Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CZC9 Läkartidningen 29-31/2014
Lakartidningen.se 2014-07-11

Striden om FaR:»Mer än bara ett recept«

Fysisk aktivitet på recept, FaR, har satts upp på en lista över onödiga eller skadliga åtgärder. Bakom listan står en arbetsgrupp inom SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. Men Lena Kallings, som sedan många år forskar på FaR, anser att kritiken bygger på missförstånd.

Miki Agerberg

I slutet av juni släpptes listan, där en arbetsgrupp inom SFAM räknar upp sju »onödiga eller skadliga åtgärder i svensk allmänmedicin«. Tanken är att dessa åtgärder ska undvikas. Flera av punkterna är kontroversiella, och mest omdebatterat är att FaR, fysisk aktivitet på recept, finns med på listan.

»Visst vore det fantastiskt om vi kunde få nästan hela befolkningen frisk genom en ändrad livsstil. Men vi ser i de studier som gjorts att man inte har lyckats med det«, sa arbetsgruppens ordförande Göran Sjönell till Läkartidningen när listan presenterades (se LT nr 27-28/2014).

SFAM:s styrelse understryker att listan bara ska ses som ett diskussionsunderlag. Och i ett debattinlägg i Läkartidningen hävdade professor Mai-Lis Hellénius med flera att det finns god evidens för FaR.

Så vad är FaR egentligen och hur används det? Den som har bäst överblick över det är sannolikt Lena Kallings, som är medicine doktor och lektor i fysisk aktivitet och hälsa vid GIH. Hon disputerade 2008 på en avhandling om fysisk aktivitet på recept, och fortsätter att följa området.

För några år sedan gjorde hon en inventering av hur FaR har utvecklat sig i Sverige fram till 2010 (se LT nr 51-52/2012). Hon konstaterade då att användningen hade ökat snabbt. År 2007 skrevs det ut cirka 17 000 FaR i Sverige, år 2010 nära 50 000.

Några samlade data för senare år finns inte, men Lena Kallings uppskattar att det nu skrivs ut omkring 100 000 FaR per år i Sverige. Vad är målet?

– Det går inte att sätta någon siffra på det, säger hon. Men minst halva befolkningen rör sig för lite. Cirka 10 procent rör sig knappt något alls och är därmed en verklig högriskgrupp. Och vi vet, bland annat från olika patientenkäter, att många fler än vad som i dag får det önskar och förväntar sig rådgivning och stöd av vårdpersonal. Så flera hundratusen FaR per år vore rimligt.

I dag används FaR i alla landsting i Sverige, men i mycket olika omfattning. De flesta landsting, men inte alla, har nu integrerat FaR som en del av sitt elektroniska journalsystem. Vid besöket skrivs receptet också ut på ett papper som patienten får med sig. Det är viktigt att patienten får ett recept på papper, säger Lena Kallings:

– Jag ser receptet som ett avtal mellan vårdgivaren och patienten. För patienten fungerar receptet som en påminnelse om vad man har kommit överens om. En del sätter upp det på kylskåpsdörren.

– För många ger den skriftliga ordinationen också stöd för att prioritera sin egen hälsa, trots en stressig vardag som exempelvis småbarnsförälder.

FaR får skrivas ut av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har rätt kompetens. Grunden är ett samtal, där man kommer överens om vilken fysisk aktivitet som passar patientens behov och förutsättningar. Den vanligaste ordinationen är aktivitet som patienten själv kan utföra i sin vardag – till exempel att ta trapporna upp eller att promenera till jobbet varje dag, om det ligger på lämpligt avstånd.

Dessutom kan man lägga till exempelvis styrketräning eller jympa. Kostnaden för detta subventioneras inte av landstingen, men många gym, simhallar och så vidare erbjuder rabatter till kunder som har FaR.

Även om receptet är viktigt, anser Lena Kallings att det är ett stort missförstånd om man tror att FaR bara är en receptblankett. I själva verket är FaR en metod som består av fem delar:

  • Ett patientcentrerat samtal. »Det är det viktigaste«.
  • Välja lämplig aktivitet med hjälp av Fyss, den fysiska aktivitetens motsvarighet till Fass.
  • Skriva receptet.
  • Uppföljning av såväl förändring i fysisk aktivitet som effekt på hälsoutfall. »Där brister det mest«.
  • Samarbeta med det omgivande samhället, exempelvis med gym eller Korpen.

