Vem som ska göra vad i sjukvården är en av de huvudsakliga nötterna som Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso-och sjukvård, och hans arbetsgrupp ska knäcka till slutet av 2015.

Efter att ha dammsugit upp synpunkter har gruppen fokuserat sin utredning på tre områden: styrsystem, arbetssätt och IT (LT 2014-03-17).

Invanda arbetssätt kan behöva förändras. Daniel Zetterberg tar upp intygsskrivandet som ett exempel. I dag ställer många författningar krav på att läkare skriver dem. Men det slukar värdefull läkartid och kan kanske lösas på ett annat sätt, föreslår han. Karin Båtelson, vice ordförande för Läkarförbundet, ifrågasätter dock idén.

– Sjukskrivning är en del av vården, det är en del i terapin. Det är inte bara ett intyg som ska skrivas utan det är ett beslut och en kommunikation.

Att en del arbetsuppgifter kan och bör fördelas om inom vårdens professioner håller hon däremot med om.
– Vi har oerhört mycket att vinna på om man lyfter en del arbetsuppgifter som vi läkare gör till andra yrkeskategorier – framför allt till de medicinska sekreterarna.

Enligt Annika Strandhäll, ordförande för Vision, finns det möjligheter att göra det. I en undersökning som fackförbundet gjorde 2012 uppgav 60 procent av de medicinska administratörerna att de upplever att andra yrkeskategorier på arbetsplatsen gör uppgifter som de skulle kunna göra.

Andra brister som utredningen har upptäckt är att lyckade exempel inte sprids vidare. Det förändringsarbete som sker, sker främst på grund av insatser från enstaka eldsjälar.

– Det är för skakigt. Landstingen är alldeles för dåliga på att suga upp goda exempel, säger Daniel Zetterberg.

När det gäller IT-frågan vill utredningen ruska om ordentligt. Målet är att komma bort från dagens många punktinsatser till en gemensam infrastruktursatsning mellan stat, landsting och kommuner.

– Vi har en förtroendekris när det gäller IT i vården. Det som på 90-talet utlovades vara en effektiviserare, har blivit en symbol för ineffektivitet, konstaterar Daniel Zetterberg och fortsätter:

– Det behövs någon form av förändring av sättet som landstingen arbetar med IT på. Om det innebär att staten tar över eller att landstingen samordnar sig på ett helt annat sätt – det har jag ännu inget svar på.  

Utredningen har även lobbat för ett nationellt hälsobibliotek, något som SBU även föreslagit (LT 19–20/2013). Och nu kan det snart bli verklighet, enligt Daniel Zetterberg.

– Vi har arbetat hårt med regeringskansliet för att få till en portal som är tillgänglig för alla professioner i vården och som ska fungera som ett stort samlat beslutsstöd. Och det finns visst hopp om framgång till hösten. Vi får se vad som händer.