörs nya kreativa krafter.

– Det såg vi i Uppsala efter Pharmacia. Då poppade det upp en massa små biotechföretag. Många har små idéer i byrålådan och tänker en »en vacker dag ska jag ta tag i det«.