Ska man uttala sig om FaR-metodens effektivitet är det i första hand detta man bör studera, anser Lena Kallings. SFAM-gruppen stödjer sig främst på studier gjorda i Danmark och England. Flertalet handlar om tre månaders förutbestämd gruppträning och är inte särskilt relevanta för svenska förhållanden, där vi betonar den individuella anpassningen, säger hon:

– Däremot finns det flera svenska studier som visar att FaR har effekt. Både SBU och Socialstyrelsen har också konstaterat detta, och rekommenderar rådgivande samtal kompletterat med skriftlig ordination och uppföljning. Hur kan man då säga att det inte finns evidens?

Kommentarer (7)

  • Mer kunskap behövs

    2014-07-11 18:14 | Fibromyalgi-patienter kan bli sämre av normal fysisk träning, vilket är otillräckligt känt.

    Michael Matousek , öl, Gottfrieskliniken

    Jäv:

  • FaR och SFAM

    2014-07-11 21:49 | Lena Kallings ger en balanserad bild av FaR, medan Göran Sjönells grupp tyvärr presenterat ett hastverk, där man missuppfattat metoden FaRs olika komponenter. Förskrivningen av FaR ska grunda sig på ett patientcentrerat samtal, och är ett bra redskap inom allmänmedicinen.

    Lars Jerdén, Allmänläkare, Jakobsgårdarnas vårdcentral

    Jäv: SFAM-representant i prioriteringsgruppen för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder; forskar kring implementering av FaR med bl.a Lena Kallings

  • FaR är onödigt!

    2014-07-12 01:24 | Även utan FaR kommer läkare och patient överens om vilka aktiviteter som är lämpliga för patienten och hur mycket tid som patienten bör ägna åt dem. FaR fyller då ingen funktion utan påminner mest om när man som liten själv fick klistra in en guldstjärna i ett litet häfte varje gång man borstat tänderna. Det är för övrigt inte konstigt att någon som FORSKAT UNDER FLERA ÅR PÅ FaR - och då får antas ha uppburit inkomst för detta - inte tycker att FaR är onödigt.

    Dan Landewall, Distriktsläkare, Vårdcentralen Söderköping

    Jäv:

  • Du motsäger dig själv Dr. Landewall

    2014-07-14 10:22 | Du skriver att FaR inte fyller någon funktion samtidigt som du skriver att FaR mest påminner "om när man som liten själv fick klistra in en guldstjärna i ett litet häfte varje gång man borstat tänderna." Just detta är en funktion, att ha ett formellt dokument, en överenskommelse ökar sannolikheten för att patienten förändrar sitt beteende. Märkligt att du som distriktsläkare inte är mer insatt i beteendepsykologi.
    Om du så inbitet är övertygad om att FaR inte fyller någon funktion, genomför då en studie i din verksamhet på era patienter där FaR antingen används eller inte på annars jämförbara patienter. Publicera dina resultat, och därefter kan vi ha en givande diskussion.
    Det är för övrigt inte konstigt att någon som forskat flera på FaR också har mest att säga om FaR och har mest kredabilitet på området. Jag tror mer på Lena Kallings när det kommer till FaR än valfri internetkommentatör.

    Mikael Kakeeto, med. kand., Karolinska Institutet

    Jäv:

  • FaR vid depression

    2014-07-14 22:45 | Klokt skrivet Mikael.
    Har själv mycket goda erfarenheter av FaR som metod. Fysisk aktivitet är numera en del i det rikstäckande vårdprogrammet för behandling av depression hos barn och ungdomar, taget av Barn- och Ungdomspsykiatriska föreningen. För att åstadkomma en sådan livsstilsförändring räcker det dock inte med samtalet. Som Lena Kallings påpekar krävs en metod av typen FaR.

    Lennart Eriksson, Överläkare, BUV Örebro

    Jäv:

  • Skall läkare sköta detta?

    2014-07-14 23:53 | Enligt den SBU-rapport som utkom 2007 kunde man läsa i konklusionen att endast ett resultat erhöll evidensgrad 1, det rörde de som efter information om motion ökat sin aktivitet med mellan 12 och 50% under de nästkommande 6 månaderna. Vad säger detta i verklig aktivtet? Vad får det för långsiktiga konsekvenser när det kommer till sjuklighet och död i relation till insatsen från läkaren?
    Jag är inte säker på att ansvaret för att få vuxna, tänkande människor att inse det farliga med inaktivitet/övervikt skall ligga hos oss doktorer. Vore det inte lämpligare att vi ägnade oss åt det vi utbildat oss till nämligen patientarbete utan ytterligare administrativa krav i form av blanketter etc, prevention går mycket väl att få in i ett välformulerat patientsamtal. När man då lägger ekonomiska incitament på vårdcentralerna för att skriva FaR har det gått alldeles för långt, särskilt i ljuset av den dåliga evidens receptet besitter. Det är farligt att röka, det är farligt att vara fet, vem känner inte till dessa faktum? Skall man lägga lök på laxen hos den redan väl medvetne överviktige patienten genom ännu en påminnelse i pappersform? Bättre då med att uppmuntra patienten till de sysslor man tycker om och då öka dessa successivt.
    Jag är väldigt positivt inställd till fysisk aktivitet och tycker den bör förmedlas av te x Korpen el liknande.

