Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CZC9 Läkartidningen 29-31/2014
Lakartidningen.se 2014-07-11

Striden om FaR:»Mer än bara ett recept«

Fysisk aktivitet på recept, FaR, har satts upp på en lista över onödiga eller skadliga åtgärder. Bakom listan står en arbetsgrupp inom SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. Men Lena Kallings, som sedan många år forskar på FaR, anser att kritiken bygger på missförstånd.

Miki Agerberg

I slutet av juni släpptes listan, där en arbetsgrupp inom SFAM räknar upp sju »onödiga eller skadliga åtgärder i svensk allmänmedicin«. Tanken är att dessa åtgärder ska undvikas. Flera av punkterna är kontroversiella, och mest omdebatterat är att FaR, fysisk aktivitet på recept, finns med på listan.

»Visst vore det fantastiskt om vi kunde få nästan hela befolkningen frisk genom en ändrad livsstil. Men vi ser i de studier som gjorts att man inte har lyckats med det«, sa arbetsgruppens ordförande Göran Sjönell till Läkartidningen när listan presenterades (se LT nr 27-28/2014).

SFAM:s styrelse understryker att listan bara ska ses som ett diskussionsunderlag. Och i ett debattinlägg i Läkartidningen hävdade professor Mai-Lis Hellénius med flera att det finns god evidens för FaR.

Så vad är FaR egentligen och hur används det? Den som har bäst överblick över det är sannolikt Lena Kallings, som är medicine doktor och lektor i fysisk aktivitet och hälsa vid GIH. Hon disputerade 2008 på en avhandling om fysisk aktivitet på recept, och fortsätter att följa området.

För några år sedan gjorde hon en inventering av hur FaR har utvecklat sig i Sverige fram till 2010 (se LT nr 51-52/2012). Hon konstaterade då att användningen hade ökat snabbt. År 2007 skrevs det ut cirka 17 000 FaR i Sverige, år 2010 nära 50 000.

Några samlade data för senare år finns inte, men Lena Kallings uppskattar att det nu skrivs ut omkring 100 000 FaR per år i Sverige. Vad är målet?

– Det går inte att sätta någon siffra på det, säger hon. Men minst halva befolkningen rör sig för lite. Cirka 10 procent rör sig knappt något alls och är därmed en verklig högriskgrupp. Och vi vet, bland annat från olika patientenkäter, att många fler än vad som i dag får det önskar och förväntar sig rådgivning och stöd av vårdpersonal. Så flera hundratusen FaR per år vore rimligt.

I dag används FaR i alla landsting i Sverige, men i mycket olika omfattning. De flesta landsting, men inte alla, har nu integrerat FaR som en del av sitt elektroniska journalsystem. Vid besöket skrivs receptet också ut på ett papper som patienten får med sig. Det är viktigt att patienten får ett recept på papper, säger Lena Kallings:

– Jag ser receptet som ett avtal mellan vårdgivaren och patienten. För patienten fungerar receptet som en påminnelse om vad man har kommit överens om. En del sätter upp det på kylskåpsdörren.

– För många ger den skriftliga ordinationen också stöd för att prioritera sin egen hälsa, trots en stressig vardag som exempelvis småbarnsförälder.

FaR får skrivas ut av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har rätt kompetens. Grunden är ett samtal, där man kommer överens om vilken fysisk aktivitet som passar patientens behov och förutsättningar. Den vanligaste ordinationen är aktivitet som patienten själv kan utföra i sin vardag – till exempel att ta trapporna upp eller att promenera till jobbet varje dag, om det ligger på lämpligt avstånd.

Dessutom kan man lägga till exempelvis styrketräning eller jympa. Kostnaden för detta subventioneras inte av landstingen, men många gym, simhallar och så vidare erbjuder rabatter till kunder som har FaR.

Även om receptet är viktigt, anser Lena Kallings att det är ett stort missförstånd om man tror att FaR bara är en receptblankett. I själva verket är FaR en metod som består av fem delar:

  • Ett patientcentrerat samtal. »Det är det viktigaste«.
  • Välja lämplig aktivitet med hjälp av Fyss, den fysiska aktivitetens motsvarighet till Fass.
  • Skriva receptet.
  • Uppföljning av såväl förändring i fysisk aktivitet som effekt på hälsoutfall. »Där brister det mest«.
  • Samarbeta med det omgivande samhället, exempelvis med gym eller Korpen.

Ska man uttala sig om FaR-metodens effektivitet är det i första hand detta man bör studera, anser Lena Kallings. SFAM-gruppen stödjer sig främst på studier gjorda i Danmark och England. Flertalet handlar om tre månaders förutbestämd gruppträning och är inte särskilt relevanta för svenska förhållanden, där vi betonar den individuella anpassningen, säger hon:

– Däremot finns det flera svenska studier som visar att FaR har effekt. Både SBU och Socialstyrelsen har också konstaterat detta, och rekommenderar rådgivande samtal kompletterat med skriftlig ordination och uppföljning. Hur kan man då säga att det inte finns evidens?

Kommentarer (7)

  • Mer kunskap behövs

    2014-07-11 18:14 | Fibromyalgi-patienter kan bli sämre av normal fysisk träning, vilket är otillräckligt känt.

