Det visar Arbetsmiljöverkets (AV) senaste stora arbetsmiljörapport »Arbetsmiljön 2013« där drygt 8 000 anställda i 80 olika yrkesgrupper har svarat på AV:s 121 frågor om sina arbetsförhållanden. 

Läkaryrket och andra vårdyrken ligger också i topp när det gäller andel som uppkever att de har ett arbete med hög anspänning i sitt jobb. Med hög anspänning menas höga krav i kombination med låg kontroll, en kombination som innebär ökad risk för psykosociala besvär. 84 procent av läkarna uppger att de har liten möjlighet att bestämma arbetstakten jämfört med 53 procent för alla yrken. Samtidigt går minst hälften av arbetstiden åt till att lösa krävande problem.

– Vi känner igen den bild som presenteras av Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöfrågorna är högt prioriterade för Läkarförbundet. Vår Arbetslivsgrupp har lyft fram överbeläggningar, dåliga IT-system och ökat administrativt arbete som särskilt betydelsefulla för den psykosociala arbetsmiljön, säger Ulrika Edwinson, chef för avdelningen för arbetsliv och juridik på Läkarförbundet.

– Läkarförbundet har i kontakter med SKL och Arbetsmiljöverket lyft fram behovet av åtgärder i arbetet med att koppla ihop arbetsmiljö och patientsäkerhet. Förbundet följer och stimulerar även forsknings- och utvecklingsinitiativ inom ramen för Afa Försäkring.

Som facklig organisation arbetar Läkarförbundet förebyggande, samverkar med arbetsgivare, påtalar brister och arbetar aktivt i konkreta arbetsmiljöärenden, berättar Ulrika Edwinson.

Rapporten redovisar även uppgifter från AV:s undersökning 2011, och för läkarnas del slås de båda årens resultat samman för att få tillräckligt statistiskt underlag. Siffrorna nedan baseras på svaren från 105 läkare, sammanslaget från båda undersökningarna.

Några av Arbetsmiljöverkets frågor Läkare
 (2011/2013) procent

Samtliga yrken 
(2013) procent

Trött eller håglös minst 1 dag/vecka 43 39
Anser sig ha alldeles för mycket att göra  75 52
Varit i konflikt eller bråk med andra personer           
än arbetskamrater och chefer
52 35
Är tvungna att dra in på luncher/arbeta över
eller ta med jobb hem
83 36
Har svårigheter att koppla av tankarna på
jobbet under fritiden. 
62 46
Har gått till arbetet flera gånger under det
senaste året trots att de borde ha stannat
hemma och sjukskrivit sig
49 50
Får för dåligt eller inget stöd från sina chefer 41 34
Har svårt att få besked av chefer om vad som ska
prioriteras i arbetet
62 37
Minst halva arbetstiden går åt till att lösa
krävande problem
83 50
Liten möjlighet att bestämma arbetstakten 84 53
Anser att arbetet är psykiskt påfrestande  61 39
På det stora hela nöjd med arbetet 77 74

Trötthet

Många läkare uppger trötthet och håglöshet som en betungande påfrestning. »Normal trötthet försvinner efter en stunds vila, medan mental trötthet innebär att man inte orkar ta emot eller bearbeta fler intryck eller impulser. Kronisk trötthet kan vara ett sjukdomstillstånd med utmattningssyndrom, stressrelaterad trötthet och arbetstidens effekter.« 

Ur kunskapssammanställningen »Trötthet« av professorerna Torbjörn Åkerstedt, Karolinska institutet och Gunnar Aronsson, Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Enligt Världshälsoorganisationens, WHO:s, prognoser kommer den psykiska ohälsan och depressions­sjukdomarna i arbetslivet att vara en av världens tyngsta sjukdomsbördor år 2020 och orsaka mångas arbetsoförmåga.