    Per O Andersson, Spec läk / klinisk adjunkt, Linköpings universitetssjukhus

    Jäv:

  • Missförstånden haglar - all apratar förbi varandra

    2014-07-15 10:55 | Tack Per O! Att skriva FaR ger oftast pengar, ibland ger det pengar att fråga hur det gick också. Tacka för att A/ många läkare protesterar, B/ att det blir svårt att utvärdera.
    Beteendepsykologi kräver att två parter kommer överens, ingår en allians, och det är ju DÄR problemen ligger egentligen. Den orörliga patienten har ingen allianspartner och ingen lämplig aktivitet. Det går inte enkelt att mäta/betala/utvärdera. Låt oss slippa denna typ av meningslös registrering och ekonomisk "stimulans". Ge patiententern i stället stimulans och möjlighet att röra sig - även om fysisk träning också har biverkningar eller kan vara utan effekt.

    Robert Svartholm, Allmänläkare, Boden

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Stark facklig oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

bild

Anna Sarkadi, ny ordförande för Svensk socialmedicinsk förening: Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. () 24 AUG 2016

bild

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande: »Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

bild

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (3 kommentarer) 19 AUG 2016

Regeringen tar tillbaka förslag om hälsoväxling efter partsinitiativ

Nyheter | Regeringen drar tillbaka sitt förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, detta efter att arbetsgivare och fackförbund lämnat ett alternativt förslag. () 24 AUG 2016

bild

ATLS – om hur tragedin vändes till framgång Genomslaget för detta traumavårdskoncept förbluffande stort, trots att mycket talade emot

Kommentaren | ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. () 23 AUG 2016

Datainspektionen överklagar på nytt anhörigas tillgång till journal

Nyheter | Datainspektionen vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om patienter ska kunna låta anhöriga ta del av nätjournalen.  () 23 AUG 2016

bild

Far och dotter, båda läkare – då föddes »Medicinpodden«

Människor & möten | Rebecca Levi, 27, och Richard Levi, 57, är båda läkare. De har startat den medicinska podcasten »Medicinpodden« som redan hörts av över 25 000 lyssnare. Målgruppen är främst medicinstuderande och unga läkare. () 23 AUG 2016

Ny stopplag föreslås

Nyheter | Ett förslag till ny stopplag som ska hindra privatiseringar av universitetssjukhus skickas ut på remiss i dag, tisdag. (1 kommentar) 23 AUG 2016

»Jag föreslår att vi respekterar patientens sätt att hantera sin situation ...«

Krönika | En kollega inom den palliativa hemsjukvården vill att onkologen tar sitt ansvar och inskärper hos kvinnan med långt gången cancer att hennes sjukdom är obotlig. Men att ta det ansvaret vore att förstöra patientens strategi för att uthärda det outhärdliga, skriver onkologen Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (9 kommentarer) 23 AUG 2016

P-piller kan minska sexlusten

Nyheter | P-piller kan minska sexuell lust, upphetsning och tillfredsställelse, enligt en randomiserad kontrollerad studie gjord vid Karolinska institutet. () 23 AUG 2016

Utred möjligheten till självvalt livsslut

Debatt | Möjligheten till självvalt livsslut bör utredas. Det finns en bred acceptans hos den svenska befolkningen och motståndet i läkargruppen är inte så stort att det skulle hindra en diskussion om patienters rättigheter i livets slut, skriver Staffan Bergström och medförfattare. (2 kommentarer) 23 AUG 2016

Familjär medelhavs-feber viktig sjukdom i en globaliserad värld

Översikt | Familjär medelhavsfeber är i typfallet en autosomalt recessiv sjukdom som karakteriseras av återkommande självbegränsande feberattacker med en duration på 12–72 timmar. Sjukdomen bör misstänkas framför allt hos individer med ursprung i östra Medelhavsområdet. Kolkicin ger effektiv behandling. Utan behandling är risken att utveckla amyloidos betydande. () 22 AUG 2016

Landsting fick falsk information om »välrenommerad« hyrläkare

Nyheter | SVT Nyheter avslöjade i går att bemanningsföretaget Proffice sålt in en hyrläkare med falsk information. I dag meddelade landstinget där läkaren arbetat att han får sluta omedelbart. (1 kommentar) 22 AUG 2016

Jobb i fokus

166 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons