Människors hälsa bestäms till stor del av faktorer utanför sjukvården, som till exempel utbildning, matvanor och sociala skillnader. I sitt nya folkhälsopolitiska program, som presenteras i Almedalen den 2 juli, gör Läkarförbundet för första gången en bred genomgång av de stora folkhälsofrågorna. Och man är inte rädd för att ta ställning, förklarar Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren:

– Ska vi få en bättre folkhälsa behöver läkarnas kompetens användas bättre. Folkhälsopolitik handlar mycket om att stödja den enskildes möjligheter att göra hälsosamma val. Där behövs våra kunskaper som läkare om sunda matvanor, om riskerna med rökning och med stillasittande och så vidare.

– En enskild läkare på en vårdcentral kan inte ta hand om allt, kan inte påverka de socioekonomiska faktorer som har betydelse för patientens hälsa. Därför är det viktigt att läkare arbetar även på systemnivå.

Det nya programmet är uppdelat i tolv avsnitt, som behandlar var sin central folkhälsofråga. Varje avsnitt avslutas med några förslag, som ibland är mycket konkreta: höj barnbidraget ordentligt och indexreglera det sedan, använd skatter och subventioner för att stimulera hälsosamma kostvanor, se till att skolorna ger en timmes fysisk aktivitet per dag till alla elever, fasa ut all rökning i Sverige till senast år 2025, och så vidare.

Heidi Stensmyren försvarar kravet på höjda barnbidrag:

– Sociala skillnader i uppväxtvillkor påverkar hälsan senare i livet. Därför är det viktigt att stödja svaga grupper under uppväxtåren. Höjda barnbidrag blir en hälsovinst för barnfamiljer, och speciellt för ensamstående föräldrar.

Flera andra länder har redan beslutat att fasa ut rökningen till ett bestämt årtal, bland andra Finland och Nya Zeeland. För Heidi Stensmyren är det naturligt att Sverige går samma väg – det gäller bara att det finns resurser att hjälpa dem som är fast i nikotinberoende, och för att hindra nyrekrytering.

Hon har i dag inte tagit ställning till hur man ska använda skatter och subventioner för att åstadkomma bättre matvanor. Men det är definitivt en bra metod, säger hon:

– Vi måste våga använda skatteinstrumentet. Skatter är effektiva. De gör det lättare att välja rätt.

Det tog lång tid, mer än ett år, från det första utkastet till ett färdigt policydokument som Läkarförbundets centralstyrelse kunde ställa sig bakom. Svante Pettersson, utredare vid Läkarförbundet och en av författarna till dokumentet, tycker inte det är så konstigt:

– Det handlar ju mycket om allmänpolitiska frågor som lagstiftning och skatter, frågor som Läkarförbundet inte primärt brukar arbeta med. Därför behövdes tid för eftertanke.

– Nu har det landat i ett offensivt dokument, där Läkarförbundet förordar att samhället använder ganska starka medel: skatter på livsmedel, höjda barnbidrag, rökstopp till 2025 och så vidare. Hela centralstyrelsen står bakom detta.

En form av folkhälsoarbete som varit kontroversiell inom läkarkåren är samtal om levnadsvanor. År 2011 kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som förespråkar rådgivande samtal kring tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. I vissa landsting tolkades detta som krav på att ta upp dessa frågor med alla patienter, något som fick många läkare att reagera, till exempel i det så kallade Norrbottensuppropet 2012, med parollen »Låt vården vårda!«.

I det nya folkhälsoprogrammet är det bara ett av de tolv avsnitten som handlar om hälsosamtalen, och där står tydligt att det är sjukvårdspersonalen som ska bedöma när det är lämpligt att ge hälsoråden.

– Hälsosamtalen är viktiga, säger Svante Pettersson. Men de är inte den enda hälsofrämjande åtgärden, eller ens den främsta.

– I programmets tolv avsnitt vill vi lyfta fram samhällsinsatser. Läkare har stort förtroende i befolkningen. Det är viktigt att fler läkare engagerar sig, och deltar i samhällsdebatten i hälsofrågor.

När nu folkhälsoprogrammet är klart, hoppas Heidi Stensmyren på samarbete med bland andra Folkhälsomyndigheten för att förverkliga förslagen. Rökstopp senast 2025 är en fråga som hon vill ta upp med regeringen.

– På kort sikt hoppas jag att folkhälsofrågorna kommer in i valrörelsen, säger hon. På längre sikt hoppas jag att hälsoaspekten kommer att gå som en röd tråd genom alla beslut, ungefär som miljön gör i dag.

Läs även:
12 punkter för en ny folkhälsopolitik
Folkhälsoexperten Lars Weinehall: »Viktigt att Läkarförbundet tar ställning«