    Michael Matousek , öl, Gottfrieskliniken

    Jäv:

  • FaR och SFAM

    2014-07-11 21:49 | Lena Kallings ger en balanserad bild av FaR, medan Göran Sjönells grupp tyvärr presenterat ett hastverk, där man missuppfattat metoden FaRs olika komponenter. Förskrivningen av FaR ska grunda sig på ett patientcentrerat samtal, och är ett bra redskap inom allmänmedicinen.

    Lars Jerdén, Allmänläkare, Jakobsgårdarnas vårdcentral

    Jäv: SFAM-representant i prioriteringsgruppen för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder; forskar kring implementering av FaR med bl.a Lena Kallings

  • FaR är onödigt!

    2014-07-12 01:24 | Även utan FaR kommer läkare och patient överens om vilka aktiviteter som är lämpliga för patienten och hur mycket tid som patienten bör ägna åt dem. FaR fyller då ingen funktion utan påminner mest om när man som liten själv fick klistra in en guldstjärna i ett litet häfte varje gång man borstat tänderna. Det är för övrigt inte konstigt att någon som FORSKAT UNDER FLERA ÅR PÅ FaR - och då får antas ha uppburit inkomst för detta - inte tycker att FaR är onödigt.

    Dan Landewall, Distriktsläkare, Vårdcentralen Söderköping

    Jäv:

  • Du motsäger dig själv Dr. Landewall

    2014-07-14 10:22 | Du skriver att FaR inte fyller någon funktion samtidigt som du skriver att FaR mest påminner "om när man som liten själv fick klistra in en guldstjärna i ett litet häfte varje gång man borstat tänderna." Just detta är en funktion, att ha ett formellt dokument, en överenskommelse ökar sannolikheten för att patienten förändrar sitt beteende. Märkligt att du som distriktsläkare inte är mer insatt i beteendepsykologi.
    Om du så inbitet är övertygad om att FaR inte fyller någon funktion, genomför då en studie i din verksamhet på era patienter där FaR antingen används eller inte på annars jämförbara patienter. Publicera dina resultat, och därefter kan vi ha en givande diskussion.
    Det är för övrigt inte konstigt att någon som forskat flera på FaR också har mest att säga om FaR och har mest kredabilitet på området. Jag tror mer på Lena Kallings när det kommer till FaR än valfri internetkommentatör.

    Mikael Kakeeto, med. kand., Karolinska Institutet

    Jäv:

  • FaR vid depression

    2014-07-14 22:45 | Klokt skrivet Mikael.
    Har själv mycket goda erfarenheter av FaR som metod. Fysisk aktivitet är numera en del i det rikstäckande vårdprogrammet för behandling av depression hos barn och ungdomar, taget av Barn- och Ungdomspsykiatriska föreningen. För att åstadkomma en sådan livsstilsförändring räcker det dock inte med samtalet. Som Lena Kallings påpekar krävs en metod av typen FaR.

    Lennart Eriksson, Överläkare, BUV Örebro

    Jäv:

  • Skall läkare sköta detta?

    2014-07-14 23:53 | Enligt den SBU-rapport som utkom 2007 kunde man läsa i konklusionen att endast ett resultat erhöll evidensgrad 1, det rörde de som efter information om motion ökat sin aktivitet med mellan 12 och 50% under de nästkommande 6 månaderna. Vad säger detta i verklig aktivtet? Vad får det för långsiktiga konsekvenser när det kommer till sjuklighet och död i relation till insatsen från läkaren?
    Jag är inte säker på att ansvaret för att få vuxna, tänkande människor att inse det farliga med inaktivitet/övervikt skall ligga hos oss doktorer. Vore det inte lämpligare att vi ägnade oss åt det vi utbildat oss till nämligen patientarbete utan ytterligare administrativa krav i form av blanketter etc, prevention går mycket väl att få in i ett välformulerat patientsamtal. När man då lägger ekonomiska incitament på vårdcentralerna för att skriva FaR har det gått alldeles för långt, särskilt i ljuset av den dåliga evidens receptet besitter. Det är farligt att röka, det är farligt att vara fet, vem känner inte till dessa faktum? Skall man lägga lök på laxen hos den redan väl medvetne överviktige patienten genom ännu en påminnelse i pappersform? Bättre då med att uppmuntra patienten till de sysslor man tycker om och då öka dessa successivt.
    Jag är väldigt positivt inställd till fysisk aktivitet och tycker den bör förmedlas av te x Korpen el liknande.

    Per O Andersson, Spec läk / klinisk adjunkt, Linköpings universitetssjukhus

    Jäv:

  • Missförstånden haglar - all apratar förbi varandra

    2014-07-15 10:55 | Tack Per O! Att skriva FaR ger oftast pengar, ibland ger det pengar att fråga hur det gick också. Tacka för att A/ många läkare protesterar, B/ att det blir svårt att utvärdera.
    Beteendepsykologi kräver att två parter kommer överens, ingår en allians, och det är ju DÄR problemen ligger egentligen. Den orörliga patienten har ingen allianspartner och ingen lämplig aktivitet. Det går inte enkelt att mäta/betala/utvärdera. Låt oss slippa denna typ av meningslös registrering och ekonomisk "stimulans". Ge patiententern i stället stimulans och möjlighet att röra sig - även om fysisk träning också har biverkningar eller kan vara utan effekt.

    Robert Svartholm, Allmänläkare, Boden

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016